Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Purpose: This is a report about urban planning and specifically on passages with lost spaces. The report aims to analyze and evaluate a walking-/cycling-/exercise-path in the middle of Jönköping from an attractiveness perspective. The area should be able to provide inspiration and guidance in the renovation and development of other similar routes around Sweden. The aim of the report is to create a proposal on how the existing path in Jönköping can be improved, by adding a new attractive function to it and. Method: The methods chosen for this study is a combination of interviews, observations, literature studies and document analysis. Interviews have been conducted together with the public to get a picture of how the path is being used today, but also with experts within the subject to gain a broader knowledge on how a path should be formed. The observations were made by counting the numbers of people using the path to support the document analysis. The literature study was the most basic of the report and resulted in a broad knowledge of the important parts of the path and what to consider when designing a walking-/cycling-/exercise-path. Findings: The study resulted in creating a detail in the form of a wooden deck to improve and increase the social function of the path. As the path is close to Jönköping University and has a fantastic view over the lake, more seating areas were created and a more protected environment against the busy road that runs along the entire route. A clear separation and division between different speeds has been considered and applied in the results. To make the place more appealing a variation of vegetation and lightning were also implemented to the path. Implications: Through careful analysis from interviews, observations, literature study and document analysis, the report concludes with the preparation of a proposal on how the path can be designed for future use. The most basic conclusions of the study were: A clear and a good separation contributes to a more safe and secure environment.  Lighting is one of the most important aspects to think of when planning for a more safety place.  Having more functions can have an impact and create a more appealing and vibrant place. Limitations: The report will not consider all the factors on how a path can be more attractive, but the work will focus on an attractive environment from three different perspectives, which is safety and security, aesthetics and functionality.The report's main research strategy will be qualitative but will also be combined with some quantitative approaches. Most of the authors' data will be collected through qualitative interviews with the people using the path but also interviews with educated urban planners and with architects and within the field. There is also a quantitative aspect in the data collection and the route will be analyzed based on observations and statistics from the municipality.

Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.