Att leva strikt hälsosamt och att unna sig frestelser är två faktorer som det ofta talas om i dagens samhälle och fysisk aktivitet på fritiden har blivit viktigare då våra arbeten blir alltmer stillasittande. Frågan är dock vilken inverkan fysisk aktivitet har på hälsan när träningen genomförs som ett kompenserande beteende. Syfte: Huvudsyftet med studien är att baserat på en tolkning av coachers upplevelser av Compensatory health beliefs (CHB) skapa en vidare förståelse för fenomenet och vilken påverkan coacher kan ha på fysiskt aktiva individers CHB. Delsyftet är att lyfta fram lämpliga pedagogiska insatser som coacher utifrån sin förståelse för CHB föreslår kan bidra till en hälsosam syn på kost och träning. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ metodansats där intervjuer användes som datainsamling. Insamlingsmaterialet bestod av sju transkriberade intervjuer med coacher inom fysisk aktivitet. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades genom en meningsanalys.  Resultat: CHB var synligt hos de fysiskt aktiva främst genom uttalad synd. En påverkan skedde från coacher till klient där outtalade krav uppfattades som negativa medan genomtänkt feedback från coacherna i huvudsak upplevdes som positivt. Lärande synliggjordes även från klient till coach genom en ökad förståelse för vikten av individanpassad coaching. För att arbeta aktivt med CHB upplevdes utbildning och kunskap hos såväl coacher som klienter som särskilt viktiga faktorer. Slutsats: En uppfattning har skapats att CHB kan ha negativ inverkan på hälsan, och det behövs mer forskning för att förstå vilken påverkan CHB har på beteendeförändringar. Coacher med hög kunskapsnivå upplevs ha positiv påverkan på klienten. / To live strictly healthy and to indulge in temptations are two factors that are often spoken about in today's society and physical activity in leisure time has become more important since our work is becoming increasingly sedentary. The question is, however, what impact physical activity have on health when it is implemented as a compensatory behavior.Aim: The main aim of the study is to, based on an interpretation of coaches experiences of Compensatory health beliefs (CHB), create a further understanding of the phenomenon and what influence coaches may have on the CHB of physical active individuals. The subsidiary aim is to highlight the appropriate educational interventions that coaches, based on their understanding of CHB, proposes can contribute to a healthy approach to diet and exercise. Method: The present study has a qualitative method where interviews were used as data collection. The gathered material consisted of seven transcribed interviews with coaches in physical activity. The empirical material was interpreted and compiled into themes through a meaning categorization. Results: CHB was visible in the physically active primarily by expressed sin. An impact occurred from the coaches to the client where non expressed demands were perceived as negative, while thoughtful feedback from the coaches were generally perceived as positive. Learning was also made visible from the client to the coach through an increased understanding of the importance of individualized coaching. To work actively with CHB, training and knowledge amongst both coaches and clients were percieved as key factors. Conclusion: A perception has been created that CHB may have negative impact on health, and more research is needed to understand the impact that CHB has on behavioral changes. Coaches with a high level of knowledge is perceived to have a positive impact on the client.

Utvecklingen och den ökade medvetenheten om hållbarhet i dagens samhälle, har lett till en ökad efterfrågan av hållbara matvaruprodukter. Det var därmed av intresse att undersöka denna utveckling inom Generation Z. Syftet med denna uppsats är att i en småskalig studie undersöka Generation Z:s medvetenhet och värdering kring hållbara matvaruprodukter mot faktorer såsom pris, produktkvalitet, låg ekonomisk standard och kompensationsbeteende vid köpbeslut. De huvudsakliga teorier som lagt grunden för denna uppsats är tidigare forskning gällande hållbarhet, köpbeteende, Generation Z, attitude-behaviour gap, pris, produktkvalitet och kompensationsbeteende. Utifrån dessa teorier har fem hypoteser konstruerats. Denna uppsats har använt sig av en kvantitativ metod genom en webbenkät med främst slutna frågor. Datan samlades in från 88 respondenter, varav 85 giltiga. Resultatet från studien indikerar att respondenterna inom Generation Z värderar variablerna pris, låg ekonomisk standard och produktkvalitet över hållbara matvaruprodukter vid köpbeslut. Kompensation för tidigare köp var däremot inte ett frekvent beteende hos respondenterna. Resultatet påvisade även ett visst gap mellan hur mycket Generation Z värderar hållbarhet i teorin kontra det faktiska beteendet. Vidare, uppkom ett antal begränsningar under uppsatsprocessen som skulle kunna användas som vägledning för framtida forskning inom liknande ämnesområde.