No description available.

No description available.

Klagan är en central del i Gamla testamentet och uttrycker sig i olika former. I Habackuk och Psaltaren 74 så möter vi två olika slags klagande samtal från människan till Gud, men bara i Habackuk så svarar Gud människan. Det väcker tankar gällande vikten av Guds respons på människans klagande bön som kräver ett svar. Människans bild av Gud och hur teologin förändras beror på om Gud väljer att svara och en dialog påbörjas, eller om människan blir stående själv i den klagande monolog som han ropar ut utan svar från Gud.

The idea of fearing God is a basic and fundamental concept in the Old Testament theology. However, the idea is often misunderstood or associated with mixed thoughts and emotions. There are two main reasons for this. First, the concept of fear has different meanings depending on the object. Second, as time goes by, languages develop and the translation of fear gets different associations, influenced by that process and the surrounding culture. In the light of these perspectives, this essay seeks a thorough analysis of the basic hebrew understanding of the idea of fearing God in the Old Testament. To get an answer, or deeper understanding, of what the idea of fearing God means according to the Old Testament theology, an exegetical analysis is performed based on literary criticism and a comparative analysis based on four theological traditions in the Old Testament. The traditions that are examined are deuteronomistic, priestly, poetic and prophetic with focus on Isaiah. Since the understanding of the idea of fearing God affects the understanding of God, God’s will, God’s acts and the human vocation, the subject is important. To not understand who God really is, or what intentions he has, and to be confused by the different significations of the meaning of fear when relating to other persons or things except from God, risks leading to insecurity, confusion, struggle and a lack of trust in God. If God’s intentions seems to be unpredictable, evil and powerful in a bad way, the message of God is being disturbed and misunderstood. To come closer the biblical texts can help us understand the idea of fearing God better and consequently get a more true picture and understanding of God, God’s will, God’s intentions and the human vocation.

Denna uppsats kommer att undersöka gudsbilden i Psaltaren med utgångspunkt i de förexiliska psalmerna 18 och 63 samt de efterexiliska psalmerna 74 och 101. Deras olika genrer, kungapsalm och klagopsalm, kommer att undersökas för att se om det har någon påverkan på de gudsbilder som framträder. Vidare blir även exilen ett skeende som psalmernas uttryck kommer att testas emot. Uppsatsen landar i att det framträder ett flertal gudsbilder i de fyra utvalda psalmerna, vilka överskrider psalmernas gränser och genrer. Exilen har en påverkan på psalmerna då Gud framträder som mer frånvarande i de efterexiliska psalmerna. Ytterligare synliggörs exilens teologiska påverkan i kungaspalmerna på så vis att den förexiliska Ps 18 antyder en polyteistisk trosuppfattning samt riktar in sig tydligare på Israels folk gällande moral. I den efterexiliska Ps 101 förekommer en självskriven monoteism samt en mer universalistisk moralisk uppfattning. Slutligen visar det sig att svårigheten att datera psalmerna till viss del gör undersökningens resultat tvetydigt.