Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden? Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats. Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen. I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett. Resultatet har presenterats generellt utifrån ett helhetsperspektiv för hela kustområdet. I den kvalitativa innehållsanalysen har totalt tio personer intervjuats som antingen i yrket verksamma med fysisk planering inom kustområdet eller har en viktig roll vid beslut kring dem. I resultaten av den kvantitativa analysen framkom bl.a. att förhållandevis stor andel av den bebyggelse som tillkommit 1976-2013 har tillkommit på landsbygden, inom ca 1 km från strand- och kustlinje och består i majoritet av bebyggelse för boende. Många av dessa områden består av 4-10 hus, men de färre större områdena med mer än 10 hus, tar ungefär lika mycket mark i anspråk. Av de större områdena som omfattas av bostadsbebyggelsen, består endast ett område i majoritet av helårboende – andelen delårsboende är till stor del övervägande inom kustområdet. Denna huvudsakliga lokalisering nära kust- och strandlinje och på landsbygden stämmer inte med de förespråkande förhållningssätt som kunnat urskiljas. Även om en mindre åtskillnad kan sägas göras idag mellan helår- och delårsboende så påverkar detta kommunernas bostadsplanering, där endast ett område med majoritet helårsboende utgör för liten grund för att slutsatser ska kunna kopplas till förhållande till strand- och kustlinjen. Att mer än hälften av områdena med bebyggelsen för boende har tillkommit i form av mindre omfattande ingrepp stämmer överens med det förhållningssätt som kunnat urskiljas. En förhållandevis liten andel av den bebyggelse som tillkommit på landsbygden är på campingar, tar förhållandevis liten markyta i anspråk, men har ofta tillkommit i attraktiva strandnära lägen som generellt anses ha stort värde för friluftslivet, vilket kan ses som förenligt utifrån det förhållningssätt som kunnat urskiljas, under förutsättning att bebyggelsen används för uthyrning och inte privatiseras. Sammantaget är detta en utveckling inom kustlandskapet som utifrån de förhållningssätt som kunnat urskiljas, en utveckling som kan ses som tveksam, men att kommunerna gör avvägningar mellan olika intressen som enligt planparadigmet är förenligt med intentionerna för riksintressebestämmelserna. I resultaten av den kvalitativa analysen framkom bl.a. att kommunala tjänstemän och politiker samt Länsstyrelsen har svårt att bedöma hur utvecklingen skett inom kustlandskapet på landsbygden (utifrån kartstudierna) och hur exploateringen har påverkat helheten och att de uppfattar nuvarande lagbestämmelser (4 kap. 1-2 §§) som vaga, svaga och svårtolkade. Det framkom även att bestämmelserna uppfattas som viktiga men behöver ses över, att förståelsen kring ämnet behöver öka och rutiner ses över.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare kunskap och förståelse för den innovativa utvecklingen som sker i samband med förnyelseprojekt i svenska miljonprogramsområden. De för studien utvalda områdena är Råslätt i Jönköping, nordöstra Gårdsten i Göteborg, Drottninghög i Helsingborg och Karlslund i Landskrona med fokus på delområdet Pilängen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys med ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt. Analysen är baserad på specifika utvalda detaljplaner för respektive område och det teoretiska ramverket kombinerar Edward Harris och Chauncy Ullmans teori om flerkärnmodellen, Erik Clarks perspektiv på gentrifiering, Jane Jacobs urban design-teori som innefattar centrala begrepp såsom primära och sekundära funktioner samt konceptet ”eyes on the street” och Jan Gehls verk Life Between Buildings, som innefattar ”Gehls tre typer av aktiviteter” och hans perspektiv på trygga miljöer.Undersökningens resultat tyder på att de planlagda förändringarna som synliggjorts i planförslagen i huvudsak har en strävan efter en hållbar och blandad stad. Men vi kan också dra slutsatsen att det pågår en form av gentrifieringsprocess som kan omfatta en generering av utvecklingen av miljonprogramsområdenas befintliga karaktär till ett mer attraktivt stadsdelsområde. / The purpose of the thesis is to gain a deeper knowledge and understanding of the innovative development that takes place in connection with renewal projects in Swedish million program areas. The areas selected for the study are Råslätt in Jönköping, northeastern Gårdsten in Gothenburg, Drottninghög in Helsingborg and Karlslund in Landskrona with a focus on the Pilängen sub-area. The thesis is based on a qualitative content analysis with a hermeneutic scientific approach. The analysis is based on specific selected detailed plans for each area and the theoretical framework combines Edward Harris and Chauncy Ullman's theory of the multi-core model, Erik Clark's perspective on gentrification, Jane Jacobs' urban design theory which includes central concepts such as primary and secondary functions and the concept of “eyes on the street” and Jan Gehl's work Life Between Buildings, which includes “Gehl's three types of activities” and his perspective on safe environments. The results of the survey indicate that the planned changes that have been made visible in the plan proposals mainly have a striving for a sustainable and mixed city. But we can also conclude that there is a form of gentrification process going on that may include a generation of the development of the existing character of the million program areas into a more attractive district area.