No description available.

Jag gick in i denna uppsats med syftet att undersöka hur två tidiga kristna texter, Barnabasbrevet och Didache, såg på synd. Jag valde att undersöka detta utifrån frågeställningen: Vilken syn på synd framkommer i Didaches respektive i Barnabasbrevets tvåvägsmetafor? Metoden jag valt för att undersöka detta är att först göra en enskild analys av respektive text där jag tittade på litterär kontext, därefter delar jag upp förmaningarna som jag avsåg fokusera på i sex olika kategorier och diskuterade utifrån dessa vilka källor som skulle kunna ligga till grund för dem, vilka motiv som kunde finnas från författaren och vad det innebar för mottagarna. Studien avslutas sedan med en komparativ analys av vad jag kommit fram till i analysen av respektive text. Där lyfter jag fram vilka likheter och skillnader som finns mellan texterna och drar slutsatsen att de etiska reglerna i respektive text egentligen inte skiljer sig nämnvärt. Tyngdpunkten i båda texterna liggger på socialt engagemang för fattiga och utsatta. Didachisten har ett mer extensivt material än Barn med fler kopplingar till de tidiga kristna, men också tydligare drag hämtade från GT. Jag drar slutsatsen att dessa skillnader antagligen beror på att texterna är konstruerade i för olika mottagare genom att använda Perdues modell för olika parousior. Did använder sig för ordningsmodellen, som tillägnas en grupp som är relativt stabil i sin position och lever i harmoni, medan Barn å andra sidan är ett exempel på en text som passar in på kaosmodellen. Barn har tydligare eskatologiska motiv, vilka tyder på att texten är skriven för en minoritetsgrupp som vill ersätta ett gammalt tankesätt (judisk tradition) med ett nytt (en nytolkning till kristen tradition).

Debatten om homosexualitet som synd fördes än en gång upp, i april 2015, i den samhälleliga debatten av flera samstämmiga pingstpastorer i tidningen Dagen. Svenska kyrkan är dessa pastorers motpol då de som organisation viger samkönade par. Denna åsiktsmångfald bland kristna samfund skapar en grund för denna uppsats. Paulus fortsätter att påverka världen med bland annat Romarbrevet och det gör att breven är fortsatt viktiga att studera. Att tolka Romarbrevet, eller andra bibliska texter, utan kontextuell förståelse är att ta en genväg. Att använda en bibeltext för att fördöma eller upphöja i nutid kan vara vanskligt om man saknar förförståelse för hur världen såg ut då texten skrevs. Syftet med denna uppsats är att undersöka Paulus användning av begreppet ἁμαρηία i Romarbrevet samt om Paulus, i Romarbrevet, ser samkönade relationer som synd. Uppsatsen syftar alltså till att skapa en ökad förståelse för vad Paulus menar när han talar om ἁμαρηία i relation till samkönade relationer. Uppsatsen kan beskrivas som en idéhistoriskt inriktad studie. Bland annat undersöks antikens syn på sexualitet och stoiska synsätt, som är av relevans för förståelsen av Paulus syn på kön och sexualitet. Studien identifierar vissa för tiden och kulturen typiska föreställningar som antingen finns uttryckligen utsagda i de texter jag studerat eller som ligger som en underförstådd premiss. Bland dessa föreställningar finns en förståelse av sexualitet där sexuella relationer alltid är maktrelationer, förståelsen av begreppsparet ”naturligt - onaturligt”, en skapelseteologi som återspeglar den maktrelation mellan könen som rådde i det dåvarande samhället men också en förståelse för synden som en dynamisk kraft som man inte kan undslippa samt att den hellenistiske diasporajuden Paulus influerats av stoiska tänkesätt. Allt detta har spelat roll för Paulus i dennes formulering kring inte enbart samkönade relationer, utan också om övriga moralhandlingar. Genom denna undersökning blir slutsatsen att Paulus formuleringar inte är enkelspåriga. Det är anledningen till att denna uppsats frågeställning är viktig. För att göra Paulus rättvisa behövs denna form av frågeställning. Denna uppsats mynnar ut i en ökad förståelse för vilka Paulus skrev och hur han valde sina ord och varför. Ett skäl är att han delade uppfattningen att hedningarnas avgudadyrkan ledde till omoraliska handlingar. Mer speciellt för just Paulus är uppfattningen att judarnas lag inte skyddade mot synden, utan snarare synliggjorde synden. Allt mynnar ut i den brådska Paulus kände gällande att kristna världen. Paulus kristologi är central i hela Romarbrevet och är nyckeln till att förstå dess kontext. Paulus ansåg också att det var brådskande att människorna kom till insikt om att den enda som kunde frälsa från synden var Kristus. Det är en stor bakomliggande orsak till varför Paulus valde att formulera sig i så brådskande stil som han gjorde.

