No description available.

Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.

<p>Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.</p>

Användningen av internet har ökat exponentiellt sedan skapandet av The World Wide Web vilket har gjort att användare alltmer använder internet för att utföra sina vardagliga ärenden. Detta har då också börjat ställa krav på funktionell och estetisk design av hemsidor för att användare ska känna sig trygga och ska vilja fortsätta använda hemsidorna. I denna studie undersöks kopplingen mellan webbdesign och känslor av förtroende. Vi delar upp förtroende i 3 underkategorier- kompetens, ärlighet, och välvilja. Även design delas upp i tre kategorier - visuell design, innehållsdesign, och strukturell design. För att identifiera kopplingarna mellan dessa 6 underkategorier så utfördes kvalitativa intervjuer med 4 olika användbarhetsexperter där dessa fick undersöka 4 olika myndigheters hemsidor. Den data som har samlats in har analyserats och jämförts för att hitta samband och likheter i vad som ger en känsla av förtroende men även vad som kan förstöra förtroende och dessa resultat används till slut för att besvara hur designkategorierna påverkar förtroende samt vad som gör vissa hemsidor mer förtroendeingivande. Utifrån denna undersökning kan vi se vissa tydliga samband för dessa frågor. Resultatet visar att alla tre designkategorier är mycket viktiga för att ge användare en känsla av förtroende men av olika anledningar. Alla tre designkategorier är dock viktiga för att göra en myndighetshemsida mer förtroendeingivande. Det visar sig också att avsaknaden av bra kvalité hos en av designkategorier kan medföra mycket försämrad förtroende överlag även om om man gör ett bra jobb med de andra designkategorierna.

Social work's wish to do good is situated in the core of the profession, and doing good and helping others is the reason that attracts people to social work in the first place. But what does the profession consider to be good and kind social work?  Good intentions and kindness are often connected to the professions values but values shift and differ over time and circumstances, so does the work itself. This literature study attempts to use the framework established by Leslie Margolin to capture what the profession views as a kind and well intended work, question its motives and analyze the findings through a critical lens. The study comprises a seemingly varied material to try to show how good intentions can be found in all aspects of social work. Good intentions are an integral part of how social work understands itself on several different levels, but at the same time the idea of good intentions as a professional value seems to create a disconnect from its professional expertise.