This research delves into the narratives of Iranian victims/survivors within the context of the #MeToo #هم-من movement. By employing thematic analysis, a critical constructivist lens, and drawing upon the theoretical frameworks of feminism (including rape myths and intersectionality) and the concept of symbolic violence, this study uncovers and interprets the recurring themes that emerge from these declarations. It seeks to understand how individuals construct meaning, represent their experiences, and navigate the complex socio-cultural and legal contexts surrounding sexual harassment/assault. The findings of this study suggest that Iranian women's declarations are influenced by dominant gendered discourses, prevalent rape myths, and their intersectional identities. At the same time, their narratives share contextual barriers and a sense of empowerment through sisterhood. Moreover, some recurring themes throughout these declarations highlight the subtle perpetuation of violence by victims/survivors, which is discerned as symbolic violence.

Syftet med denna studie är att undersöka hur omslagen på ELLE Sverige såg ut före och efter #metoo. #metoo är en rörelse som tar ställning mot sexuella trakasserier och fick stor internationell spridning den 15 oktober 2017. Metoderna som vi använde för att undersöka syftet var en kvantitativ innehållsanalys och därefter en semiotisk bildanalys. Undersökningsobjektet för studien var ELLE Sverige, som är Sveriges största modemagasin. För att kunna utläsa om det finns visuella mönster på omslagen, har vi först använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter gjordes ett urval av det mest samt det minst representativa omslaget utifrån tio analysfrågor. De fyra omslagen analyserades djupare med en semiotisk bildanalys. Resultatet visade att det var större likheter än skillnader mellan omslagen, även i jämförelse mellan perioden före och efter #metoo. Gemensamt för de båda representativa omslagen var främst att modellerna var unga och för de icke representativa omslagen var modellerna äldre än normen.

Problemformulering: #Metoo-kampanjen blev kanske bland det mest omtalade fenomenet under året 2017. För många människor utgör medier den viktigaste kontakten med vad som händer i världen. Men vilken bild av kampanjen är det svenskarna har fått förmedlad till sig utifrån de svenska tidningarna? Hur väljer de största rikstäckande tidningarna att gestalta kampanjen?
Syfte: Syftet med studien är att granska gestaltningen inom #metoo-kampanjens nyhetsrapportering under perioden 15 oktober 2017 till 15 november 2017.
Metod och material: E n kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 133 analysenheter från Sveriges största morgon- (Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) och kvällstidningar (Expressen och Aftonbladet).
Huvudresultat: Genom arbetet med denna studie har vi nått resultatet gällande gestaltningar som framkommer i morgontidningarnas och kvällstidningarna nyhetsrapportering angående #metoo-kampanjen. Gestaltningarna som framträder i studien och analysen är: sakgestaltning, konfliktgestaltning, gestaltning som mänskligtintresse, moralgestaltning samt ansvarsgestaltning. Hur morgontidningarna och kvällstidningarna skiljde sig åt i gestaltandet av #metoo-kampanjen var till störst del i förekomsten av källor. Sakgestaltning och mänskligt intressegestaltning förekom mest procentuellt bland undersökningsenheterna.

Syftet med den här studien är att visa på hur Dagens Nyheter har valt att frama MeToo-rörelsen och de problem med sexuella trakasserier och övergrepp som rörelsen lyft. Därtill vill vi specifikt belysa hur män framats inom ramen för #metoo. Det teoretiska ramverk vi använt oss av är Entmans teori om framing och Connells teori om hegemonisk manlighet. Som metod har vi använt en kvalitativ innehållsanalys utifrån vilken vi har arbetat tematiskt med att studera Dagens Nyheters artiklar för att ta reda på hur tidningen arbetat med framing i sin rapportering av MeToo-rörelsen. De frames vi ser som centrala i Dagens Nyheters porträttering av MeToo-rörelsen är; MeToo som naturkraft och MeToo – den feministiska hösten. Vidare ser vi hur Dagens Nyheter skildrar de problem rörelsen belyser som; Trakasserier som ett strukturellt problem, Arbetsplatskulturer som legitimerar trakasserier, Skam – ett tveeggat svärd samt Krav på förändring. Våra främsta resultat är dels att MeToo, som en #feministisk rörelse framställs som en naturkraft. Dels att den skildras som en revolution som drar fram för att störta den hegemoniska manligheten. Vidare är den systemiska framing som Dagens Nyheter använder för att beskriva de problem som MeToo-rörelsen pekar på genomgående. Detta genom att sexuella trakasserier framställs som ett strukturellt och kulturellt samhällsproblem. Vi har även kunnat se hur Dagens Nyheter valt att skildra sexuella trakasserier som ett arbetsplatskulturellt problem, istället för exempelvis ett klassproblem. Genom att använda systemisk framing istället för individualistisk bidrar Dagens Nyheter till att lägga ansvaret för såväl problemet som för lösningen på problemet på samhällsnivå, vilket friskriver den enskilda individen från ansvar.

