Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

<p>Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken.</p> / <p>Rebranding is a commonly accepted term in strategic marketing yet it lacksa concise definition. Changes in a company's profile, identity, name andlogotype are all included within the term rebranding. The purpose of thisstudy was to attain a deeper understanding of the motives for rebranding.Interviews were held with four companies which have implementedrebranding within the last eight years. The findings show that updating acompany's brand identity was the main reason/motive for rebranding. TheExpansion of foreign markets was identified as a key motive, as a Swedishname or logotype was no longer suited to such development. Other motivesinclude renewal and unification of brands.</p>

Rebranding är ett allmänt vedertaget begrepp men likväl finns det ingentydlig definition av vad begreppet står för och heller inga allmäntaccepterade teorier eller modeller som förklarar begreppet eller de motivsom leder till rebranding. Begreppet innefattar omprofileringar,identitetsförändringar, namnbyte och logotypsförändringar. Denna studiessyfte var att få djupare förståelse för motiven bakom rebranding genomintervjuer med fyra företag som inom de senaste åtta åren har genomförtrebranding. Resultaten av undersökningen visade på att det främst handladeom att uppdatera varumärkesidentiteten när ett företag genomförrebranding. Det berodde till exempel på utlandsetableringar där det svenskanamnet eller varumärket inte var gångbart och därmed behövde uppdateras.Andra inverkande faktorer var förnyelse eller önskan om att unifiera ettföretags varumärken. / Rebranding is a commonly accepted term in strategic marketing yet it lacksa concise definition. Changes in a company's profile, identity, name andlogotype are all included within the term rebranding. The purpose of thisstudy was to attain a deeper understanding of the motives for rebranding.Interviews were held with four companies which have implementedrebranding within the last eight years. The findings show that updating acompany's brand identity was the main reason/motive for rebranding. TheExpansion of foreign markets was identified as a key motive, as a Swedishname or logotype was no longer suited to such development. Other motivesinclude renewal and unification of brands.

Föreliggande studie hade som syfte att genom en deduktiv tematisk analys av intervjumaterialet försöka utröna huruvida respondenternas upplevelse av den egna identiteten med fokus på självbild, självförtroende, självförmåga samt självkänsla har förändrats i och med att de genomgått 12-stegsprogrammet vid en svensk kriminalvårdsanstalt. Detta innebär att alla respondenterna har ett aktivt beroende bakom sig samt att de är intagna inom svensk Kriminalvård. De fördefinierade temana för frågorna gällande identitet var identitetsåtergång, identitetsutvidgning samt identitetsuppkomst. Utöver frågor gällande identitet så ställdes även frågor om respondenternas upplevelse av att genomgå 12-stegsbehandling inom anstalt. Orsaken till detta är att den speciella miljö där de genomgått 12-stegsbehandlingen kan ha påverkat utfallet av behandlingen. Denna analys var av en induktiv tematisk art och de teman som framkom är att respondenterna upplevde 12-stegsprogrammet som utvecklande men att det är besvärande med omotiverade deltagare samt att de i grupp känt sig hämmade med tanke på anstaltsmiljön.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade. / “Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.