The concept of growth linked to municipal development is about meeting challenges and creating expansion based on the municipal's situation. Through growth plans and other policy documents, strategies are created for what needs to be improved in order for growth to take place. The study looks at the city of Östersund and their growth plan Mer Östersund, which will be adopted by the municipal between the years of 2014 - 2020. The aim of the study is to examine how the growth plan Mer Östersund is applied and adapted within the municipality organisation. A practical purpose has been developed in order to provide an insight into the internal perception within the municipal units for the managers behind the development of the growth plan. To answer the study research issue, delimitation is implemented, resulting in two of the eight administrations within the municipality being selected. The study has been limited to the Childcare and Education Administration with related board, and the Municipal Administration. A total of eleven interviews were conducted to provide insight into the perception among employees at different positions in the municipal organisation. The result shows that the knowledge and implementation of the growth plan reached, and was executed within, the Municipal Administration, the Childcare and Education Board, and by the managers of the Childcare and Education Administration. Only one out of three of the interviewed employees in Childcare and Education Administration had any knowledge of the growth plan before the study. The perception of the growth plan's relevance varied between both managers, elected officials, and employees. The result shows that the communication does not reach employees successfully. In this way, implementation within the entire municipal organisation is not fulfilled and it is deficient downwards within the units. / Begreppet tillväxt kopplat till kommunal utveckling handlar om att möta problem och skapa förnyelse utifrån den situation kommunen befinner sig i. Genom Tillväxtplaner och andra styrdokument skapas strategier för vad som behöver göras för att skapa tillväxt. Studien ser närmare på Östersunds kommun och Tillväxtplanen Mer Östersund som fortlöper och skall anammas i kommunen mellan åren 2014 och 2020. Syftet med studien är att undersöka hur Tillväxtplanen Mer Östersund implementeras, kommuniceras och följs upp internt i kommunens organisation. Ett praktiskt syfte har tagits fram för att ge ansvariga bakom framtagandet av Tillväxtplanen inblick i hur uppfattningen är internt bland kommunens enheter. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har en avgränsning gjorts till två av kommunens åtta förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen med tillhörande nämnd och kommunledningsförvaltningen. Totalt har 11 intervjuer genomförts för att ta del av information från anställda på olika positioner i kommunens organisation. Resultatet visar att kännedom och implementering av Tillväxtplanen nåtts och genomförts inom kommunledningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden och bland Barn- och utbildningsförvaltningens chefer. Endast en av de tre intervjuade medarbetarna i Barn- och utbildningsförvaltningen hade vetskap om Tillväxtplanen inför studien. Uppfattningen om Tillväxtplanens relevans varierar mellan såväl chefer, förtroendevalda och medarbetare. Information och kommunikation når chefer, förtroendevalda och ansvariga på ett bra sätt genom bland annat Tillväxtenheten och via Chefsdagar. Resultatet visar dock att information inte når medarbetare på ett tillfredställande sätt, utan ofta stannar vid cheferna. På så sätt sker inte implementering genom hela den kommunala organisationen utan är bristfällig nedåt i enheterna.

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research. / Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen. / <p>2021-06-04</p>