<p>Detta är en C-uppsats angående Mark 3:28-30 och den oförlåtliga synden.</p>

Through the two influential Protestant reformers Martin Luther´s and JohnCalvin's readings, I intend to explore the view of disability and sin within theChristian tradition. One of the biblical stories that has been read andinterpreted in the light of disability issues is the well-known episode in the NewTestament, which is often called "the paralytic". In both the Old and NewTestaments, there are several places that may indicate a connection betweendisability and sin, and through thoughts of human sin as a common thread Ipresent how the two Bible readers read the pericopes.

Berättelsen i Genesis 3 har fascinerat människor genom tiderna. Hur Adam och Evalockas av ormen att äta av den förbjudna frukten är något som de flesta känner till utanatt för den skull vara bekännande troende. Den är helt enkelt en av våra mest kändamyter som påstås säga något viktigt om människans villkor i den här världen. Men vadhandlar den om, vad är det den vill säga och är det relevant för oss som lever idag? Vadär det för fel med att vilja ha kunskap, det vill säga varför hade Gud förbjuditmänniskan att äta av frukten från kunskapens träd? Är inte det något bra? Eller handlardet om, som författaren Karen Armstrong hävdar, en annan typ av kunskap än den vivanligtvis tänker på idag när vi associerar till begreppet? Armstrong menar att kunskap iBibelns mening inte är detsamma som en hellenistiskt inspirerad, vetenskapligdefinition där man söker finna fakta om världen vi lever i. Snarare handlar det om enpraktisk kunskap om hur man kan få leva ett gott liv. Det är något som kräver insikt ochvisdom eftersom vi måste leva med våra tillkortakommanden, i en brusten värld(Armstrong, 1996:16-17, 25-26).Är Edennarrativet i Genesis 3 främst en berättelse om hur synden kom in imänniskors liv eller handlar den om något annat? Dessa frågor vill jag försöka besvara idenna uppsats genom att söka mig tillbaka till några tidiga uttolkare. För migpersonligen har det känts viktigt att informera mig om tidiga tolkningar av berättelsenför att få en grund att stå på innan jag ger mig i kast med nutida. Detta för att kunnahandskas respektfullt med berättelsen i en samtida läsning.

Att leva strikt hälsosamt och att unna sig frestelser är två faktorer som det ofta talas om i dagens samhälle och fysisk aktivitet på fritiden har blivit viktigare då våra arbeten blir alltmer stillasittande. Frågan är dock vilken inverkan fysisk aktivitet har på hälsan när träningen genomförs som ett kompenserande beteende. Syfte: Huvudsyftet med studien är att baserat på en tolkning av coachers upplevelser av Compensatory health beliefs (CHB) skapa en vidare förståelse för fenomenet och vilken påverkan coacher kan ha på fysiskt aktiva individers CHB. Delsyftet är att lyfta fram lämpliga pedagogiska insatser som coacher utifrån sin förståelse för CHB föreslår kan bidra till en hälsosam syn på kost och träning. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ metodansats där intervjuer användes som datainsamling. Insamlingsmaterialet bestod av sju transkriberade intervjuer med coacher inom fysisk aktivitet. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades genom en meningsanalys.  Resultat: CHB var synligt hos de fysiskt aktiva främst genom uttalad synd. En påverkan skedde från coacher till klient där outtalade krav uppfattades som negativa medan genomtänkt feedback från coacherna i huvudsak upplevdes som positivt. Lärande synliggjordes även från klient till coach genom en ökad förståelse för vikten av individanpassad coaching. För att arbeta aktivt med CHB upplevdes utbildning och kunskap hos såväl coacher som klienter som särskilt viktiga faktorer. Slutsats: En uppfattning har skapats att CHB kan ha negativ inverkan på hälsan, och det behövs mer forskning för att förstå vilken påverkan CHB har på beteendeförändringar. Coacher med hög kunskapsnivå upplevs ha positiv påverkan på klienten. / To live strictly healthy and to indulge in temptations are two factors that are often spoken about in today's society and physical activity in leisure time has become more important since our work is becoming increasingly sedentary. The question is, however, what impact physical activity have on health when it is implemented as a compensatory behavior.Aim: The main aim of the study is to, based on an interpretation of coaches experiences of Compensatory health beliefs (CHB), create a further understanding of the phenomenon and what influence coaches may have on the CHB of physical active individuals. The subsidiary aim is to highlight the appropriate educational interventions that coaches, based on their understanding of CHB, proposes can contribute to a healthy approach to diet and exercise. Method: The present study has a qualitative method where interviews were used as data collection. The gathered material consisted of seven transcribed interviews with coaches in physical activity. The empirical material was interpreted and compiled into themes through a meaning categorization. Results: CHB was visible in the physically active primarily by expressed sin. An impact occurred from the coaches to the client where non expressed demands were perceived as negative, while thoughtful feedback from the coaches were generally perceived as positive. Learning was also made visible from the client to the coach through an increased understanding of the importance of individualized coaching. To work actively with CHB, training and knowledge amongst both coaches and clients were percieved as key factors. Conclusion: A perception has been created that CHB may have negative impact on health, and more research is needed to understand the impact that CHB has on behavioral changes. Coaches with a high level of knowledge is perceived to have a positive impact on the client.

