Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden? Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats. Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen. I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett. Resultatet har presenterats generellt utifrån ett helhetsperspektiv för hela kustområdet. I den kvalitativa innehållsanalysen har totalt tio personer intervjuats som antingen i yrket verksamma med fysisk planering inom kustområdet eller har en viktig roll vid beslut kring dem. I resultaten av den kvantitativa analysen framkom bl.a. att förhållandevis stor andel av den bebyggelse som tillkommit 1976-2013 har tillkommit på landsbygden, inom ca 1 km från strand- och kustlinje och består i majoritet av bebyggelse för boende. Många av dessa områden består av 4-10 hus, men de färre större områdena med mer än 10 hus, tar ungefär lika mycket mark i anspråk. Av de större områdena som omfattas av bostadsbebyggelsen, består endast ett område i majoritet av helårboende – andelen delårsboende är till stor del övervägande inom kustområdet. Denna huvudsakliga lokalisering nära kust- och strandlinje och på landsbygden stämmer inte med de förespråkande förhållningssätt som kunnat urskiljas. Även om en mindre åtskillnad kan sägas göras idag mellan helår- och delårsboende så påverkar detta kommunernas bostadsplanering, där endast ett område med majoritet helårsboende utgör för liten grund för att slutsatser ska kunna kopplas till förhållande till strand- och kustlinjen. Att mer än hälften av områdena med bebyggelsen för boende har tillkommit i form av mindre omfattande ingrepp stämmer överens med det förhållningssätt som kunnat urskiljas. En förhållandevis liten andel av den bebyggelse som tillkommit på landsbygden är på campingar, tar förhållandevis liten markyta i anspråk, men har ofta tillkommit i attraktiva strandnära lägen som generellt anses ha stort värde för friluftslivet, vilket kan ses som förenligt utifrån det förhållningssätt som kunnat urskiljas, under förutsättning att bebyggelsen används för uthyrning och inte privatiseras. Sammantaget är detta en utveckling inom kustlandskapet som utifrån de förhållningssätt som kunnat urskiljas, en utveckling som kan ses som tveksam, men att kommunerna gör avvägningar mellan olika intressen som enligt planparadigmet är förenligt med intentionerna för riksintressebestämmelserna. I resultaten av den kvalitativa analysen framkom bl.a. att kommunala tjänstemän och politiker samt Länsstyrelsen har svårt att bedöma hur utvecklingen skett inom kustlandskapet på landsbygden (utifrån kartstudierna) och hur exploateringen har påverkat helheten och att de uppfattar nuvarande lagbestämmelser (4 kap. 1-2 §§) som vaga, svaga och svårtolkade. Det framkom även att bestämmelserna uppfattas som viktiga men behöver ses över, att förståelsen kring ämnet behöver öka och rutiner ses över.

Detta arbete behandlar hur fysisk planering kan utföras för att bemöta problematiken kring översvämningar i urban miljö som uppkommer i samband med nivåhöjningar av vatten i kust- och vattennära lägen. Konsekvenserna som dessa översvämningar orsakar belyses framförallt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På grund av dessa konsekvenser är det av stor vikt att planera i förebyggande syfte mot dessa problem vid planläggning i kust- och vattennära läge. Individer ska, oavsett vattenstånd, ha framkomlighet i sin närmiljö utan att utsättas för fara. Det finns belägg i både Plan- och Bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) för att planera förebyggande åtgärder för framkomlighet vid vattennivåhöjningar i detaljplan. Därmed finns det ett lagstiftat stöd i Sverige för frågan inom fysisk planering. Både Stockholm stad och Malmö stad gör reglering för detta i flera av sina detaljplaner som är gjorda för fastigheter i kust- och vattennära läge. Framförallt står markhöjningar och byggnadsteknik i fokus i båda städer. Stadsområdet HafenCity i Hamburg, Tyskland har planerats för att fungera som en blåkopia inom fysisk planering när det kommer till planering i kust- och vattennära lägen. Stadsdelen har vidtagit flera förebyggande åtgärder som gynnar framkomlighet vid vattennivåhöjningar. Likt Stockholm och Malmö har kraftiga markhöjningar genomförts innan någon vidare exploatering fått ske. Det har även gjorts infrastrukturlösningar samt styrning kring byggnadstekniken i stadsområdet.

