Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen förändrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en förmåga att förmedla sitt värde varvid ett högre affärsmannaskap efterfrågas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella värderingar som motstridiga professionella värderingar, vilka inom forskningen förutsätts för att revisorerna ska kunna tillhandahålla samhället med tillförligtlig information. Studien avser att bidra till forskningen gällande professionalism och kommersialism, genom att identifiera en uppsättning kommersiella strategier för att studera deras samband till revisionskvalitet. Syfte: Syfte med studien att förklara sambandet mellan affärsmannaskap hos revisorer och revisionskvalitet. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där teori och litteratur gällande professionalism, kommersialism och strategiforskningen nyttjas för att bygga vår teoretiska modell. Utifrån två klassiska matriser identifierades en uppsättning kommersiella strategier vilka utgjorde affärsmannaskapet. Data samlades in via en enkätundersökning som riktade sig till 3156 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige i syfte att testa våra hypoteser utifrån studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på att kommersiella, affärsmässiga strategier både kan understödja och motverka revisorsprofessionen med avseende på revisionskvalitet. Till skillnad från tidigare studier ges indikationer om att kommersiella strategier är tillämpbara i samverkan med att professionella värderingar inom revisionsbranschen upprätthålls och ger förutsättningar för att producera en kvalitativ revision. / Background: The market for auditing has changed since the deregulation of statutory audit in Sweden. At the same time there is an ongoing discussion about how the audit profession lacks the ability to communicate it’s value to clients and stakeholders. Therefore there is a demand for a higher level of business orientation. Mean while, the traditional view of commercial values are considered as contradictory to the professional values which are assumed to be complied by an auditor. In our study we intend to identify commercial strategies which can be implied by auditors, and to study their relationship to audit quality in order to contribute to the research concerning professionalism and commercialism in the audit profession. Purpose: The purpose of this study is to explain the relationship between auditors’ business orientation and audit quality. Method: A quantitative method is applied where existing literature and theories regarding professionalism, commercialism and strategic research är used to design our theoretical model. By using two well established matrices (Ansoff Matrix and Kotler’s 4Ps) commercial strategies were identified which formed the concept of business orientation. Data was collected by a survey which was sent to 3156 auditors in Sweden in purpose to test our hypotheses. Results: The results of the study indicates that auditors’ business orientation, through commercial strategies, can have a positive effect on audit quality. Unlike previous studies our results indicates that commercial strategies applied by auditors’ are applicable in conjunction with professional values in the audit profession, and thereby creates conditions to produce a qualitative audit.

Social work's wish to do good is situated in the core of the profession, and doing good and helping others is the reason that attracts people to social work in the first place. But what does the profession consider to be good and kind social work?  Good intentions and kindness are often connected to the professions values but values shift and differ over time and circumstances, so does the work itself. This literature study attempts to use the framework established by Leslie Margolin to capture what the profession views as a kind and well intended work, question its motives and analyze the findings through a critical lens. The study comprises a seemingly varied material to try to show how good intentions can be found in all aspects of social work. Good intentions are an integral part of how social work understands itself on several different levels, but at the same time the idea of good intentions as a professional value seems to create a disconnect from its professional expertise.