Den här studien undersöker hur kvinnor i text skildrar sina levda erfarenheter av sexualiserat våld i samband med me too-rörelsen med inriktning på vilket utrymme det sexualiserade våldet får, hur ansvaret beskrivs för utövandet av det samt motstånd gentemot det. Valet av studieområde har uppkommit utifrån att vi uppfattat en stor kunskapslucka gällande forskning om kvinnors egna skriftliga återberättelser om levda erfarenheter av sexualiserat våld. Studiens fokus på utrymme, ansvar och motstånd grundar sig i att Isdal (2017) anser att synliggörande av sexualiserat våld är en av den viktigaste komponenten i bekämpandet av det. Coates och Wade (2007) menar att ansvar för våld i stor utsträckning beskrivs på ett tvetydigt sätt och att offrets motstånd ofta döljs.   Genom riktad och summerande innehållsanalys samt abduktiv ansats har texterna studerats. Resultaten visar att det sexualiserade våldet i genomsnitt ges 50 % av utrymmet i texterna, och att det verbala sexualiserade våldet är mest förekommande. Två typer av berättarstilar avseende hur skribenterna beskriver sina levda erfarenheter har noterats. I den första berättarstilen innehåller texterna längre beskrivningar kring bakgrund och följder av det sexualiserade våldet, medan den andra berättarstilen ger den levda erfarenheten av sexualiserat våldet en stor plats i texten i förhållande till övrigt innehåll.   Gällande ansvaret för det sexualiserade våldet förmedlar texterna direkt och indirekt att det både ligger på skribenterna, på personen som beskrivs som förövare samt på utomstående. Detta görs bland annat genom skribenternas sätta att beskriva det sexualiserade våldet på ett ensidigt eller ömsesidigt sätt. I regel tillskriver skribenterna personen som beskrivs som förövare subjektsposition, medan de själva ibland framställs som objekt och ibland som subjekt.                                                                                            Motstånd mot det sexualiserade våldet skildras i 94 % av de analyserade texterna i form av fysiskt, psykiskt, intellektuellt och/eller spirituellt motstånd. De olika typerna av motstånd benämns 353 gånger, där det fysiska motståndet är mest förekommande. Trots detta innehåller många av texterna uttryck av att skribenten inte anser sig ha gjort motstånd.   Samtliga texter synliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Skribenterna säger ifrån genom att dela med sig av sina levda erfarenheter och synliggör på så sätt sexualiserat våld.

<p><strong><em>Abstract </em></strong><em>: Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.</em><p><em>Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.</em></p><p> </p></p><p> </p>

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.

Previous research shows that sexual violence is a central part when the study focus on pornography. The purpose of this study is to gain knowledge of how sexual violence that pornography mediates affect women in general. What consequences the pornography has for women's sexuality and the extent to which women feel objectified in today's society. The study also aims to investigate whether pornography has consequences or limited the woman's sexual relations and experiences and whether there is an experience of being exposed to sexualized violence or whether it’s considered normalized acts. To gain this knowledge we conducted a qualitative study which included interviews with eight women. The central theoretical points are de los Reyes &amp; Mulinari's theory about intersectionality, Simone de Beauvoir's theory about women as the “Other” and Thomas J. Scheff's theory about social bonds and shame. The main result that emerged is that pornography contributes to an invisible power that works throughout society. It mediates sexualised violence that restricts the woman in choices over her own sexuality, since sexualized violence is what women “should” enjoy. It is norms of aggressiveness and sexualized violence that have become normalized to relate to, the woman's sexuality is limited to humiliation and abuse.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

