No description available.

No description available.

<p>The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. </p><p>We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. </p><p>Our main question is: </p><p>• What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden. </p><p>To find out how the situation in school looks like we have chosen to use some theories that we think may help us to understand the situation about violence in school. Those theories are the theory about Gender by Yvonne Hirdman. And one of the other theories is social exclusion and describes how exclusion can make people feel in the social and in the public life. Two other theories that we have used are The Stigma theory by Erving Goffman and the Outsiders-theory by Emile Durkheim. The Stigmatization brings a lot of consistencies for the students in the school. By having some preconceived ideas about certain kind of people because of their ethnic heritage it becomes a dividing in schools. We mean that students can be excluded from certain kind of groups because their ethnicity.</p><p>This exclusion can come from both sides. We mean that this kind of behavior about excluded students can be used both form ethnic Swedes and students which are not born in Sweden or have a foreign background.</p>

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.</p><p> </p>

No description available.

Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.

The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. Our main question is: •What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden. To find out how the situation in school looks like we have chosen to use some theories that we think may help us to understand the situation about violence in school. Those theories are the theory about Gender by Yvonne Hirdman. And one of the other theories is social exclusion and describes how exclusion can make people feel in the social and in the public life. Two other theories that we have used are The Stigma theory by Erving Goffman and the Outsiders-theory by Emile Durkheim. The Stigmatization brings a lot of consistencies for the students in the school. By having some preconceived ideas about certain kind of people because of their ethnic heritage it becomes a dividing in schools. We mean that students can be excluded from certain kind of groups because their ethnicity. This exclusion can come from both sides. We mean that this kind of behavior about excluded students can be used both form ethnic Swedes and students which are not born in Sweden or have a foreign background.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att man anser att cannabis är en farlig drog som fått allt större plats i samhället. Ungdomarna har en mindre negativ attityd till cannabis än tidigare. Slutsatsen är att resultatet visar på stora skillnader i sättet att tala om ungdomars drogproblematik och att det kan komma påverka framtida professionellas uppfattningar om problemen och dess lösningar.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6? Frågeställningar Hur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas? Metod Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail. Resultat Få lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas. Slutsats Som tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen. Det är inte enbart skolledningens syn på kunskap som påverkar arbetet kring åtgärdsprogram för ämnet idrott och hälsa. En annan faktor som påverkar arbetet är lärarens syn är på ämnet.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion. Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp. Resultatet visar även att pedagoger ser leken och det lustfyllda lärandet som betydelsefulla redskap inom matematiken. Det är enligt pedagoger förskolan som lägger grunden för barnens kommande matematik och det är av fördel att de då får en positiv syn på den.