Spelling suggestions: "subject:"täckningsgap"" "subject:"täckningstid""
1 |
Timeout i sportjournalistiken : En kvantitativ studie av genus i svensk sportjournalistik / Timeout in sports journalism : A quantitative study of gender in Swedish sports journalismFuneland, Ida, Johansson, Lisa, Sundberg, Tova January 2020 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga idrottsutövare porträtteras i svenska tidningars sportjournalistik, utifrån tre centrala faktorer (1) tidsperspektiv, (2) täckningstal och (3) skribentens kön. Frågeställningar: • Har #metoo påverkat porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar tidningars täckningstal porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar skribentens kön porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? Teorier: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, tystnadsspiralen, medielogik Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvantitativ innehållsanalys och genomfört undersökningen på två svenska tidningar, Aftonbladet och Nya Wermlands-tidningen. Vi undersökte 80 stycken artiklar, 40 stycken från vardera tidning, inhämtade från den digitala plattformen Retriever. Efter att vi genomfört den kvantitativa innehållsanalysen bearbetades vår data i IBM SPSS Statistics där vi med hjälp av resultatet skapade korstabeller. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter vår kvantitativa innehållsanalys dra slutsatsen att manliga idrottsutövare var överrepresenterade medan kvinnliga var underrepresenterade i svenska tidningars sportjournalistik. Vi kan även dra slutsatserna att manliga idrottsutövare gavs större utrymme än kvinnliga i förhållande till ordomfång, bilder och antalet personer som omskrivs. Fortsättningsvis kan vi dra slutsatsen att det skrevs mer om manliga idrottsutövare efter #metoo än vad det gjorde före #metoo. Vi kan också dra slutsatsen att den rikstäckande tidningen (Aftonbladet) och den lokala tidningen (Nya Wermlands-tidningen) skrev mer om manliga idrottsutövare än om kvinnliga. Dock höll den lokala tidningen en mer jämställd rapportering än den rikstäckande. Avslutningsvis kan vi konstatera att manliga skribenter skrev mer om manliga idrottsutövare medan kvinnliga skribenter var mer jämställda i sin rapportering. Däremot är flera av skillnaderna små. Nyckelord: kön, idrottsutövare, #metoo, täckningstal, skribentens kön, sportjournalistik / Purpose: The purpose of the essay is to examine differences in how male and female athletes are portrayed in Swedish newspaper sports journalism, through three central factors (1) time perspective, (2) coverage rate and (3) the gender of the author. Research questions: • Has #metoo affected the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the coverage rate of the newspaper affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the gender of the author affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? Theories: Agenda setting theory, Framing theory, The Spiral of Silence, Media logic Method: In this study we have been using the method quantitative content analysis. We've used this method on two Swedish newspapers; Aftonbladet and Nya Wermlands-tidningen. We’ve examined 80 articles, 40 from each newspaper, collected from the digital platform Retriever. After we collected the data it was processed in IBM SPSS Statistics, where we created cross tabulations. With the result we analysed and discussed our way to a conclusion. Conclusion: Initially we draw the conclusion that male athletes were overrepresented in Swedish newspapers’ sports journalism, while female athletes were underrepresented. We can also draw the conclusions that male athletes were given more space than female athletes seen to word scope, images and the number of people being written about. Further we can draw the conclusion that newspaper wrote more about male athletes after #metoo than they did before #metoo. We can also draw the conclusion that both the nationwide paper (Aftonbladet) and the local paper (Nya Wermlands-tidningen) tended to write more about male athletes than female. Nevertheless the local paper held a more equal reporting than the nationwide. At last we can conclude that male journalists wrote more about male athletes while female journalists were more equal in their reporting. Several of the differences are however small. Key words: gender, athletes, #metoo, coverage rate, the gender of the writer, sports journalism
|
Page generated in 0.0858 seconds