ABSTRACTIn the autumn of 2017 361 testimonies of sexualized violence and abuse from women, previously or currently active in the Church of Sweden, were published under the hashtag #vardeljus as a part of #metoo. Neither the church nor theology can ignore or avoid the subject after this publication. However, despite this obvious need to address #vardeljus theologically, there has been a lack of theological reflection within a Swedish context. Indeed, the questions of if and how theology continue to contribute to the legitimation and maintenance of structures that enable sexualised violence and how theology can help women exposed to sexualised violence remain largely unanswered. This study therefore aims to provide some answers. Firstly, it seeks to identify what needs are expressed in the testimonies from #vardeljus by examining the theological conclusions about these, as drawn by Anne Sörman, from a feminist theological perspective. Secondly, it analyses whether contemporary interpretations of original sin by Lutheran theologians Eva-Lotta Grantén and Anna Karin Hammar contain useful, relevant, and sufficient resources to meet these demands and acknowledge women who experienced sexualised violence in church environments. Thirdly, this study contributes to the future shaping of theology by concluding which complements are needed to ensure that theological interpretations of sin, such as for example those by Grantén and Hammar, are relevant also for women subjected to sexualized violence. By using feminist theological textual analysis, where key themes as represented by Susan Frank Parsons, Sólveig Anna Bóasdóttir, Rita Nakashima Brock and Rebecca Ann Parker are defined and used, this study queries whether these needs are acknowledged and met in interpretations of original sin by Grantén and Hammar. In this examination their usage of such theological concepts as original sin, sin, accountability and guilt are weighted against the #vardeljus-experiences of sexualised violence in order to establish whether original sin is a concept suitable for acknowledging women and including them in theology. Grantén and Hammar attempt to make original sin a useful and understandable concept for contemporary believers, although they differ in their interpretations of this concept. Grantén considers that original sin entails guilt which primarily concerns and affects the relation between an individual and God and only secondarily interhuman relationships. Hammar argues against the usage of original sin and guilt and instead proposes to use destruction and (original) accountability as contemporary-friendlier alternatives. However, neither Grantén, whose main concern is to study original sin as a cause to the existence of sin and evil, nor Hammar, who applies a more consequence-directed approach, manages to adequately acknowledge or adapt their interpretations after women’s experiences of being victims to sexualised violence. This study concludes that if contemporary interpretations of original sin aren’t supplemented with interpretations that illuminate differences within a group where everybody is a sinner, acknowledge women as victims, emphasise the need of identifying and holding perpetrators accountable, and, at the same time, offer tangible help to victims, then the resources that the concept of original sin offers are neither helpful nor relevant to women that are victims of sexualised violence.

<p>Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.</p><p>I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.</p><p>I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.</p><p>Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.</p><p>De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>