In this thesis I’ve been working with a proposal for an outdoor bath complex in the village Sandvik on the north-west coast of Öland. The research questions asked in the beginning of the process were: - How can an outdoor bath complex (kallbadhus) be formed so as to match the needs of the summer tourists as well as the permanently living inhabitants of the island and a be well functioning institution all year round? - How can the baths be formed to meet and take care of the existing qualities of the site? - How can I in the working process get grip of and develope the sensual, non-visual aspects of the architecture? The working process has been a dialogue between the inner spaces of the structure and the bigger landscape. The sensual experience of specific spaces of the baths and how they relate to the landscape has been essential, both from the perspective of being inside the structure and from the outside. The baths consist of a group of buildings – some wooden and some made of concrete – placed around 60 meters from the coast. It’s, as mentioned, directed towards both summer tourists and the normal inhabitant of Öland, and it offers different kinds of sauna and bathing situations such as dry saunas, steam sauna, shower rooms, and various forms of outdoor bathing. / I detta projekt har jag arbetat med ett förslag till ett kallbadhus, beläget på Ölands nordvästra kust i byn Sandvik. De initiala frågeställningarna var: - Hur kan ett kallbadhus utformas för att möta såväl sommarturisters som permanent boendes behov och blir en fungerande verksamhet året runt? - Hur kan kallbadhuset utformas för att platsens befintliga värden ska förvaltas på bästa sätt? - Hur kan jag i arbetsprocessen fånga upp och utveckla arkitekturens icke-visuella aspekter? Förslaget har kommit till i en dialog mellan byggnadens inre rum och det omgivande landskapet. Upplevelsen av de individuella platserna inuti komplexet samt hur dessa möter och relaterar till sin omgivning har stått i centrum. Kallbadhuset består av en grupp av byggnader, vissa i trä och andra i betong, placerade cirka 60 meter från kusten. Badet är riktat till såväl sommarturister som permanent boende på Öland och erbjuder olika typer av bastu- och badmöjligheter såsom ångbastu, torrbastu, duschrum samt utomhusbad.

In a city with fast growth and development, this project aims to embody the resources of its origin and nurturing vein, Umeälv, and project its movements into the future. Through the tools of an architecture that promotes and envisions timber constructions this project searches for cues methods and composition of the traditional timber buildings in the region in conjunction of an age of prefabrication. / I en stad med snabb tillväxt och utveckling, syftar det här projektet till att förkroppsliga resurserna kring dess ursprung och näringsådra, Umeälven, samt projicera dess möjligheter in i framtiden. Genom verktyg för en arkitektur som främjar träkonstruktioner söker detta projekt efter ledtrådar metoder och sammansättning av de traditionella trähusen i regionen i samband med en tid av prefabricering.

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.

