Spelling suggestions: "subject:"återkallelse"" "subject:"födelse""
1 |
Dödens närvaro : Vad sjunde-, åttonde- och niondeklassare har för uppfattningar om dödenRask, Jessica January 2008 (has links)
Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.
|
2 |
Dödens närvaro : Vad sjunde-, åttonde- och niondeklassare har för uppfattningar om dödenRask, Jessica January 2008 (has links)
<p>Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.</p>
|
3 |
En jämförande studie av reinkarnationstanken mellan ett antal olika religionerKedidi, Monia January 2008 (has links)
<p>Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.</p><p>Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna.</p><p>Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor.</p><p>Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.</p>
|
4 |
En jämförande studie av reinkarnationstanken mellan ett antal olika religionerKedidi, Monia January 2008 (has links)
Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa. Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna. Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor. Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt. Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.
|
5 |
Tystnaden: Makten, rösten och talet : En analys av tystnaden som kontrollinstrument i Vegetarianen och brun flicka drömmer / Silence: Power, voice and speech : An analysis of silence as an instrument for control in The Vegetarian and brown girl dreamingGuldbacke Lund, Linnéa January 2018 (has links)
Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent. The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives. The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words.
|
Page generated in 0.0542 seconds