ABSTRACTIn the autumn of 2017 361 testimonies of sexualized violence and abuse from women, previously or currently active in the Church of Sweden, were published under the hashtag #vardeljus as a part of #metoo. Neither the church nor theology can ignore or avoid the subject after this publication. However, despite this obvious need to address #vardeljus theologically, there has been a lack of theological reflection within a Swedish context. Indeed, the questions of if and how theology continue to contribute to the legitimation and maintenance of structures that enable sexualised violence and how theology can help women exposed to sexualised violence remain largely unanswered. This study therefore aims to provide some answers. Firstly, it seeks to identify what needs are expressed in the testimonies from #vardeljus by examining the theological conclusions about these, as drawn by Anne Sörman, from a feminist theological perspective. Secondly, it analyses whether contemporary interpretations of original sin by Lutheran theologians Eva-Lotta Grantén and Anna Karin Hammar contain useful, relevant, and sufficient resources to meet these demands and acknowledge women who experienced sexualised violence in church environments. Thirdly, this study contributes to the future shaping of theology by concluding which complements are needed to ensure that theological interpretations of sin, such as for example those by Grantén and Hammar, are relevant also for women subjected to sexualized violence. By using feminist theological textual analysis, where key themes as represented by Susan Frank Parsons, Sólveig Anna Bóasdóttir, Rita Nakashima Brock and Rebecca Ann Parker are defined and used, this study queries whether these needs are acknowledged and met in interpretations of original sin by Grantén and Hammar. In this examination their usage of such theological concepts as original sin, sin, accountability and guilt are weighted against the #vardeljus-experiences of sexualised violence in order to establish whether original sin is a concept suitable for acknowledging women and including them in theology. Grantén and Hammar attempt to make original sin a useful and understandable concept for contemporary believers, although they differ in their interpretations of this concept. Grantén considers that original sin entails guilt which primarily concerns and affects the relation between an individual and God and only secondarily interhuman relationships. Hammar argues against the usage of original sin and guilt and instead proposes to use destruction and (original) accountability as contemporary-friendlier alternatives. However, neither Grantén, whose main concern is to study original sin as a cause to the existence of sin and evil, nor Hammar, who applies a more consequence-directed approach, manages to adequately acknowledge or adapt their interpretations after women’s experiences of being victims to sexualised violence. This study concludes that if contemporary interpretations of original sin aren’t supplemented with interpretations that illuminate differences within a group where everybody is a sinner, acknowledge women as victims, emphasise the need of identifying and holding perpetrators accountable, and, at the same time, offer tangible help to victims, then the resources that the concept of original sin offers are neither helpful nor relevant to women that are victims of sexualised violence.

Forskning visar på en lång historia av sexualisering och objektifiering av kvinnor i reklam. Vad forskning inte fokuserat på är sexualiserat våld i reklambilder. Den här studien är en sammanfogning av forskningsfälten genus och våld i reklam. Vad studien vill ta reda på är om sexualiserat våld används vid framställningen av kvinnor i reklambilderna samt den manliga blickens perspektiv. Studien använder sig av kvalitativ semiotisk analys för att undersöka om sexualiserat våld existerar i sex stycken reklambilder från tre stora modeföretag. Reklambilderna är från Calvin Klein, Diesel och Tom Ford 2016 och 2017. Det teoretiska ramverk för analysen är Hirdmans, med fleras, genusteori, Ekman och Mulveys den manliga blicken samt semiotik i form av Barthes fyra nyckelpunkter för konnotation och Goffmans kategorier om framställning av genus i reklam. Analysen visar slutsatser på att kvinnor objektifieras och sexualiseras i reklambilder och framställs som sexobjekt. Denna sexualisering och objektifiering mynnar ut i tecken på att sexualiserat våld normaliseras i samhället. / Research shows a long history of sexualization and objectification of women in advertising. What research has not focused on is sexualized violence in commercials. This study is a merger of the research fields gender and violence in advertising. The study wants to find out if sexualized violence is used in the portrayal of women in the advertising and the male gaze perspective. The study uses qualitative semiotic analysis to investigate if sexualized violence occurs in six commercials from three major fashion companies. The commercials are from Calvin Klein, Diesel and Tom Ford 2016 and 2017. The theoretical framework for the analysis is Hirdman’s, among others, gender theory, Ekman and Mulvey’s the male gaze and semiotics in the form of Barthes’ four key points for connotation and Goffman’s categories for gender advertisement. The analysis shows that women are objectified and sexualized in commercials and are illustrated as sex objects. This sexualization and objectification results in signs that sexualized violence is normalized in society.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.</p><p>Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.</p><p>Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.</p><p>Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp. Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte. Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst. Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.