Uppsatsen syftar till att utreda tillämpningen av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsning. Lagparagrafen reglerar riksintresseområde för ”högexploaterad kust” där endast fritidshusbebyggelse får komma till stånd undantagsvis och då ifall de utgör komplettering till befintlig bebyggelse eller ifall fritidshusbebyggelsen utgör en naturlig avrundning till ett redan bebyggt område. Kustområdena som denna lagparagraf reglerar anger specifikt vissa ortsnamn, men är ändå inte tydlig med vilka geografiska gränser som faktiskt gäller, exempelvis hur långt in i landet ett kustområde sträcker sig. Så var går gränsen? I detta arbete behandlas i urval fyra rättsfall, spridda över tiden avseende exploatering i riksintresseområde där 4:4 MB har varit en central paragraf i fråga. Rättsfallen avser samtliga tiden från det att miljöbalken vann laga kraft 1998. Ett av dessa rättsfall utföll så att 4:4 MB inte ansågs vara tillämpligt och frågan hänvisades tillbaka till kommunen för vidare handläggning. Därmed är det inte klarlagt ifall det genomfördes någon sorts exploatering i fallet i slutändan. Vad jag generellt finner i rättsfallen är att rättsinstanserna oftast dömer så att någon exploatering inte tillåts, men att sakägarna som för ärendena inför domstol är inte kommunerna utan privatpersoner som bor i de aktuella områdena. I studien kontaktades ett antal länsstyrelser och kommuner för att få en tydligare bild av hur 4:4 MB tillämpas. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Vissa kommuner har stort tryck på exploatering i kustområden medan andra har mindre efterfrågan, och mängden ärende med anknytning till 4:4 MB verkar samvariera med exploateringsintresset. Något som flera företrädare för kommunerna i studien tar upp i de genomförda intervjuerna är avsaknaden av sorts mall eller liknande som förtydligar vad för värden som regelverket avses skydda, definitioner av ord i lagen så som ”tätort” och ”fritidsbebyggelse”, och vad det är för utveckling av områdena som eftersträvas. Av de valda länsstyrelsernas informationsutgivning, på deras respektive hemsidor framgår det oftast ungefärligt samma sak angående riksintressen. Det som brukar tas upp, med avseende på 4 kapitlet MB eller allmänt riksintresse, är en återgivning av lagtexten, en hänvisning till var detta regelverk är tillämpligt i länet och därefter en avslutning med hänvisning till en GIS-karta. Tillämpningen av 4:4 MB skiljer sig åt mellan länsstyrelser och kommuner. Vad de flesta länsstyrelser och kommuner verkar ha gemensamt är att de använder sig av ett GIS-skikt. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Detta beror på att, liksom länsstyrelser, exploateringstrycket varierar och därmed mängden ärende med 4:4 MB varierar. För vidare forskning anser jag att ett förtydligande av 4 :4 MB är nödvändig. Vidare bör en inventering ske om de nu i lagrummet reglerade områdena är aktuella att klassa som riksintresse. Även definition av andra ord i 4:4 MB skulle vara önskvärt, så som en definition av ”tätort” respektive ”fritidsbebyggelse”, samt ett förtydligande avseende vilka värden som staten avser skydda. Sammanfattningsvis tillämpas lagparagrafen hos länsstyrelser och kommuner idag med stor grund i ett GIS-skikt och med stöd i tidigare ärenden. Dock förfaller varken länsstyrelser eller kommuner någon helt klar bild avseende vilka värden som ska skyddas och kan därmed inte vara helt säkra på var den geografiska avgränsningen bör vara. Dock verkar den geografiska avgränsningen inte vara det största problemet med 4:4 MB, utan definitioner av uttryck exempelvis ”tätort” och ”fritidshus” och vilka värden som lagstiftaren syftar till att bevara. / This study aims to investigate the practical use of the 4:4 Environmental Code in Sweden. The paragraph regulates national interest areas of high-exploited coast where only vacation buildings exceptionally may be constructed and in that case the vacation buildings must make a complement to the already existing settlement or they must make a natural rounding to an already built area. The coastal areas this paragraph regulates specifies some location name s, but it is still not clear which geographical limits to apply. For example, how far inland does the coastal area extends. Where is the limit? In this work four legal cases are treated. These cases are within the field of exploitation in the national interest area where 4:4 Environmental Code have been a key paragraph. All the legal cases refer to the time after the Environmental Code became legally valid in 1998. One of these legal cases showed that the 4:4 Environmental Code was not applicable and the question was sent back to the municipality for further processing. Thereby it is not clear if there was any exploitation in the case in the end. What I generally find in the legal cases is that the courts often sentence so that there is no exploitation, but that it is private individuals which live in the current area, that take the case to court and not the municipality. In this study, county governments and municipalities were contacted to get a better understanding of how 4:4 Environmental Code is used. The municipalities that where studied in this work have some very different management of 4:4 Environmental Code. Some municipalities have a lot of pressure on exploitation in coastal areas while other municipalities have less pressure, and the amount of errands with connection to 4:4 Environmental Code seems to match the exploitation interest. Something that several representatives of the municipalities bring up in the conducted interviews is the lack of some sort of template or something similar that clarifies the values the Code intend to protect, definitions of word in the law such as “urban area” and “vacation building”, and what development is being sought. In general, the information regarding the national interests available on the websites of the chosen county governments respectively, is the same. What is usually brought up, regarding the fourth chapter in the Environmental Code or generally about national interest s, is a rendering of the paragraph, a reference to where in the county this paragraph is applicable and thereafter a closure with another reference to a GIS-map. The county governments and the municipalities apply 4:4 Environmental Code differently. What the most county governments and municipalities seem to have in common is their use of the GIS-map. The studied municipalities in this work have many different managements of 4:4 Environmental Code. This is because, as in the case with the county governments, that the pressure on exploitation varies and thereby does the amount of errands about 4:4 Environmental Code vary as well. For further research, I consider that a clarification of the 4:4 Environmental Code is necessary. Furthermore, there should be an inventory to see if the paragraph’s regulated areas are still current enough to be classified as national interest areas. Also the definition of other words in 4:4 Environmental Code would be desirable, such as a definition of “urban area“ and “vacation building“, and as well as a clarification of what values the Swedish state intends to protect.  In conclusion, the paragraph is applied today at the county governments and municipalities with a great support of a GIS-map and other previous errands. However, neither the county governments or the municipalities seems to have a totally clear picture regarding what values that are supposed to be protected and can therefore not be completely sure about where the geographical delimitation should be. But the geographical delimitations do not seem to be the greatest problem about the 4:4 Environmental Code, but definitions of expressions for instance “urban area“ and “vacation building “, and which values that the legislature aims to preserve.

Plan- och bygglagen är den lag i Sverige som sätter ramarna för allt byggande, mark- och vattenanvändning i samhället. I enighet med bestämmelser i PBL ska varje kommun ha en byggnadsnämnd som handlägger och beslutar om enskilda bygglovsärenden. Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar för att förändringar och nybyggnationer som utförs sker i samklang med gällande lagstiftning och föreskrifter i PBL.    Utifrån vad som står i olika artiklar i Gotlands lokaltidning och yttranden i kommunala handlingar är det tydligt att landsbygdsutveckling väcker stort engagemang hos många människor med anknytning till Gotland. Artiklarna ger uttryck för att det är många som är positiva till att utveckling sker men att det också finns en stor oro för att förstora och omfattande förändringar kan påverka den gotländska landsbygdens välbevarade kultur- och naturmiljöers olika kvalitéer och värden negativt.       Vid kustområdena på Gotland går det att skåda renoveringar och nybyggnationer som i vissa avseenden verkar avvika från bestämmelser som finns i PBL. Om en stor mängd olovliga förändringar går obemärkt förbi kan det medföra påtagliga konsekvenser för kustens säregna prägel, värdefulla natur- och kulturvärden, eftersom dessa då riskeras att byggas bort.        Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kulturmiljöer vid kustlandskapet på Gotland påverkas av utveckling och exploatering. Vilka bevarandeintentioner beskrivs i kommunala handlingarna och hur efterlevs dessa i praktiken då områden utvecklas? Frågeställningarna i arbetet är “hur efterlevs bevarandeintentionen som beskrivs i kommunala handlingar i praktiken?” och “hur ser hanteringen av kulturarvet ut inom de olika utvecklingsområdena som undersöks? Finns det exempelvis några specifika skillnader mellan LIS-områdena och områdena som inte är LIS?”.         Arbetet avgränsas till att undersöka fem kustnära platser på den gotländska landsbygden. Platserna är Tofta strand, Slite Othem, Vändburg hamn i Hamra, Herrvik hamn i Östergarn samt Kyrkviken på Fårö. Vändburg, Herrvik och Kyrkviken utgör även utpekade områden som kan utvecklas genom LIS. Det är intressant att studera hur kulturarvet påverkas och hanteras vid olika former av utvecklingsområden (exempelvis LIS-områden och områden som inte är LIS) till följd av att hela Gotlands kust berörs av riksintresset enligt 4 kap. 2§ Miljöbalken.        