Abstrakt Tidigare har det gjorts åtskillig forskning kring varför människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt såsom missbruk och kriminalitet. Vårt intresse väcktes då vi insåg att den forskning som gjorts kring vägen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor är tunn. Vi ville genom vår studie undersöka vilka faktorer som påverkar och motiverar människan till att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika återfall. Utifrån Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgår då hon bestämmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att få vår frågeställning besvarad: Vilka förhållanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att återfalla i detta beteende? För att kunna besvara frågeställningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS. Genom deras berättelser har vi sedan tolkat och analyserat det material som vi har samlat in utifrån socialpsykologiska teorier och begrepp. Därmed kunde vi belysa vilka faktorer som påverkar individen till att fullfölja beslutet om att lämna kriminalitet och missbruk bakom sig. Tolkningen av resultatet framhäver betydelsen av existerande sociala band mellan individer för att en exitprocess ska bli lyckad. Resultatet framhäver även den funktion som KRIS fyllt för våra intervjupersoner, att få uppleva känslan av gemenskap och förståelse och inte längre vara den stigmatiserade individen.

Sammanfattning Föreliggande studie är en kvalitativ litteraturstudie som kartlägger den befintliga forskning som finns gällande kvinnor som återgår till sina våldsamma relationer. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga och få en förståelse för de faktorer som inverkar till att kvinnor återgår. Totalt har 14 artiklar använts i studien vilket utgör den empiri som ligger till grund för studien. Artiklarna har vidare tematiserats i syfte att finna specifika teman för de identifierade faktorerna: Partnern och våldets inverkan att återgå, Kvinnans risk, Interna faktorers påverkan samt Externa faktorers påverkan. Analys genomfördes sedan utifrån exitprocessen och utbytesteorin för att få en förståelse för faktorernas inverkan. Den slutsats som kan dras är att faktorerna har en inverkan på kvinnor som återgår och att beslutet är rationellt utifrån hennes perspektiv. Vidare påverkas beslutet även av hur hon subjektivt värderar dessa faktorer och var i processen hon befinner sig. Avslutningsvis diskuteras de fynd som hittats och vikten av ytterligare forskning kring kvinnor som återgår. Vidare diskuteras även hur de resultat som sammanställs kan appliceras inom socialt arbete

<p>En uppsats om Venture capital-företags exitprocess och de faktorer som påverkar under processens gång</p>

En uppsats om Venture capital-företags exitprocess och de faktorer som påverkar under processens gång

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

Kriminalitet som fenomen har länge intresserat människor och mycket forskning har bedrivits i syfte att förstå vilka omständigheter som leder till att människor påbörjar en kriminell livsstil. Mindre fokus har legat på hur ett kriminellt leverne avslutas. Denna uppsats ämnar därför undersöka kriminalitet med fokus på hur och varför kriminella individer avslutar en väl invand livsstil för att övergå till en icke-kriminellt sådan. Med studien hoppas vi kunna utveckla förståelsen för människor med ett kriminellt förflutet. Förhoppningen är också att synliggöra vad samhället kan och bör göra för att fler ska ha möjlighet att välja bort en kriminell livsstil och integreras i samhället. Uppsatsen utgår ifrån nio kvalitativa intervjuer med före detta kriminella som idag lever ett laglydigt liv. Intervjupersonerna berättade hur och varför de valde att avsluta sitt kriminella leverne, samt hur de idag lever för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Insamlat material har analyserats enligt en narrativ analysmetod, i syfte att skildra intervjupersonernas egna berättelser utifrån deras egna världsbild. Dessa historier resulterade i en samstämmig bild, där avslutet kan förstås som en process. Först uppstår perioder av tvivel och ifrågasättande, följt av sökandet efter ett nytt sätt att leva. Slutligen kom för samtliga en vändpunkt, utlöst av en händelse som möjliggjorde ett avslut från den kriminella, destruktiva livsstilen. Uppsatsen utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv genom att analysera och jämföra den tidigare forskningen med det kvalitativt insamlade materialet. Det teoretiska ramverk som kommer att användas vid analysen är Helen Ebaughs teori om exitprocesser, George H. Meads teorier om jaget och roller samt Michel Foucaults fängelseteori.

Under en kort tid har brottsligheten i Sverige ökat och blivit ett allvarligt och omtalat samhällsproblem. Det är en komplex process att lämna en kriminell miljö som ofta kan innebära en rad olika utmaningar. Samhörighet och sociala band som formas i kriminella miljöer kan fördröja processen att lämna på grund av en stark identifikation till gruppen. Stöd och insatser av samhället är viktigt för att en individ ska kunna förändra sin identitet som kriminell. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka subjektiva upplevelser av hur stigmatisering, stämplingsprocesser och stödinsatser påverkat exitprocessen i utvecklingen till en icke-kriminell identitet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om social identitet, stigmatisering, stämpling och exitprocess. Tio respondenter från avhopparverksamheten Kriminellas revansch i samhället (KRIS) deltog i studien och intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att KRIS stödinsatser har en positiv påverkan på utvecklingen av en icke-kriminell identitet genom att bidra till en känsla av stöd och acceptans. De respondenter som inte hade gjort en geografisk separation upplevde stämpling och stigma i större bemärkelse. Stämplingsprocesser och stigmatisering visade sig ha en negativ inverkan på utvecklingen till en icke-kriminell identitet under exitprocessen. Medlemskapet hos KRIS har fungerat som en skyddad miljö från stämpling och stigmatiseringen som underlättat identitetsformande i exitprocessen. / Over a short period of time, crime in Sweden has increased and become a serious and publicized social problem. It is a complex process to leave a criminal environment that can often involve a number of different challenges. Cohesion and social ties formed in criminal environments can delay the process of leaving due to a strong identification with the group. Support and efforts by society are important for an individual to be able to change his identity as a criminal. The purpose of this qualitative study was to investigate subjective experiences of how stigmatization, labeling processes and support efforts affected the exit process in the development to a non-criminal identity. The starting point for studies was a social psychological approach that was studied through theories of social identity, stigmatization, labeling and exit process. Ten respondents from the dropout activity Criminal Revenge in Society (KRIS) participated in studies and interviews using semi-structured interviews. The results showed that KRIS's support efforts have a positive impact on the development of a non-criminal identity by contributing to a feeling of support and acceptance. The respondents who had not made a geographical separation experienced labeling and stigma in a larger sense. Stamping processes and stigmatization were found to have a negative impact on the development to a non-criminal identity in the exit process. The membership of KRIS has functioned as a protected environment from labeling and stigmatization that facilitates identity formation in the exit process.

The purpose of this study was to create a deeper understanding for, and shine a light on the exit process for former criminal gang members. Which conditions appear to be important and what may constitute the enabling and inhibiting factors of an exit process? The study was based on qualitative semi-structured interviews with respondents who themselves have experience of a criminal lifestyle and gang affiliation, and with professionals in social work. Our theoretical approach is based on Helen Ebaugh’s definition of an exit process, labeling theories, strain theory and control theory. Said theories are usually an explanation for why an individual develops and remains in a criminal behavior. We used these theories in an opposite way, that is, as a model to explain how the way out of crime could look like.   The conclusion is that the process of leaving a criminal lifestyle and gang affiliation behind is complex. The criminal lifestyle means a marginalized position and limited resources linked to the conventional society. Throughout the process, the individual must, despite the difficulties, choose the legal options and be sustainable even if emotions like loneliness and disorientation arises. For individuals the way out of crime leads to a role change, to learn again. This indicates in our conclusions of the importance of including assistance in working with their criminal thinking patterns and behavior, orderly housing situation and livelihood as well as the importance of a supportive social network. Individuals who have been part of a criminal gang often have a unique support needs based on the environment they have been in, and not least by the sense of community and identity that the gang has meant to them.   Motivation and their willpower is portrayed as the most central means to cope with the exit process. The absence of one or more conditions increases the risk for the individual to fail while the access to conditions alone is not enough. The right conditions at the right time seems to appear as the key to generate a successful change process.