Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att man anser att cannabis är en farlig drog som fått allt större plats i samhället. Ungdomarna har en mindre negativ attityd till cannabis än tidigare. Slutsatsen är att resultatet visar på stora skillnader i sättet att tala om ungdomars drogproblematik och att det kan komma påverka framtida professionellas uppfattningar om problemen och dess lösningar.

The aim of this study was to explore the students’ use of and attitudes towards cannabis at Linnaeus University. Social psychology and gender perspective was used as theories to explain the use and attitudes among the students’ and how the use and attitudes could change through social influence. The study operates from a quantitative approach and is based on an online survey which includes answers from 126 respondents. The empirical result was coded in the computer program SPSS and has been analyzed through social psychology, gender perspective and against prior studies. The result shows that the majority of the respondents never had used cannabis and that the main reason for that is that the respondents are not interested to use cannabis. Among the respondents who used cannabis the last twelve months we found that the majority came in contact with cannabis through their friends the first time and that they most usually did consume cannabis together with friends. Finally we found that almost nine out of ten respondents experienced that they never got the information about Linnaeus University’s alcohol and drug policy at the introduction to their studies at the university.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Högre involvering i cannabisbruk är förknippat med högre problemnivå i psykisk hälsa, narkotikabruk, narkotikabrott samt hereditet för narkotika. Vidare visar resultatet att faktorer som att vara man, bo i storstad och hereditet för narkotika är riskfaktorer som kan predicera ett regelbundet cannabisbruk. Examensarbetets slutsatser ger stöd för att ökad cannabisinvolvering tycks medverka till missbruk av andra illegala droger och tycks ha negativ påverkanseffekt på psykisk hälsa samt att benägenhet till brottslighet snarare har att göra med selektion än med involvering i cannabisbruk. / Cannabis is the most commonly used illicit drug among young adults in Sweden. It is a controversial drug, the debates about cannabis are often about whether cannabis effects are negative or not. This thesis examines whether there are differences in the level of problems in different areas of life depending on the extent of cannabis use. The thesis is a quantitative study by a number of statistical analyzes comparing three groups of young adults, and predicts the probability of which ones are most likely to be regular cannabis users. The results suggest that in many areas of life the problem level is increasing, depending on the extent of cannabis use. Higher involvement in cannabis use is associated with problems of higher levels in mental health, drug use, drug and family history of narcotics. Furthermore, the results show that factors such as being male, living in a big city and family history of illicit drugs are risk factors that can predict a regular cannabis use. The findings of the thesis provide support for that increased cannabis involvement seems to contribute to the abuse of other illicit drugs and seem to have a negative impact on mental health, and at last that the tendency to commit crime has rather to do with personality factors than cannabis use.