Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket.

<p>Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket.</p>

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka tio gymnasieelevers uppfattningar om religion och religionsundervisning utifrån Gilhus och Mikaelssons teori om förståelsehorisonter och paradigm.. Denna studie är kvalitativ och i undersökningen används intervjuer av elever från årskurs 2 och 3 på en gymnasieskola. 10 elever intervjuades och deras syn på religion visar sig vara en syn på en högre makt eller Gud. De ser på religionsundervisningen som viktig, då den tar död på främlingsfientlighet och ger kunskap. Eleverna vill att undervisningen mestadels ska bestå av att lära sig om olika religioner och möte med religiösa människor. Undersökningen kan bidra till större undersökningar i ämnet, men även skapa en syn på hur några elever från en gymnasieskola ser på religion och religionsundervisning

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3. Resultatet sammanställdes i form av diagram för att göra resultatet överskådligt för läsaren. I vår studie framkommer det att samtliga 25 lärare arbetar med problemlösning inom matematikämnet. De flesta lärare anser att genom att arbeta med problemlösning blir matematiken mer intressant för eleverna. Många anser också att eleverna får till fälle att prata matematik, använda olika uttrycksformer samt att eleverna får träna på att tänka utanför "ramarna".

Sammanfattning/AbstractSöderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? – En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat. Arbetet är upplagt kring följande frågeställningar:•Hur definierar pedagoger/elever begreppet konflikt?•Hur ser pedagogerna på konflikterna?•Hur ser eleverna på konflikterna?I analysen visar jag resultat från mina intervjuer med totalt 12 elever från två olika skolor, en pedagog samt enkäter och ett observationsschema. Det har blivit synligt att vad elever och pedagoger anser vara en konflikt är inte alltid samma sak. Nyckelord: Konflikter, pedagogens syn, elevens syn, kommunikation, interaktion.

Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås.  Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

<p>Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn</p><p>att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska</p><p>undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen</p><p>avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på</p><p>modersmålsstöd.</p><p>En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De</p><p>intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var</p><p>rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.</p><p>I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara</p><p>de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn</p><p>inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver</p><p>modersmålsstöd och vilka som inte behöver det.</p><p>Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det</p><p>svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera</p><p>modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på</p><p>svenska.</p>

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på modersmålsstöd. En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla. I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver modersmålsstöd och vilka som inte behöver det. Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på svenska.

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ”Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?” Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer. Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer. 1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ”Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer”, sade jag åt mig själv. 2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen. Jag ska göra sådant som kommunicerar på annat sätt än enbart visuellt. Jag började undersöka hur viktigt det är att se. / Textil formgivning / Master 2010 Textile in the Expanded Field

No description available.