Definitionen av sexuella trakasserier är händelser, kommentarer eller närmanden som är av sexuell karaktär och som av den utsatte upplevs som oönskade. Arbetsgivare har enligt Diskrimineringslagen lagstadgade skyldigheter att arbeta förebyggande vad gäller sexuella trakasserier inom den egna verksamheten.Dock påvisar #metoo under hösten 2017 att sexuella trakasserier är mer förekommande än allmänheten tidigare trott och det har därmed ökat det kritiska medvetandet om att arbetsgivare eventuellt besitter brister i sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier inom den egna verksamheten. Syftet med denna studie blir därmed att närmare undersöka om arbetsgivare inom restaurangbranschen kommit att förändra sitt förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier som ett resultat av #metoo och i så fall hur detta förändringsarbete konkret ser ut. För att besvara studiens syfte och problemprecisering genomfördes en metodkombination bestående av en webbenkät och fördjupande intervjuer. Enkäten sändes via mail som distribution till 265 restauranger till sex på förhand utvalda städer som inbringade i en svarsfrekvens på 29 %. Utifrån enkäten genomfördes urvalet till vidare intervjuer där kravet var att hashtagen blivit uppmärksammad av restaurangen, att förändringar genomförts eller planeras genomföras som ett resultat av #metoo, samt att respondenten besatt ett intresse av att deltaga i en djupare intervju. Nio intervjuer kom att genomföras för att belysa hur förändringsarbetet implementerats. Studiens slutgiltiga resultat lyder att 93,5 % uppmärksammat eller delvis uppmärksammat #metoo och dess betydelse, 45,5 % har genomfört förändringar som ett resultat av #metoo och 54,5 % har avstått förändring. Resultatet visar tydligt att det är fler som uppmärksammat hashtagen än som därefter valt att genomföra förändringar. De som däremot valt att inleda eller planerar att inleda ett förändringsarbete har genomfört detta på olika sätt, i olika grad, med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. / The definition of sexual harassment is phenomena, comments or approaches that are of a sexual nature and from the victim are perceived to be undesirable. Employers have statutory obligations under the Discrimination Act to work on preventive sexual harassment within their own organization. However, #metoo shows in the fall of 2017 that sexual harassment is more prevalent than the public previously believed and thus has increased the critical awareness that employers may have shortcomings in their preventive work on sexual harassment within their own business. The purpose of this study will be to investigate whether employers in the restaurant industry have changed their prevention work on sexual harassment as a result of #metoo and, if so, how this change work is concrete. In order to answer the purpose of the study and problem identification, a method combination consisting of a web survey and further interviews was conducted. The survey was sent by mail as distribution to 265 restaurants, in six pre-selected cities and brought a response rate of 29 %. Based on the survey, the selection was conducted for further interviews, where the requirement was that the restaurant has been noted the hashtag, implemented or planned changes as a result of #metoo, and that the respondent had an interest in participating in a deeper interview. Nine interviews were conducted to highlight how the change work has been implemented. The final result of the study is that 93,5 % were noticed or partially noticed #metoo and its significance, 45,5 % have made changes as a result of #metoo and 54,5 % rejected change. It is clear that it is the more employer who have noticed the hashtag than then chose to make changes. Those who, on the other hand, chose to initiate or plan to initiate a change implemented this in different ways, to different degrees, ambition levels and time perspectives.