Utifrån undersökningen som gjorts är det endast utvecklingsområdet Slite Othem som till viss del uppfyller de bevarandeintentioner som kommunen på Gotland har. Det visar på att målsättningarna som kommunen har gällande bevarandet av vårt gemensamma natur- och kulturarv inte uppnås och att utpekade bevarandevärda kultur- och naturvärden riskerar att gå förlorade. Att det ser ut så beror utifrån de slutsatser som dragits bland annat på att strategiska dokument inte bibehåller den vägledande funktionen som de är avsedda att ha då ekonomiska intressen gör sig påminda. Det är även problematiskt att enskilda bygglov beviljas intill strandskyddsgränsen och intill de föreslagna utvecklingsområdena eftersom det bidrar till att förändringarna i slutändan blir väldigt omfattande vid dessa områden.        Att finna balans mellan bevarande och utveckling är troligtvis lättare i teorin än vad det är i praktiken. Det tål dock att framhållas att det finns många goda exempel där det lyckats. Min uppfattning är att bevarandearbetet inte handlar om att förhindra utveckling, utan det handlar snarare om att hitta kompromisser som bidrar till att gamla kulturmiljöer kan finnas kvar samtidigt som nya skapas. Sammanfattningsvis är inte en förändring det största problemet utan det är sammantaget alla förändringar som på sikt kan bli riskfullt för kulturarvet. / The Planning and Building Act is the law in Sweden that sets the framework for all construction, land and water use in society. In accordance with the provisions of the PBL, each municipality shall have a building committee that handles and decides on individual building permit matters. The Building Board also has supervisory responsibility for ensuring that changes and new constructions that are carried out take place in accordance with current legislation and regulations in PBL.    Based on what is stated in various articles in Gotland's local newspaper and opinions in municipal documents, it´s clear that rural development arouses great commitment among many people related to Gotland. The articles express that there are many who are positive that development is taking place, but that there is also great concern about enlarging and extensive changes can affect the Gotland countryside's well-preserved cultural and natural environments' different qualities and values negatively.    At the coastal areas on Gotland, it´s possible to see renovations and new constructions that in some respects seem to deviate from the provisions contained in the PBL. If many illegal changes go unnoticed, it can lead to significant consequences for the coast's distinctive character, valuable natural and cultural values because designated values may be removed.    The purpose of this study is to investigate how different cultural environments in the coastal landscape on Gotland are affected by development and exploitation. What conservation intentions are described in the municipal documents and how are these complied in practice when areas are developed? The questions in the work are "how is the conservation intention described in municipal documents complied in practice?" and “what does the management of cultural heritage look like in the various areas of development that are being investigated? For example, are there any specific differences between the LIS areas and the non-LIS areas?”.    The work is limited to exploring five coastal sites in Gotland countryside. These places are Tofta beach, Slite Othem, Vändburg harbor in Hamra, Herrvik harbor in Östergarn and Kyrkviken on Fårö. Vändburg, Herrvik and Kyrkviken are also designated areas that can be developed through LIS. It´s interesting to study how the cultural heritage is affected and managed in various forms of development areas (for example LIS areas and areas that are not LIS) because of the entire Gotland coast being affected by national interest according to 4 ch. 2§ of the Environmental Code.    Based on the survey it´s only the Slite Othem development area that to some extent fulfills the conservation intentions that the municipality on Gotland has. This indicates that the objectives that the municipality has regarding the preservation of our common natural- and cultural heritage are not achieved and that designated cultural and natural values worthy of preservation risk being lost.    Based on the conclusions that have been drawn has the strategic documents not retain the guiding function that they shall have when economic interests are reminded. It´s also problematic that individual building permits are granted next to the shore protection boundary and next to the proposed development areas, as this contributes to the changes ultimately being very extensive in the area.     Finding balance between conservation and development is probably easier in theory than it is in practice. However it´s worth emphasizing that there are many good examples where it has succeeded. My view is that conservation work is not about preventing development, but rather about finding compromises that contribute to old cultural environments being able to remain while new ones are created. In summary is one change not the biggest problem, it´s all the changes that in the long run can be risky for the cultural heritage.