Syftet med uppsatsen var att se hur våld förekommer i förskolan samt undersöka förebyggande arbete mot våld i förskolan i bred bemärkelse med kön som viktigaste undersökningsvariabel. Den teori som används i undersökningen var Lundgrens teori. Vidare har semistrukturerade intervjuer använts. Dessa intervjuer har utgått från en intervjuguide med fyra huvudfrågor och några underfrågor. Informanterna finner att flickor och pojkar brukar våld på olika sätt. Informanterna menar på att flickor använder verbalt våld och pojkarna använder fysiskt och verbalt våld. Då människor påverkas av sin barndom även i vuxen ålder är det svårt att acceptera våldsbruk. Detta kopplas till #Metoo som idag är en aktuell kampanj mot mäns våd och övergrepp mot kvinnor.

This thesis examines how the Me too-movement was received by a particular segment of the Russian population, as well as possible underlying reasons for this. As contextual background, attitudes toward feminism in Russia are discussed, as well as how the Soviet heritage, the Orthodox Church and relations to the West have shaped these. The method of this study is qualitative analysis of an anonymous online questionnaire, the results of which are interpreted in light of feminist concepts, as well as cultural-historical factors. The analysis of the questionnaire is supplemented by a comparative analysis of discourse concerning the Me too-movement in two media outlets during the relevant period of time: one state-owned and one independent news source. The analysis reveals that the Me too-movement was perceived in a largely negative way, and that it is not well-known as a consequence of it being alienated andobscured by the media coverage. Keywords: Me too, Russia, feminism, activism, West, media

This research explores the visibility of women physicians, specifically in gynecology and obstetrics. It focuses upon their perspectives of gender inequity and sexual harassment within their broader profession and individual daily workplace. This study explores the medical and STEM women’s awareness and understanding of sexual and gender microaggressions within their professions by interviewing six women physicians. I analyze these narratives in relation to the #MeToo movement and how this movement gives visibility to the voices of women across workforces, including medicine, STEM, and other academic areas. This study shows the ongoing need to develop deeper conversations and interventions about women doctors’ experiences with gender discrimination and sexual harassment. This study adds a feminist interdisciplinary discussion of women physicians paving the way for further research across all specialties of medicine where women occupy space. My methods include five telephone and one in-person interviews and review of public statements such as medical professional associations and other public discourses. I analyze the women’s narratives alongside how the #MeToo movement has intervened on behalf of women in medicine. My data showed how the women experienced microaggressions whether they realized it or not. From men in positions of power and written rules within hospitals written by men, women were placed at a disadvantage within the workplace. Further research can be implemented to study the intersectional identities along with gender in medical specialties.

This research investigates the sociological, psychological, and physiological factors known to affect women’s career advancement opportunities. It examines how awareness and knowledge shared through the #MeToo (hashtag Me Too) movement influenced gender specific perceptions about the factors affecting women’s workplace opportunities. Finally, it recommends measures to alter the divergent gender perceptions that remain an obstacle to gender equality in the workplace. This study was conducted because gender inequalities continue in the U.S. workplace in 2018. Currently women fail to advance in careers at the same rate as men, and they are paid 21% less for similar work with equal skills and experience. Women comprise approximately 51% of the U.S. population and 47% of the workforce, so equality would dictate a one-to-one male to female ratio throughout all levels of government and private industry. The current male to female ratio in the U.S. Congress is four-to-one. The male to female executive ratio in Fortune 500 companies is three-to-one, and in the U.S. Government it is two-to-one. The researcher conducted a mixed method experimental study by comparing pre- and post-treatment interview and survey data to determine how much awareness and knowledge shared through the #MeToo mass media event impacted gender specific perceptions of women’s equality struggles in the workplace. The qualitative interview analysis indicated a moderate shift from divergent gender perceptions in Study 1 to convergent viewpoints in Study 2 following the #MeToo media events. The quantitative analysis of pre- and post-treatment survey studies supported the qualitative findings and showed a 43% reduction in the gender perception gap in the post-event assessment. With outcomes from three independent qualitative and quantitative investigations aligning, the researcher concluded the overall statistical results demonstrate a strong impact on men’s and women’s perceptions and a largely reduced gender perception gap following the #MeToo media events. Because it is unknown if those changes are permanent, the researcher believes future research could focus on awareness, education, and accountability initiatives to more adequately address gender equality problems in the workplace and bring about lasting change.

No description available.

Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade. / “Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.