<p>Abstrakt</p><p>Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers</p><p>svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en</p><p>speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration</p><p>av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats</p><p>av socialkonstruktionism.</p><p>Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers</p><p>svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar</p><p>att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande</p><p>gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för</p><p>elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar.</p><p>Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för</p><p>svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar</p><p>undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess</p><p>studieresultat.</p><p>Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende</p>

Abstrakt Undersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring elevers svårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, en speciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspiration av diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansats av socialkonstruktionism. Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av elevers svårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visar att svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommande gällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn. Debatten om var ansvaret för elevers svårigheter ligger förekommer frekvent i samhället vilket undersökningen bekräftar. Resultatet visar att det förekommer i skolan att pedagoger lägger över ansvaret för svårigheterna på elever vilket kan medföra att insatser utformas därefter. Ytterligare visar undersökningen att det finns ett samband mellan elevens självförtroende och dess studieresultat. Nyckelord: Diskurser, framställning, individualisering och självförtroende

Studiens syfte är att jämföra hur regionen EU skildras i åtta samhällsläroböcker för gymnasiet från 1994 till 2014 och undersöka huruvida läroböckerna förhåller sig kritiskt, neutralt, positivt; samt analysera förändringar över tid. För att genomföra studien har tre kategorier konstruerats i syfte att systematisera det empiriska materialet med hänsyn till om läroböckerna skildrar EU på ett positivt, objektivt/neutralt eller ett kritiskt sätt. Metoden för studien är kvalitativ, med utgångspunkt i det humanistiska förhållningssättet och för att analysera texten används en diskursanalys. Teoribildningen är inspirerad av Peo Hansen, Stefan Jonsson och Desmond Dinans forskning om EU. Deras forskning bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt som det empiriska materialet kan förhålla sig till. Dessutom ingår Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera och förklara resultatet. Studiens slutsatser är att läroböckerna till viss del förhåller sig kritiskt till EU, på både implicita och explicita sätt, men att rådande diskurser bidrar till ett reproducerande av kunskap i en objektiv/neutral mening men även angående de kritiska ställningstaganden som läroböckerna gör.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

No description available.

Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

Denna studie undersöker olika nyttodiskurser i kursplanerna i musik från Lgr 62 till Lgr 11. Kursplanerna läses och analyseras diskursivt och resultaten diskuteras sedan inom ramen för en läroplansteoretisk tradition. Läroplansanalysen kompletteras med fem lärares livsberättelser och tankar kring musikämnets nytta.      Det enskilt viktigaste resultatet i föreliggande studie är konstaterandet om avsaknad av nyttodiskurs i Lgr 11 och hur musikämnets legitimitet då kan komma att ifrågasättas trots en kursplan som i sig beskriver ett ämne med starkt egenvärde. Detta värde gäller dock inte alla elever utan ämnets beskrivs som något som betyder olika för oss var och en.

<p>I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. </p><p>Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. </p><p>För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola. Med hjälp av mitt empiriska material vill jag ge en bild av dels föräldrars förhållningssätt kring religion i förskolan, dels vilka förhåll-ningssätt som föreskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I min analys av detta material har jag använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Det finns en tendens att dela in barn i olika grupper efter religiös och kulturell tillhörighet och trots att Sverige ofta beskrivs som ett sekulärt land finns det en mening med att fråga sig vilket inflytande majoritetsreligionen har på förskolans verksamhet och hur detta ter sig i mötet med förskolebarnen och deras kulturella bakgrund.</p>