Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo.  En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang. / The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.

Den här studien analyserar hur maktstrukturer framträder i den amerikanska dagspressens bevakning av sexuella trakasserier. Studien analyserar 18 artiklar som har bevakat två snarlika fall där två män som varit nominerade till en position i Högsta domstolen i USA blivit anklagade för sexuella trakasserier. Det första fallet från 1991 är mellan Clarence Thomas och Anita Hill och det senare fallet är från 2018 mellan Brett Kavanaugh och Christine Blasey Ford. Artiklar från Wall Street Journal, New York Times och Chicago Tribune, som är de tre ledande dagstidningarna i USA har studerats med syfte att avslöja om det finns några underliggande ideologier och maktintressen i texten. För att avslöja dessa konstruktioner utgår studien från en kritisk diskursanalys som metod med målet att kunna se hur de språkliga resurserna uttrycker ideologier och maktintressen. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått från genusteori, och därefter utifrån hegemoni, rape culture, nyhetsjournalistik och tabloidisering. Med hjälp av olika analysverktyg har sammanlagt 18 artiklar analyserats där materialet har delats in i fyra teman, och utifrån dem har texterna analyserats mer utförligt. Resultatet visar att patriarkala maktstrukturer uttrycker sig i olika grad i artiklarna och att det har skett en förändring i den journalistiska diskursen över tid. / This study analyzes how power structures express themselves in the daily press's coverage of sexual harassment. The study analyzes 18 articles that have covered two similar cases where two men who have been nominated for a position in the Supreme Court in the United States have been accused of sexual harassment. The first case from 1991 is between Clarence Thomas and Anita Hill and the latter case is from 2018 between Brett Kavanaugh and Christine Blasey Ford. Articles from the Wall Street Journal, New York Times and the Chicago Tribune, which are the three leading newspapers in the United States, have been analyzed with the aim of revealing whether there are any underlying ideologies and power interests in the text. In order to uncover these constructs, the study uses CDA as a method for being able to see how the linguistic resources express ideologies and power interests. The study’s theoretical framework has mainly been based on gender theory, and then based on hegemony, rape culture, news journalism and tabloidization. With the help of various analysis tools, a total of 18 articles have been analyzed where the material has been divided into four themes, and based on them the texts have been analyzed in more detail. The result shows that patriarchal power structures express themselves to varying degrees in the articles and that there has been a change in journalistic discourse over time.

Definitionen av sexuella trakasserier är händelser, kommentarer eller närmanden som är av sexuell karaktär och som av den utsatte upplevs som oönskade. Arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen lagstadgade skyldigheter att arbeta förebyggande vad gäller sexuella trakasserier inom den egna verksamheten.Dock påvisar #metoo under hösten 2017 att sexuella trakasserier är mer förekommande än allmänheten tidigare trott och det har därmed ökat det kritiska medvetandet om att arbetsgivare eventuellt besitter brister i sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Syftet med denna studie blir därmed att närmare undersöka om arbetsgivare inom restaurangbranschen kommit att förändra sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier som ett resultat av #metoo och i så fall hur detta förändringsarbete konkret ser ut. För att besvara studiens syfte och problemprecisering genomfördes en metodkombination bestående av en webbenkät och fördjupande intervjuer. Enkäten sändes via mail som distribution till 265 restauranger till sex på förhand utvalda städer som inbringade i en svarsfrekvens på 29 %. Utifrån enkäten genomfördes urvalet till vidare intervjuer där kravet var att hashtagen blivit uppmärksammad av restaurangen, att förändringar genomförts eller planeras genomföras som ett resultat av #metoo, samt att respondenten besatt ett intresse av att deltaga i en djupare intervju. Nio intervjuer kom att genomföras för att belysa hur förändringsarbetet implementerats. Studiens slutgiltiga resultat lyder att 93,5 % uppmärksammat eller delvis uppmärksammat #metoo och dess betydelse, 45,5 % har genomfört förändringar som ett resultat av #metoo och 54,5 % har avstått förändring. Resultatet visar tydligt att