Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research. / Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen. / <p>2021-06-04</p>