I denna undersökning studeras begreppen homonymi och polysemi, hur dessa definieras och var gränsen går mellan dem. Till grund för detta ligger en fallstudie av ordet kuse, där ordet undersöks dels i ordböcker, och dels i några av Språkbankens korpusar. Undersökningen söker svar på frågorna: Hur kan homonymi och polysemi definieras? Vilka betydelser har ordet kuse historiskt sett och i modern svenska? Är kuses betydelser homonyma eller polysema? Skillnaden mellan homonymi och polysemi kan definieras på olika sätt, men de flesta forskare är överens om att polysemi innebär att ett ords betydelser kan anses vara relaterade till varandra. Problemet är dock hur man avgör om betydelser är relaterade. Två viktiga kriterier som framkommer för att avgöra detta är det formella kriteriet, samt talares inställning och uppfattning. Undersökningen kommer fram till att kuse har och har haft många olika betydelser, varav åtta kan anses vara mer centrala och frekventa än de andra. Av dessa åtta bedöms fyra vara utdöda och fyra används i modern svenska. Huruvida betydelserna är homonyma eller polysema beror på om man utgår från det formella kriteriet eller kriteriet som fokuserar på talarnas inställning. Utifrån dessa perspektiv kan kuses betydelser antingen vara polysema, eller både homonyma, polysema och vaga.

Internal consistency reliability and validity were established for a new 31 item Imagery Manipulation Scale. Previous attempts to correlate subjectively rated control of visual imagery with tests of spatial ability have been unsuccessful. However, no attempt to construct a subjectively rated control of imagery scale was located which tried to establish internal consistency reliability and both content and construct validity. Further, no research was located in which subjects were requested to rate their imagery ability utilized during the performance of the actual spatial tasks used to try to establish validity. A new scale of subjectively rated control of imagery was devised in which subjects were requested to rate their imagery while solving spatial tasks which involved visualizing the manipulation of geometric forms. Content validity was established by analyzing the transformation involved while solving the spatial problems. Internal consistency reliability for the 31 item scale was established across two samples. Validity was established with the second sample (100 university students: 26 male and 74 female). The task utilized to provide validity could be objectively scored, and was made up of four spatial subtests, which were adapted from the Vandenberg and Kuse Mental Rotations Test, the Kosslyn Directions Test, performed in both the forward and backward direction, and a block task utilized by Snyder. A convergent and discriminant validity analysis established construct validity. Further, the hypotheses of three investigators, Kosslyn, Shepard and his colleagues, and Snyder, were supported by the results of the present investigation, thus substantiating the conclusion that reported control of imagery processing can be operationalized with performance scores on spatial ability tasks.