det är fler som uppmärksammat hashtagen än som därefter valt att genomföra förändringar. De som däremot valt att inleda eller planerar att inleda ett förändringsarbete har genomfört detta på olika sätt, i olika grad, med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. / The definition of sexual harassment is phenomena, comments or approaches that are of a sexual nature and from the victim are perceived to be undesirable. Employers have statutory obligations under the Discrimination Act to work on preventive sexual harassment within their own organization. However, #metoo shows in the fall of 2017 that sexual harassment is more prevalent than the public previously believed and thus has increased the critical awareness that employers may have shortcomings in their preventive work on sexual harassment within their own business. The purpose of this study will be to investigate whether employers in the restaurant industry have changed their prevention work on sexual harassment as a result of #metoo and, if so, how this change work is concrete. In order to answer the purpose of the study and problem identification, a method combination consisting of a web survey and further interviews was conducted. The survey was sent by mail as distribution to 265 restaurants, in six pre-selected cities and brought a response rate of 29 %. Based on the survey, the selection was conducted for further interviews, where the requirement was that the restaurant has been noted the hashtag, implemented or planned changes as a result of #metoo, and that the respondent had an interest in participating in a deeper interview. Nine interviews were conducted to highlight how the change work has been implemented. The final result of the study is that 93,5 % were noticed or partially noticed #metoo and its significance, 45,5 % have made changes as a result of #metoo and 54,5 % rejected change. It is clear that it is the more employer who have noticed the hashtag than then chose to make changes. Those who, on the other hand, chose to initiate or plan to initiate a change implemented this in different ways, to different degrees, ambition levels and time perspectives.

This study aims to research change management in routines to prevent and respond to sexual harassment in workplaces for social work after the MeToo movement in 2017. Another aim is to discuss how these changes were implemented and communicated to the employees of the studied workplaces and how the informants in this study have perceived these changes and their results. The study is qualitative with an inductive approach and the empirical data consists of five telephone interviews and in order to collect the informants perception of the change management we have used idea and ideology analysis as a method for processing the material. The results of the study show how changes have been made in all five of the studied workplaces, but to varying degrees and extent, which has made the routines for dealing with sexual harassment more or less visible. Two of the social workers describe how there have been courses for the employees to access information about the new routines, but where one of them simultaneously explains how sexual harassment still exists today, however more subtly. What also emerges is how collegial support and cohesion are unanimously viewed as protection against the possibility of sexual harassment. To analyse the data, we have looked at theories such as change management in the form of organisational culture, power, social mobilisation, and gender roles. / Syftet med studien är att undersöka förändringsarbetet kring rutiner som gjorts inom socialt arbete för att bemöta sexuella trakasserier. Detta efter att MeToo haft sin framfart 2017. Vidare syfte är att se hur dessa förändringar gjorts synliga för medarbetare och hur dessa upplevts av de informanter som fått utrymme i studien. Studien är en kvalitativ studie med fem telefonintervjuer som empirisk grund med en induktiv ansats. För att nå informanternas upplevelser av fenomenet på just deras arbetsplatser har vi använt oss av idé- och ideologianalys som metod för bearbetning av materialet. Vår ambition med studien är att bidra till ett annars relativt smalt forskningsfält där svenska studier kring sexuella trakasserier och MeToos påverkan på förändringsprocessen är knapphändig. Studiens resultat visar att förändringar gjorts på samtliga arbetsplatser, men i olika grad och utsträckning, vilket gjort rutinerna för att bemöta sexuella trakasserier mer eller mindre synliga. Två av arbetsplatserna har lyft hur det utformats utbildningar för att samtliga ska nås av samma information, men där en av dessa samtidigt förklarar hur det än idag förekommer sexuella trakasserier, om än mer subtilt. Vad som även framkommer är hur det kollegiala stödet och sammanhållningen enhälligt ses som skydd mot att sexuella trakasserier kan förekomma. För att analysera empirin har vi sett till teorier som förändringsarbete i form av organisationskultur, makt, social mobilisering och könsroller.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga idrottsutövare porträtteras i svenska tidningars sportjournalistik, utifrån tre centrala faktorer (1) tidsperspektiv, (2) täckningstal och (3) skribentens kön. Frågeställningar: • Har #metoo påverkat porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar tidningars täckningstal porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar skribentens kön porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? Teorier: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, tystnadsspiralen, medielogik Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvantitativ innehållsanalys och genomfört undersökningen på två svenska tidningar, Aftonbladet och Nya Wermlands-tidningen. Vi undersökte 80 stycken artiklar, 40 stycken från vardera tidning, inhämtade från den digitala plattformen Retriever. Efter att vi genomfört den kvantitativa innehållsanalysen bearbetades vår data i IBM SPSS Statistics där vi med hjälp av resultatet skapade korstabeller. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter vår kvantitativa innehållsanalys dra slutsatsen att manliga idrottsutövare var överrepresenterade medan kvinnliga var underrepresenterade i svenska tidningars sportjournalistik. Vi kan även dra slutsatserna att manliga idrottsutövare gavs större utrymme än kvinnliga i förhållande till ordomfång, bilder och antalet personer som omskrivs. Fortsättningsvis kan vi dra slutsatsen att det skrevs mer om manliga idrottsutövare efter #metoo än vad det gjorde före #metoo. Vi kan också dra slutsatsen att den rikstäckande tidningen (Aftonbladet) och den lokala tidningen (Nya Wermlands-tidningen) skrev mer om manliga idrottsutövare än om kvinnliga. Dock höll den lokala tidningen en mer jämställd rapportering än den rikstäckande. Avslutningsvis kan vi konstatera att manliga skribenter skrev mer om manliga idrottsutövare medan kvinnliga skribenter var mer jämställda i sin rapportering. Däremot är flera av skillnaderna små. Nyckelord: kön, idrottsutövare, #metoo, täckningstal, skribentens kön, sportjournalistik / Purpose: The purpose of the essay is to examine differences in how male and female athletes are portrayed in Swedish newspaper sports journalism, through three central factors (1) time perspective, (2) coverage rate and (3) the gender of the author. Research questions: • Has #metoo affected the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the coverage rate of the newspaper affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the gender of the author affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? Theories: Agenda setting theory, Framing theory, The Spiral of Silence, Media logic Method: In this study we have been using the method quantitative content analysis. We've used this method on two Swedish newspapers; Aftonbladet and Nya Wermlands-tidningen. We’ve examined 80 articles, 40 from each newspaper, collected from the digital platform Retriever. After we collected the data it was processed in IBM SPSS Statistics, where we created cross tabulations. With the result we analysed and discussed our way to a conclusion. Conclusion: Initially we draw the conclusion that male athletes were overrepresented in Swedish newspapers’ sports journalism, while female athletes were underrepresented. We can also draw the conclusions that male athletes were given more space than female athletes seen to word scope, images and the number of people being written about. Further we can draw the conclusion that newspaper wrote more about male athletes after #metoo than they did before #metoo. We can also draw the conclusion that both the nationwide paper (Aftonbladet) and the local paper (Nya Wermlands-tidningen) tended to write more about male athletes than female. Nevertheless the local paper held a more equal reporting than the nationwide. At last we can conclude that male journalists wrote more about male athletes while female journalists were more equal in their reporting. Several of the differences are however small. Key words: gender, athletes, #metoo, coverage rate, the gender of the writer, sports journalism