This essay addresses and treats the employer's obligation to work adaptation for people with a physical disability according to discrimination law and the work environment law. Furthermore it also treats the employer's obligation to rehabilitation of employees that has a reduced working ability as consequence of their work. The essay also intends to investigate if there are any differences in the employer’s obligation to work adaptation when recruiting and the employer’s obligation to work adaption for an existing employment.   In this work, there is a background chapter which describes the UN and the European Union's approach to work reduction ability and disability. Furthermore, there is a detailed description of the work environment law, the discrimination law, the social insurance code and the employment protection legislation. A description of the laws and the legal practice on work adaptation and rehabilitation is presented where relevant judgments from labor court are described and a preliminary ruling from the European Court.   The work includes an analyzing part which summarizes important parts of the work. Here I have analyzed the legislative texts, the legal usage and the preliminary work of the laws and there content. In the end the conclusions are presented. For a person with a physical disability the employer has an obligation to take appropriate support - and adaptation measures. What is legitimate is depending on which possibility the employer have to take the measures, what effect the measures will provide, how extensive the employee's disability is, what economic situation the employer is located in, what resources that are necessary to take, how cost requiring the measures become and which kind of employment it is. What obligations a employer has to rehabilitation of an employee with reduced working ability is different from one situation to another. Factors to considerate are the size on the workplace, if the employee agreed to go through the rehabilitation and had a good attitude and if a proper rehabilitation, work adaptation and reassignment investigation is done. The employer can become forced to reorganize the work in order to make the employee able to resume his work. The obligation to reorganize the organization is depending on whether or not it is legitimate to require this of the employer. What are essential is which possibilities there is to make reorganization, what viable and organizational means there is and whether or not reorganization can mean that other employees are exposed to risks. As a rule, reduced working ability or a disability is not at justified dismissal ground if the employee can carry out work of significance for the employer. / Denna uppsats behandlar och tar upp arbetsgivarens skyldighet till arbetsanpassning för personer med fysisk funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljö lagen. Dessutom behandlar uppsatsen också arbetsgivarens skyldighet till rehabilitering av anställda som har en reducerad arbetsförmåga som följd av sitt arbete. Uppsatsen avser också att undersöka om det finns några skillnader i arbetsgivarens skyldighet till arbetsanpassning vid rekrytering respektive arbetsgivarens skyldighet till arbetsanpassning vid en befintlig anställning. I detta arbete finns det en bakgrund som beskriver FN och EU: s syn på nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning. Dessutom finns det en detaljerad beskrivning av arbetsmiljön lagen, diskrimineringslagstiftningen, socialförsäkringsbalken och lagen om anställningsskydd. En beskrivning av de lagar och den juridiska praxis om arbetsanpassning och rehabilitering presenteras där relevanta domar från arbetsdomstolen beskrivs och ett förhandsavgörande från EG-domstolen. I arbetet ingår en analys del som sammanfattar viktiga delar av arbetet. Här har jag analyserat lagtexterna, den juridiska användningen och förarbeten till lagarna och dess innehåll. I slutet presenteras slutsatserna som arbetet har lett fram till. För en person med ett fysiskt funktionshinder har arbetsgivaren en skyldighet att vidta lämpliga stöd - och anpassningsåtgärder. Vad som är legitimt beror på vilken möjlighet arbetsgivaren har att vidta de åtgärder som är nödvändiga, vilken effekt åtgärderna kommer att ge, hur omfattande den anställdes funktionshinder är, vilken ekonomisk situation arbetsgivaren befinner sig i, vilka resurser som behövs, hur kostnadskrävande åtgärderna blir och vilken typ av arbete det är. Vilka skyldigheter en arbetsgivare har till rehabilitering av en medarbetare med nedsatt arbetsförmåga skiljer sig från en situation till en annan. Faktorer att ta hänsyn till är storleken på arbetsplatsen, om arbetstagaren gått med på att gå igenom rehabiliteringen och har en bra attityd, och om en ordentlig rehabilitering, arbetsanpassning och omplaceringsutredning utförts. Arbetsgivaren kan bli tvungen att omorganisera arbetet för att möjliggöra för den anställde att återgå till sitt arbete. Skyldigheten att omorganisera organisationen är beroende av huruvida det är legitimt att kräva detta av arbetsgivaren. Vad som är viktigt är vilka möjligheter det finns att göra en omorganisation, vilken livskraftiga och organisatoriska medel som finns och huruvida en omorganisation kan innebära att andra anställda blir utsatta för risker. Som regel utgör nedsatt arbetsförmåga eller funktionshinder inte saklig grund för uppsägning om arbetstagaren kan utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren.