No description available.

Uppsatsen har som syfte att undersöka studenter vid Uppsala universitets syn på sin hembygd, deras nuvarande bostadsort och deras inställningar till att flytta tillbaka till hembygden. Detta görs med hjälp av kvalitativa respondentundersökningar i form av semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet. Totalt har sex studenter deltagit i intervjustudien. Resultatet visar att studenterna har liknande uppfattningar av sin hembygd trots att de kommer från vitt skilda platser i Sverige. Hembygden ses som liten vilket har både positiva och negativa attribut. De har även en enhetlig uppfattning av den nuvarande bostadsorten Uppsala vilken ses som en plats som passar väl in i deras nuvarande livssituation. Respondenterna har skapat nya sociala nätverk i Uppsala och säger sig trivas bra i staden. Detta påverkar deras inställningar till att flytta tillbaka till hembygden då det i nuläget anses vara en större förlust att återvända eftersom det kan medföra att det nya sociala nätverket som skapats i Uppsala skulle försvinna. Deras livssituation i dagsläget anses inte heller vara kompatibelt med livet i hembygden. I samtliga intervjuer framgår det att respondenterna för närvarande inte har några planer på att återvända till hembygden.

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Coal seams in the Waikato Coal Measures can vary significantly in thickness over distances of hundreds of meters to kilometers. Previously, the primary depositional controls on these variations have been inferred to be syn-depositional normal faulting and pre-depositional paleotopography. The data presented in support of these models are typically equivocal and which, if any, of these processes provide the principal control on the geometry and spatial distribution of coal seams in the Waikato Coal Region is uncertain. This study utilizes a large database of drill-logs, seismic-reflection lines and mine exposures in four areas (Huntly, Maramarua, North HuntlylWaikare and Rotowaro Coalfields) to test whether syn-depositional faulting and/or paleotopography influence coal seam architecture. These data were used to construct cross sections across faults and basement topography, which in turn, offer information on the relative timing of faulting and coal measure deposition, together with information on the spatial relations between seam thicknesses, faulting and paleotopography. Cross sections and isopach maps together with examination of spatial and temporal variations in fault displacements reveal that syn-depositional normal faulting had little or no impact on the deposition of the Waikato Coal Measures. Only in the Maramarua study area was any evidence found of fault control on coal measure deposition, with the Landing Fault accruing displacement between deposition of the Kupalrupa Seam and the end of coal measure sedimentation. The vast majority of faults in the Waikato Coalfield were, however, active following coal measure deposition. For example, the Foote, Kimihia and Pukekapia faults show evidence of displacement accrual, which commenced during deposition of the Mangakotuku Formation (37-35 Ma BP). The duration of this episode of faulting is difficult to determine, but may have ceased about 30 Ma ago. In addition, a number of faults (e.g. Foote Fault) display evidence oflate stage extension during the last 5 Ma. Given the lack of stratigraphic evidence for fault displacements during deposition of coal measures, it is suggested that the Mangakotuku and Waipuna basement scarps are erosional rather than tectonic features. Cross sections, together with structure contour and isopach maps in each of the four study areas examined, indicate that basement topography was the dominant control on the spatially variable accumulation of peat. These data show coal seams both thinning into, and away from, topographic lows. To account for this observation a model is proposed, in which peat accumulation is controlled by basement relief and sediment supply to parts of the depositional system. In the model it is postulated that the Waikato Coal Measures depositional system was a continuum between two end members. In one end member, with a high sediment supply, sediment is channeled into the lowest topographic areas and peat accumulates mainly on topographic highs. In the other end member, with little or no sediment supply, peat accumulates to its greatest thickness in areas of relatively low topography, in addition to on basement ridges. In the Rotowaro and North Huntly/Waikare study areas, the thickest peat developed on basement highs and the lows acted as a conduit for sedimentation. On basement highs, peat mires were largely sheltered from clastic sediment influx. In the Huntly East and Maramarua study areas, the thickest peat accumulated in basement lows, with comparable clastic sedimentation in highs and lows. The proposed model has application to other coalfields where peat accumulated on an undulating topographic surface and sediment supply was channelised. Prediction of coal seam thickness, as well as lithological types, is crucial in coal exploration and development. The methodology developed and employed in this study can be applied to other basins to access and model coal and clastic sediment distribution.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

This Diploma Thesis analyzes crucial works of the Czech and global literary art of the 20th and the 21st century. Jan Balabán's Zeptej se táty (Ask the Daddy), Emil Hakl's Pravidla směšného chování (Etiquette of Ridiculousness), Son of the Regiment by Valentin Katajev, Kerouac's On the Road, Stříbrný vítr (Silver Wind) by Fráňa Šrámek, Letter to His Father by Franz Kafka and The Road by Cormac McCarthy are all analyzed in terms of theme of sonhood. Similarities and differences are both covered. Relation of sonhood, authority and god is crucial, as well as the change of the whole concept of father - son relationship which occurred in the 20th century. The author of the thesis tries to postulate questions concerning sonhood, which in his opinion should the mankind be asking. Yet it is not his ambition to offer resolute and firm answers. The essay is entwined with an autobiographic prose which completes the analytical part in a refreshing way. Both genres contribute to the final outcome, which is a synthesis offering the possibility of grasping theme of sonhood from a brand new perspective, as sonhood is also the main motif of the prosaic part. Main character, the author of the diploma thesis, is dealing with his relationship to his father, and more importantly his father's relationship to his father, i. e....

I uppsatsen, undersöktes gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk. Studien grundas på 8 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från två skilda gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Deras utsagor tolkades och organiserades utifrån Monica Lindgrens fem diskurser; estetisk verksamhet som (1) kompensation, (2) balans, (3) lustfylld aktivitet, (4) fostran, och (5) förstärkning. Resultatet visade att respondenterna resonerade kring estetiska uttrycksmedlens roll i teoretisk undervisning utifrån dessa fem diskurser. Enligt dem, ansåg de att elever i särskilda behov är i större behov av lärande genom estetiska uttrycksmedel utifrån lärandebehov. Fortsättningsvis, pratade de om att den estetiska verksamheten bidrar till variation i skoldagen samt till en mer balanserad utbildning. De ansåg även att lärande genom estetiska uttrycksformer var mer lustfyllt, mer avslappnande, mer lekfullt och mindre ansträngande än de uttrycksmedel som används i teoretiskt lärande. Att våga tala inför andra människor, utveckla förståelse för människors olikheter samt situationer (empati) och träna på att samarbeta var de tre fostran- faktorerna gymnasieeleverna lyfte fram. Slutligen, har deltagarna resonerat kring estetiska uttrycksmedel som medel att förstärka lärandet i övriga skolämnen. Identitet eller personlig preferens lyftes fram som en del av estetisk verksamhet som kompensation. Förslag för framtida forskning bland annat identitet eller personlig preferens har presenterats.

<p>Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar. </p>

<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

<p>Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.</p><p>Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.</p>