Le mouvement social #Metoo a bouleversé les mœurs et les façons de penser quant aux enjeux liés au harcèlement sexuel et aux abus sexuels. En effet, en automne 2017, une vague de dénonciations déferle sur la place publique et peu à peu, les frontières de ce qui est acceptable ou pas semblent se redéfinir au sein de plusieurs sociétés. En partant de cette constatation sociétale, nous avons cru remarquer une reprise des enjeux entourant le mouvement social #Metoo dans les séries télévisées américaines de fiction. Ce mémoire souhaite illustrer et analyser l’évolution des représentations des crimes sexuels et du harcèlement sexuel inspirée par le mouvement #Metoo. En reprenant les grandes lignes de ce mouvement, cette étude s’attarde sur son impact sur la société nord-américaine. Cette étude se penche également sur un cadre sociologique afin de constater le fonctionnement des représentations sociales et ainsi mieux saisir leur impact sur une société donnée. De plus, en comparant deux corpus télévisuels marqués par l’avant et l’après #Metoo, ce mémoire désire faire ressortir les points de similitudes et les disparités entre ces deux périodes évocatrices de bouleversement des mœurs dans ce domaine. Une analyse filmique d’un épisode exemple complémente cette argumentation. / The social movement #Metoo has changed the way people think about sexual harassment and sexual abuse issues. Indeed, in the fall of 2017, a wave of denunciations broke out in the public sphere and since, the boundaries of what is acceptable and what is not seem to have been redefined within several societies. Based on this societal observation, we thought we noticed a revival of the issues surrounding the social movement #Metoo in American fiction television series. This paper aims to illustrate and analyze the evolution of representations of sexual crimes and sexual harassment inspired by the #Metoo movement. Considering the key milestones of this movement, this study focuses on its impact on North American society. This study also looks at a sociological framework in order to observe the way social representations work and thus, better understand their impact on a given society. In addition, by comparing two television corpuses characterized by the before and the after #Metoo, this paper wishes to highlight the points of similarities and disparities between these two periods evocative of the upheaval of morals around this issue. A film analysis of an episode example complements this argument.

The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017–2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur prostitution, sexköpare och sexsäljare, framställs i tryckt media. I detta fall, i åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet. Detta för att sedan kunna se hur eller om diskursen förändrats, före och efter #Metoo. Metoden som användes var en kvalitativ, kritisk diskursanalys, med grund i representationsteori och genusvetenskap. Med dessa teorier som utgångspunkt har flera skillnader kunnat visas, medan andra detaljer fortsatte att existera. Resultatet säger att prostituerade kvinnors historier sällan var beskrivna i artiklar innan #Metoo, vilket det i högre utsträckning var efter #Metoo. Sexköparnas historier däremot framkommer ofta innan, och allt mindre efter. Dessa beskrivs även som närhetssökande, ensamma män, medan de efter #Metoo alltmer framställs som förövare och torskar på gruppnivå. Aftonbladets problemformulering tycks också ha ändrats. Slutsatsen var att texterna innan uppropen fokuserade på männen, hur de gått tillväga och varför de köper sex. Efteråt beskrivs ett systematiskt samhällsproblem, som heter människohandel och prostitution. / The purpose of this thesis was to examine how prostitution, sex buyers, and sex sellers are portrayed in print media. In this case, eight news articles from Aftonbladet were analyzed. This was done to see how or if the discourse has changed before and after #Metoo. The method used was a qualitative, critical discourse analysis, based on representation theory and gender studies. With these theories as a foundation, several differences have been identified, while other details continued to persist. The results indicate that the stories of prostituted women were rarely described in articles before #Metoo, but were more frequently covered after #Metoo. Conversely, the stories of sex buyers often appeared before and became less common afterward. Before #Metoo, sex buyers were depicted as men seeking closeness and being lonely, whereas after #Metoo they were increasingly portrayed as perpetrators and johns at a group level. Aftonbladet's problem formulation also seems to have changed. The conclusion was that the texts before the movement focused on the men, how they acted, and why they bought sex. Afterwards, a systematic social problem called human trafficking and prostitution is described.

