Syfte: Utvärdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, från september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjälpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikarträna små barn. Metod: En enkätundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande föräldrar gjordes. De besvarade ett antal frågor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. Frågor skickades även ut via e-post till landets syncentraler. Totalt svarade 24 av 33 syncentraler på frågorna. Resultat: Enkätundersökningen visade att hälften av de 12 barnen som deltog i undersökningen använde samma kikare som de fick under Se Mer-projektet. Totalt använder 9 av 12 en kikare som synhjälpmedel idag, men flertalet anger att det är svårt att använda kikaren i skolan. På föräldrarnas enkät svarade 77% att de upplevt Se Mer-projektet mycket positivt. 38% svarade att Se Mer-projektet påverkat användningen av synhjälpmedel för deras barn. 21 av 24 syncentraler uppgav att Se Mer-projektet påverkat deras tillpassningen av en tidigare introduktion av optik för små barn med nedsatt syn. Slutsats: Effekten av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn är positiv. Hälften av barnen använder fortfarande kikaren som provades ut i Se Mer-projektet och syncentralerna har inspirerats att startat träning tidigare. För att uppnå en optimal effekt av ett hjälpmedel måste man ta hänsyn till barnets mognad och utveckling.

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment. Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen. Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur. Därför har jag satt mig in i problematiken funktionsnedsättningar och försökt skapa en miljö som har tillgänglighet med i början av processen för att integrera det i arkitekturen. Där av titeln "Tillgänglig estetik".

Accessibility in buildings is an important qualification to make people with physical impairments included in society. An inclusive society is needed to achieve social sustainability as well. A large amount of different people visit school buildings in their everyday life and a lack of accessibility in these buildings can give a large negative impact. Sweden´s requirements and guidelines regarding accessibility is applied in early stages of the process when a building is established. Accessibility in school buildings is also something that Gävle municipality is working with actively. In this survey the accessibility in schools for wheelchair users or people with visual impairment was evaluated by comparing three different school buildings. Another ambition was to study the differences between older and newer buildings regarding accessibility. In addition to the requirements, guidelines and earlier research a person with a wheelchair was interviewed to expand the perspective on how practical accessibility is experienced. A conclusion from the earlier research and the interview was that obstacles in accessibility usually had to do with ramps, doors, navigation and toilets. Older buildings often had small spaces and high thresholds. The examination of the three school buildings indicated that the level of accessibility over all was appropriate, but there were some details where problems could occur. The most notable differences between the buildings concerned level differences, design of corridors and elevators.

<p>Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.</p>

Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.

Temat för vårt kandidatarbete är att skapa spel för dem som har någon typ funktionsvariation, vilket innebär att till viss del att göra spel som är speciellt gjorda för dem som har funktionsvariationer som är skapade så att dem hjälper människorna att kunna spela spelen. Exempelvis med hjälp av ljud som ska kunna leda spelaren till sitt mål eller skapa spelkontroller för dem som har till exempel Multipel Skleros. Detta gör vi genom att skapa ett sätt att kunna låta dem spela spel som dem i vanliga fall inte skulle kunna spela då de inte har full kontroll över sin egen motorik och kan då ha svårt för att använda en traditionell spelkontroll och detta skapar vi med hjälp av Furuboda folkhögskola. Vi gör detta för att dem som har någon form av funktionsvarianter ska kunna använda spelet för att dels träna upp sina muskler om det är Multipel skleros eller om dem har nedsatt syn, att kunna använda spelet för att träna på hur de ska hitta i nya miljöer utan risken att skada sig Till detta använde vi oss utav Game Maker för att skapa ett spel tillsammans med en Makey Makey som vi använde för att skapa nya spelkontroller av nästan vad vi ville och därmed ge oss möjligheten att skapa spelkontroller som vem som helst kan använda, även med en funktionsvariation. Det vi kan ta från detta är att med hjälp av Makey Makey som spelkontroll så kan personer med funktionsvariationer spela vårt spel utan att behöva använda en traditionell spelkontroll som kan vara svårare att använda. På grund av detta så kan personer med funktionsvariationer lättare få tillgång till vårt spel och därmed träna upp sin motorik eller förmåga att hitta i nya områden. / The theme for our bachelor thesis project is to create a video game for those that have some sort of disability and this means in part making a video game especially for those that have a disability. Which are made in such a way to help these people to play video games with, for example, the help of sounds that will lead the player to their goal or create a video game controller for those that have Multiple sclerosis with focus on two of the many symptoms people with the disability might experience, lack in motor skills/control or reduced vision. We create a way for these people to play games that they usually wouldn't be able to play. Which is due to the fact that they might not have complete control over their motor skills, or muscles, and because they could have trouble using a traditional video game controller. We do this with the help of Furuboda folk-school.We did this so that those with some sort of disability could use to train up their motor skills of they have Multiple sclerosis or if it's reduced vision to be able to use the game to practice how to find their way around new areas without risk of harming themselves. We created the game using Game Maker in combination with a Makey Makey that we could use to create our own video game controllers out of almost anything and in turn gives us the opportunity to create controllers that most people can use, even if they have some form of disability. Therefore, our game is accessible to people with disabilities as well, and they consequently would be able to exercise their motor skills or ability to navigate through new areas. What we can take from this is that with the help of Makey Makey as a game controller, people with disabilities lay our games without the need of a traditional controller that can be harder for them to use. Because of this people with disabilities can have an easier access to our game and easier way to train up their motor skills or ability to find their way in new areas.

The purpose of the present qualitative study is to create knowledge about librarydigital services and their marketing to patrons with disabilities in Armenia, on theexample of the National Library of Armenia, as well as, to discover opinions of theNLA librarians and patrons with disabilities about the importance of library digitalservices to people with disabilities. Literature review and qualitative interviewing has been employed as methods to collect the empirical data. The results have been analyzed and discussed based on the library-marketing model of marketing research, marketing segmentation, marketing mix strategy and marketing evaluation suggested by Koontz &amp; Gubbin (2010). It has been concluded, that 1) e-accessibility issomething new at the NLA and the NLA does not provide equally available knowledge, resources, services, facilities to patrons with disabilities, because of the following main challenges: lack of continuous funding and support from the state, lack of appropriate facilities and technologies, lack of qualified staff, and historicallyinherited library infrastructure impediments; 2) no library service marketing is conducted to patrons with disabilities at the NLA; 3) the opinions are that provisionwith such services is very important to people with disabilities, since they allow those people to gain access and use information in formats adopted to their various needs, and, of course, they become integrated into the modern society. The important role of a library as a non-discriminator and copyright protector in a developing country when delivering digital library services to patrons with disabilities has also been discovered. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster