In today's film and TV selection, religious and existential issues are often depicted. The purpose of this study is to investigate and analyze forgiveness based on thelogical and philosophical concepts in Mare of Easttown (Ingelsby, 2021). Mare of Easttown is a crime drama and at the center of the story is the accident-stricken Mare, played by Kate Winslet. The collection of data has been made via film analysis as the primary method. Focus has been on mapping the interpersonal relationships of the Tv-show. Subsequently, a thematic analysis have been made which gave rise to the cathegories forgiveness in relation to oneself and forgiveness in interpersonal relationships. Certain themes emerges that proved essential for the final analysis. These themes have been defined as the visible religion, Lori and Mare - forgiveness or reconciliation? Mare´s healing process, reconciliation and Mare´s forgiveness of self. The theroretical framework has been applied to the processed material based of concepts from Brümmers (1993) and McCord Adams (1991) models. The result showed forgiveness to be complex with many nuances and possible approaches. In some cases, forgiveness has been possible. In other cases forgiveness has been impossible, and in some cases forgiveness is not portrayed at all. The relationships based of friendship managed to found a mutual forgiveness. The main character Mare finally manages to forgive herself, due to hard moral work. The Christian idea of forgiveness and grace is constantly visible throughout the series and contributes to a deeper discussion as the idea of handing over our trouble to God, especially in cases where the characters themselves fail to forgive.

<p>I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff. Vi har använt kvalitativmetod och har valt att göra två informantintervjuer med personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med förlåtelse. Vi intervjuade även personer som hade genomgått en förlåtelseprocess och vi analyserade intervjuerna utifrån vår definition på förlåtelse fullt ut som är</p><p>… att människor inte ska uppleva någon aggression, bitterhet, rädsla, sårbarhet, ångestfylldhet till förövaren/gärningen och återfått förtroendet till förövaren när de har förlåtit fullt ut.</p><p>Förlåtelse, försoning, hämnd och rättvisa är de begrepp som vi har funnit spegla respondenternas syn på området. Enligt vår förförståelse anser vi att det inte går att stryka ett streck över eller glömma svåra kränkningar. Vi menar att det inte går att förlåta fullt ut.</p>

I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff. Vi har använt kvalitativmetod och har valt att göra två informantintervjuer med personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med förlåtelse. Vi intervjuade även personer som hade genomgått en förlåtelseprocess och vi analyserade intervjuerna utifrån vår definition på förlåtelse fullt ut som är … att människor inte ska uppleva någon aggression, bitterhet, rädsla, sårbarhet, ångestfylldhet till förövaren/gärningen och återfått förtroendet till förövaren när de har förlåtit fullt ut. Förlåtelse, försoning, hämnd och rättvisa är de begrepp som vi har funnit spegla respondenternas syn på området. Enligt vår förförståelse anser vi att det inte går att stryka ett streck över eller glömma svåra kränkningar. Vi menar att det inte går att förlåta fullt ut.

<p>Detta är en C-uppsats angående Mark 3:28-30 och den oförlåtliga synden.</p>

Abstract Aim: this paper is a report of a concept analysis of forgiveness and its practice within the social work area. Background: worldwide interest in and funding for forgiveness research has brought about a body of knowledge from many disciplines that could be clinically useful to social work. At this time forgiveness interventions are used in social work in other countries, primary in the USA. The social workers in the Scandinavian countries need to focus on this important area of inquiry. Method: forgiveness was explored from a philosophical perspective and from forgiveness interventions from a variety of areas suitable for social work. Concept analysis was used to identify the concept of attributes, antecedents and consequences. A total of twelve works from both disciplines was included in the analysis. Findings: a clear definition of forgiveness emerged from the analysis. Forgiveness has three primary attributes. First, is the forgoing or letting go of a negative response (resentment) that resulted from a hurt. Secondly, is the giving of a positive response to the offender, that is, changing a negative judgement of the offender to a more positive one. Thirdly, forgiveness is not the same as reconciliation. Forgiveness is within the victims control but reconciliation needs the cooperation of the offender. Forgiveness is also different from forbearance, pardoning, excusing and forgetting. Forgiveness is suitable as a method in the Scandinavian social work, within a variety of areas; with children, families, alcohol abusers among others. Conclusion: a clear definition and understanding of forgiveness is needed to educate social workers on beginning interventions in this area. Conceptual and theoretical work is needed in social work to promote knowledge development in this area.

In Khaled Hosseini's novel The Kite Runner (2003) the reader follows the narrator and protagonist Amir’s as he embarks on his journey towards redemption. Amir’s need for redemption is based on the tragic childhood event where Amir’s friend and servant Hassan were assaulted by their nemesis Assef as Amir can, but fails to intervene. This event is central to the plot. The story is told through Amir's memories and contains details about his relationship to the people close to him as well as his nemesis. I will argue that Khaled Hosseini’s The Kite Runner can be interpreted through a character analysis based on the names Hosseini chose for three of his characters and how they correlate to the portrayal of the characters, their personalities and how they mirror the actors in the Afghani civil war. / I Khaled Hosseinis roman The Kite Runner (2003) följer läsaren berättaren och huvudpersonen Amir på hans resan genom livet. Den tragiska händelsen där Amirs vän och tjänare Hassan blev våldtagen av deras plågoande Assef är en central del av handlingen. Handlingen skildras genom Amirs minnen och innehåller detaljer om hans relationer till de personer som står honom nära såväl som detaljer om hans fiende. Jag argumenterar för att Khaled Hosseinis The Kite Runner kan tolkas genom en karaktärsanalys som baseras på de namn som Hosseini valt till sina karaktärer och hur de står i relation till porträtteringen av karaktärerna och deras personligheter samt hur de speglar aktörerna i det afghanska inbördeskriget.

<p>Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.</p><p>I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.</p><p>I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.</p><p>Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.</p><p>De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.</p><p>Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.</p><p>Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.</p><p>De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.</p><p>Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet. Bönen är deras kommunikation med Gud och den finns där i alla sorters situationer i den troendes liv. Att be är att känna tillit till Gud, och bönen rymmer alla sorts känslor. Det är fritt att känna, tycka och vilja.</p>

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen. Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen. Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek. De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma. Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet. Bönen är deras kommunikation med Gud och den finns där i alla sorters situationer i den troendes liv. Att be är att känna tillit till Gud, och bönen rymmer alla sorts känslor. Det är fritt att känna, tycka och vilja.

Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap. I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster. I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad. Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron. De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap. / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.