On October 15th, 2017, the American actress Alyssa Milan posted a tweet on the Social Media Platform Twitter which soon would have led to major consequences for people across the globe. Milano urged her followers to comment “#metoo” on the post if they had ever been subjected to sexual harassment or abuse – an action of hers which quickly evolved into a widespread campaign in USA as well as in other countries, there among Sweden. With #metoo's great impact, we now have a unique opportunity to explore today's gender equality debate and feminist discourse based on the new type of networking community. Thus, this study aims – with a comparative as well as a charting intention – to further explore the #metoo phenomenon based on media reporting from the largest daily newspaper in Sweden (Dagens Nyheter) and in the USA (USA Today). The main purpose is to investigate how the journalism takes place in relation to contemporary gender discourse and how it differs between these two countries; which in the long run aims to contribute to increased knowledge about the inherent gender equality issues of #metoo and the discursive image of these problems each media has chosen to reproduce to their fellow residents. The method used in the study is sorted under a qualitative content analysis focusing on the interpretation and understanding of contentive meaningful aspects. Results show that articles from USA Today and Dagens Nyheter differ a lot in how they relate to theoretical concepts of performativity, normalization, power, and a broader understanding of gender structures. Correspondingly, large differences can be identified in how the articles relate – or lack to relate – to a further perception of "a male perpetrator" and "a female victim”. This variation is primarily derived from a lack of structural thinking in relation to perceptions about gender at the expense of a more individual- and celebrity- focused journalistic view but could also be partly correlated to an absent lingua franca within the gender discourse of these two countries.

Denna uppsats söker förståelse för hur Metoo har påverkat den svenska teaterbranschen. Detta med bakgrund i händelserna under senhösten 2017 då Metoo startade, först bland skådespelare och senare även i andra branscher. Studien söker kunskap hur Metoo har påverkat personer verksamma i teatervärlden. Den teoretiska referensramen börjar med Michel Foucaults diskussioner om makt och sexualitet för att fortsätta till en överblick av det relationella ledarskapet. Vidare fortsätter teorierna med att beskriva hur sexualitet och organisationer påverkar varandra samt vad som kan leda till sexuella trakasserier i organisationer. Avslutningsvis fördjupas i hur och varför sexuella trakasserier förekommer i teatervärlden. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudstrategi för att samla in data, men det har även genomförts telefonintervjuer och skickats ut ett frågeformulär. Utifrån empiri och analys visade det sig att informanterna på olika sätt har blivit påverkade av Metoo. De bekräftade att sexuella trakasserier är vanligt förekommande i teatervärlden även om de var förvånade över omfattningen. Några faktorer som informanterna belyste som en anledning till varför sexuella trakasserier sker är att jämställdhetsarbete inte prioriteras då konsten går före arbetsmiljöfrågor samt att en tystnadskultur har bidragit till att få har anmält. Informanterna menade att Metoo har givit teatervärlden ett språk som kan göra det lättare för dem att prata om och hantera sexuella trakasserier i framtiden. Även om teaterbranschen redan är styrda av lagar och riktlinjer menade informanterna att det behöver bli tydligare hur dessa kan implementeras i det vardagliga arbetet. Överlag vara informanterna positiva till hur Metoo påverkat teatervärlden men några var dock mer skeptiska och menade att strukturer är svåra att förändra. / This essay is an attempt to make an understanding of how Metoo has effected the Swedish theater business. With background in what happened in Sweden and mostly in the theater business in the late fall of 2017, the aim of the study is to know how Metoo have affected people working in this business. The theories start with Michel Foucaults discussion about power and sexuality and continues with a relational perspective on power and leadership. The theories moves on to a discussion about sexuality and sexual harassments in organizations and the cultural industry. The method to collect data was semi-structured interviews and questionnaires with actors and other people working in the theater business. The respondents stories and answers confirmed that sexual harassments is common when working in theaters but most respondents were surprised about the extent. It turned out to be many specific reasons why sexual harassment is a problem in the theatre world, for instance art has the highest value therefore work environment problems is put aside. There is also a culture of silence which prevents sexual harassment from being reported. But many respondents believe that Metoo has given the theatre business a way to speak about problems with sexual harassments. The theatre business are already operating through laws and regulations which prohibits sexual harassments but it needs to work differently for them to be maintained. All the respondents believe that Metoo have influenced them and some of them think that the business will change. But a few respondents have a more critical view on the future impact of #Metoo because they believe that structures are hard to change.