Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.

<p>Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.</p>

No description available.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya världsordningen kommer att utgöra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar från varandra, men även kring militär styrka. Därför ger boken oss en väldigt bra bild av USA:s position på den internationella arenan. Kagans resonemang vävs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang återfinns i den s.k. realismteorin, men även till viss del i geopolitiken. Han sätter stor vikt vid militära medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktörerna, samt ser världen som allmänt hotfull. Han realistiska resonemang grundas på amerikanska spelregler och ledarskap på den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar främst i idealisternas fokusering på integration mellan stater. Vidare att de sätter tilltro till internationell rätt, samt har ett mer multilateralt förhållningssätt till omvärlden. Kagan menar vidare att starka stater är mer villiga att använda tvång och hot i internationella relationer. De bedömer dessutom hot och risker annorlunda jämfört med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff på den globala arenan och beteendet bottnar i militär styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera århundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan före den 11 september 2001 fokuserat på Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa på ny militär teknik, vilken kan förändra krigföringen. Han skriver även att både Clinton och Bushadministrationen varit grundade på att USA är en nödvändig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i världen.

“Kollektiv odling i kris - en antropocen trädgård"  visar en vision av hur ytor i en svensk stad har omformats och omplanerats, kanske som en konsekvens av samhälleliga beslut, kanske genom ideellt arbete - kanske bäggedera.   Bakgrunden till allt det här är såklart klimatförändringarna, som med stor sannolikhet om några år även kommer påverka matförsörjningen. Det blir då nödvändigt att odla mer lokalt, i Sverige och i våra städer där merparten bor och lever.   Idén är att odlingsmarken och växthus genererar grönsaker och baljväxter, som vi idag importerar, och som kommer att utgöra en större andel av vår kost i framtiden. Transporterna blir minimalt korta, och maten konsumeras i första hand av stadsborna runt omkring, samtidigt som avfallet från odlingen genererar värme och jord till växthuset och odlingen.   Runt varje trädgård går en mur av jord som skyddar odlingen från ljud och avgaser från motorvägen, och även från vinden. Muren blir en tydlig figur i stadslandskapet som ramar in och skyddar odlingen. Alla trädgårdar har en mittaxel där vattnet leds, och bredvid ligger odlingarna, som ramas in av jordväggar som värmer upp jorden. Strukturen förstärks av längor av växthus längs med jordväggarna.   Den antropocena trädgården är varken en utopi eller dystopi. Projektet handlar bara om hur framtiden kanske helt nödvändigt kan komma att se ut, och om hur staden kan planera för att möta framtida behov. / ”Collective cultivation in crisis – an Anthropocene garden” shows a vision of how the spaces in a Swedish city have been reshaped and restructured, perhaps as a consequence of societal decisions, perhaps through local initiatives – perhaps both.   The background to this project is obviously climate change, which most likely, in a few years’ time, will also affect food supply. It will then be necessary to grow locally, in Sweden and in our cities where most people live.   The idea is thus that the cultivated land and greenhouses will generate vegetables and legumes, which we today import and which will make up most of our food intake in the future. Transportation will be minimised, and the food will be consumed firstly by the city dwellers living around the cultivation, at the same time as the waste produced will generate heat and soil for the greenhouse and cultivation.   Around each garden, there is a wall made of earth that protects the cultivation from noise and exhaust from the motorway and also from the wind. The wall becomes a significant figure in the cityscape that frames and protects the cultivation. All the gardens have a central axis where the water is conducted and next to it there are the cultivations, framed by the walls which heat up the soil. The structure is strengthened by rows of greenhouses along the earth walls. The Anthropocene garden is neither a utopia nor a dystopia. The project is simply about how the future may necessarily come to look like, and about how the city can plan to meet future needs.

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial. Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan. Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.

Irländskfödda Johannes Scottus Eriugena (c. 810-877) verkade som teolog vid Karl II:s hov i det västfrankiska riket. Unikt för honom var att han kunde både grekiska och latin och ägnade sig åt att sammanföra grekiska och latinska kyrkofäders tänkande. I sitt filosofiska, exegetiska och teologiska verk Periphyseon kartlägger han varats ursprung och mål med hjälp av Augustinus, Ambrosius, Dionysius Areopagita, Gregorios av Nyssa, Gregorius av Nazianzus och Maximus Bekännaren. Eriugena är också en självständig tänkare. Den här uppsatsen lyfter fram några aspekter av hans tolkningar av Genesis 1-3 som ger honom hans särprägel som exeget. Kännetecknande för Eriugena är bl.a. att han hävdar att Bibeln ska tolkas allegoriskt. I uppsatsen belyses att hans allegoriska metod leder honom till en tolkning av paradiset som en framtidsvision. Han tar avstånd från den historiska tolkningen av Bibeln som Augustinus gör i De Genesi ad litteram. Kännetecknande för Eriugenas tänkande är också att det utgår från en systematisk nyplatonism. Uppsatsen visar hur detta kommer till uttryck i hans tolkning av Genesis 1-3. Ett övergripande syfte med uppsatsen är att väcka intresse för det teologiska tänkandet som föregick renässansen och för tidig medeltid i synnerhet. Genom det här arbetet hoppas jag inspirera till ett ökat intresse för tidig medeltid som en källa till intellektuell fördjupning.

This thesis concerns the themes of godhood and creation in modern, secular works. Using literary analysis, the thesis examines how the creation myth and the relationship between creator and creation is written in David Almond’s novel Clay and the video game Amnesia: A Machine for Pigs, in comparison with how the same relationship is presented in Frankenstein and Paradise Lost. The thesis focuses on how the different works portray the themes of god, creation, original sin, and atonement, where the portrayals differ and where are the same. It ends with a discussion on how modern, secular stories using these themes manage to separate themselves from their religious origins while still remaining true to their inspirations. / Denna uppsats behandlar ämnena gudomlighet och skapelse i moderna, sekulära verk. Genom att använda litterär analys undersöker uppsatsen hur skapelseberättelsen och förhållandet mellan skapare och skapelse skildras i David Almonds roman Clay och datorspelet Amnesia: A Machine for Pigs i jämförelse med hur samma förhållande presenteras i Frankenstein och Paradise Lost. Uppsatsen fokuserar på hur de olika verken skildrar temana gud, skapelsen, syndafallet och försoningen, samt skillnader och likheter i skildringarna. Den avslutas med en diskussion om hur moderna, sekulära berättelsen som använder dessa teman separerar sig från sitt religiösa ursprung men ändå förblir trogna sina inspirationer.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en översikt över hur modern forskning ser på den hierarkiska indelning av de kristna änglarna som Dante redogör för i Den Gudomliga Komedin, samt vad som ligger till grund för rangordningen. Dessutom analyseras sambandet mellan hierarkin och änglarnas kosmologiska funktioner och deras betydelse för upprätthållandet av världen. En viktig faktor för förståelsen av Dantes änglalogi är dess relation till senmedeltidens filosofi och kristna tro; hur den påverkades av – och i sin tur påverkade – sin kontext, vilken sedan bidrog till utvecklingen av den moderna västerländska synen på världen. Den teologiska diskurs som sträcker sig ända tillbaka till de första århundradena når nämligen en höjdpunkt i Dantes änglahierarki, där tron slutligen förenas med filosofin. I Dante möts således den kristna ängladoktrinen, med utgångspunkt i Bibeln, med den neo-platonska emanationsläran och Aristoteles kausalitetslära, vilka tillsammans utgör fundamentet för det senmedeltida västerländska sättet att se på verkligheten. I denna uppsats redogörs följaktligen för Dantes änglahierarki och änglarnas kosmologiska betydelse genom att analysera den assimilation av tro och filosofi som utgör dess metafysiska grund. / The ambition with this essay is to create a general idea of how modern research estimates the hierarchic division of the Christian angels, as Dante accounts for in The Divine Comedy, as well as the hierarchy it is based on. In addition to that, the connection between the hierarchy and the cosmological functions of the angels, and the subsequent task to uphold the world, is analyzed. An important factor for the comprehension of Dante’s angelology is its connection to the philosophy and Christian faith of the late medieval period; how it was affected by – and at the same time affected – its context, which eventually contributed to the generation of the modern Western world view. In fact, the theological discourse that expands from the first centuries of Christianity reaches a summit in Dante’s angelic hierarchy, where faith and philosophy finally consolidate. Thus, Christian angelic doctrine, with starting point in the Bible, meets in Dante the neo-platonic doctrine of emanation and Aristotle’s principle of causality, which together count for the foundation of the Western late medieval view of reality. The aim of this essay is consequently to investigate Dante’s angelic hierarchy and the cosmological functions of the angels, by investigating the assimilation of faith and philosophy that constitutes their metaphysical base.