No description available.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet. Analysen visar på att typer av relationer mellan skrift och bild inte skiljer sig avsevärt åt mellan de utvalda läromedlen.Avvikelser är inte vanligtförekommande och en slutsats som kan dras av detta är att bilden inte endast finns till för att underhålla,utan tjänar ett syfte eftersom den överensstämmer med skriften. I deflesta fall är modaliteterna av samstämmighet och ökningav information. Ökningen skapar en möjlighet för ett utökat meningserbjudande avbudskapet som kan ge eleverna stöd i sin läsning.Ökningen kan också utnyttjas i samtalet runt innehållet i böckerna. Konjunktiva förbindelser i både textens skrift och bild kan också sägas vara en typ av ökning och kan hjälpa eleverna att orientera sig gällande tid, plats och händelse. En pedagogisk konsekvens av detta är atteleverna behöver få kunskap om att bilden och skriften kan användas som resurser för att förstå en text. Denna medvetenhet kan utveckla literacy hos eleverna.

Uppsatsen undersöker lärares tankar om tidig läsinlärning och deras förhållningssätt kring läsengagemang. Syftet för studien är således att undersöka hur lärare som är verksamma i årskurserna f-3 resonerar kring den tidiga läsinlärningen och hur de förhåller sig till läsengagemang som en påverkande faktor för den fortsatta läsutvecklingen. Uppsatsen bygger på fem stycken intervjuer. De intervjuade är lärare som är verksamma i årskurserna f-3. Resultatet visar att lärare inte använder endast en metod utan ser det som betydelsefullt att variera arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen. De uttrycker att det är viktigt att beakta flera aspekter när undervisningen planeras och utformas, däribland läsintresse. Lärarna förhåller sig till läsengagemang som något som ömsesidigt hör ihop med läsutveckling. De yttrar att läsengagemang är viktigt och att de försöker påverka detta hos eleverna genom att göra undervisningen lustfylld och meningsfull.

Att behärska läsning och det skrivna språket är en central del för att klara sig i dagens samhälle. Eleven behöver utsättas för rik exponering av läsning för att utveckla en god läsförmåga. Det finns olika påverkansfaktorer på barns läsförmåga. Lärarens kompetens är en grundläggande faktor och utbildningssystemet kan aldrig kan bli bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarens kompetens står dock inte ensam utan den informella läsningen är även en bidragande faktor till barns läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar främjande läsundervisning i grundskolans tidiga åldrar (F-3) samt hur forskningen framställer den informella läsningens påverkan på läsförmåga. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte används två frågeställningar: ● Hur framställer forskningen främjande läsundervisning i skolan? ● Hur framställer forskningen den informella läsningens påverkan på läsförmågan? Utifrån noga formulerade urvalskriterier och sökord relaterade till våra frågeställningar gjordes sökningar i tre olika databaser. Sökprocessen resulterade i nio relevanta artiklar och alla sammanställdes i en matris för att underlätta kartläggnings- och analysprocessen. Matrisen ligger till grund för kunskapsöversikten. Artiklarnas syfte, frågeställning, metod och resultat analyserades för att kartlägga forskningsområdet. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att kartläggning av elevers kunskaper är viktigt för att individualisera undervisningen. Ett varierat arbetssätt och bokstavsarbete i snabbare takt samt gemensam läsning och textbearbetning har även framstått som gynnsamma arbetssätt. Vidare bör elever få rika möjligheter till att läsa och uppleva glädjen med att läsa. Språkutvecklande aktiviteter, digitala verktyg, ASL och tematiskt arbete har även visat sig vara främjande arbetssätt inom läsundervisning som bör användas och appliceras i klassrummen. Något som även framkom är att elever utvecklas på olika sätt beroende på vilka kunskaper de besitter vid skolstart. Resultaten visar även på att den informella läsningen påverkar elevers läsförmåga. Hemmet och vårdnadshavare har en betydande roll att stimulera och spegla ett läsintresse till barnen, då detta visat sig öka elevers läsförmåga och självuppfattning inom läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares metoder, erfarenheter och ställningstaganden för tidig läsinlärning i åldersblandad undervisning med sammansatt klass av årskurs ett och två på Åland, samt skolledares bakomliggande motiv för valet av åldersblandad undervisning. Studien utgår från semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av åldersblandad undervisning, samt kontakt med skolledare i skolor med åldersblandade klasser. Resultatet visar att samtliga lärares läsundervisning utgår från den fonologiska metoden, där grundliga genomgångar av de enskilda bokstävernas form och ljud, samt hur dessa skrivs på ett korrekt sätt, är centralt. Resultatet visar även vilka utmaningar lärarna ställs inför i den åldersblandade undervisningen, framför allt att de ska ha fler åldrar och kursplaner i beaktande vid planering och genomförande. Undervisningen bör differentieras så att den möter varje elevs individuella förutsättningar, behov och förkunskaper. Denna studie bidrar med perspektiv på hur differentierad läsundervisning kan genomföras, vilket är relevant för såväl åldersindelade som åldersblandade klasser.

Barns tidiga läsinlärning har under en lång tid varit ett hett ämne där olika företrädare förespråkat vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med metoder som utgår från de syntetiska respektive analytiska förhållningssättet. Syftet är därför att undersöka tidigare forskningsresultat inom området för den tidiga läsinlärningen, och vilken inverkan ett syntetiskt respektive analytiskt undervisningsupplägg har för elevers tidiga läsutveckling gällande avkodning och läsförståelse. Metoden för arbetet är en kunskapsöversikt där tidigare forskningsresultat inom området granskas. Sju internationella vetenskapliga artiklar med inriktning på elevers tidiga läsinlärning ligger till grund för resultat i denna studie. Resultatet visar att det finns fördelar och nackdelar med båda förhållningssätten. Oavsett val av metod så visar resultaten att eleverna utvecklar sin läsförmåga. Däremot framkommer det att eleverna utvecklar skilda strategier som de tillämpar vid läsning. En framträdande skillnad är att eleverna som undervisas med de syntetiska metoderna lägger så pass mycket fokus på avkodning att läsförståelsen går förlorad.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning.

Detta arbete utgår från att redogöra kring lärares uppfattning kring den tidiga läsinlärningen. Syftet för studien har utgått ifrån att vilja belysa lärares arbetssätt kring den tidiga läsinlärningen och hur den kan användas i förskoleklass och årskurs 1-2. Vidare undersöks lärares sätt att uppfatta och urskilja elever som befinner sig i risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter och hur lärare kan arbeta för att stötta eleverna och motverka omnämnda svårigheter. Studien utgår med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med sexl ärare som är verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-2. Materialet har därefter analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet för studien har påvisat att det finns en outtalad metod som lärare använder som grund för undervisningen i tidig läsinlärning. Samtidigt finns en antydan om att vilja förändra modellen för att det ska fungera till den egna undervisningen. Vidare påvisar resultatet lärares syn kring samarbete med specialpedagog eller speciallärare för att arbeta med de elever som befinner sig i riskzon för läs- och skrivsvårigheter. Upplägget och ansvaret för arbete kring dessa elever befinner sig i en skiljemening utifrån olika lärare vilken lyfts som en implementering för kommande forskning. / <p>Pedagosiskt arbete, inriktning svenska</p>

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.