Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö. Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån. För att uppnå studiens syfte genomfördes dels en intervju och dels en dokumentstudie. Intervjun genomfördes med Ulf Moback som arbetar som landskapsarkitekt på Göteborgs stad. I dokumentstudien studerades Malmö Stads framtida planer för att skydda sig mot den stigande havsnivån. De resultat som framkom analyserades sedan utifrån fem olika steg som Länsstyrelsen (2011) anser vara viktiga i arbetet med att anpassa städer för att klara stigande havsnivåer. Studiens syfte och frågeställningar uppfylldes och resultatet belyser att städerna vidtar flera olika åtgärder för att skydda sig från en stigande havsnivå. Det finns också en mängd likheter i de båda städernas tankar kring hur de skall skydda sig för det stigande havet. En gemensam nämnare i deras arbete är att båda städerna har för avsikt att anlägga ett större översvämningsskydd i form av olika typer av barriärer. En annan gemensam nämnare i städernas arbete är att de verkar se konsekvenslindring som en viktig åtgärd. Denna konsekvenslindring består framförallt av att en anpassning av byggnader sker för att de skall tåla en eventuell översvämning. Ett ytterligare resultat som framkom i studien var att dessa två svenska städer ser Nederländerna som ett gott exempel när det gäller arbetet med att skydda sig mot de stigande havsnivåerna. De hämtar också mycket tips och erfarenheter från Nederländerna när det gäller att bygga olika former av översvämningsskydd.

Globala klimatförändringar med en ökad havsnivå leder till att flacka landområden översvämmas, vilket drabbar värdefulla livsmiljöer och ekosystem längs med kusten. Den här undersökningens syfte är att genom en fjärranalys i ett geografiskt informationssystem kartlägga omfattningen av havsstrandängar i Blekinge län som hotas att försvinna till följd av en stigande havsnivå på 0,5 m respektive 1 m. För att vidare identifiera spridningsmöjligheter och en möjlig framtida utbredning för habitatet inåt land vid en förändrad havsnivå. Slutligen kommer fjärranalysens tillförlitlighet i avseendet att hitta spridningsmöjligheter utvärderas efter fältstudier i två utvalda referensområden. Resultatet visar att 98 % av Blekinges befintliga havsstrandängar hotas att försvinna till följd av en ökad havsnivå – men att det finns spridningsmöjligheter inåt land. Undersökningen har lokaliserat spridningsmöjligheter på mark med naturliga förutsättningar för att bli havsstrandäng, vilket anses vara en tillförlitlig tolkningsmetod som pekar på att habitatets utbredningsområde i länet kommer att minska. Det är därför viktigt att Länsstyrelsen i Blekinge arbetar för att så tidigt som möjligt skyddar och hävdar tänkbar utvecklingsmark tillsammans med dagens befintliga havsstrandängar för att underlätta arternas spridning i landskapet och bevara ett biologiskt värdefullt habitat till kommande generationer.

No description available.

Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters. The effect will be largerin the two remaining scenarios and include urban areas. Värmdö´s efforts of taking sea-levelrise in to consideration are flawed and they should more seriously consider future sea-levelrise as a threat. / Havsnivån höjs idag som en konsekvens av de rådande klimatförändringarna. Denna rapportutreder de möjliga konsekvenserna av havsnivåhöjningen i Värmdö kommun med specielltfokus på vägar och bebyggelse. Fyra scenarier av havsnivåhöjning på 0,5, 1,5, 2,5 meter samtett värstascenario på 3,9 meter har studeras med hjälp av grafiska information system (GIS) iarcMap. Rapporten undersöker också hur Värmdö kommun tagit hänsyn till en framtidahavsnivåhöjning i sin planering idag. Resultatet visar att landhöjning och havsnivåhöjning tarut varandra i det scenario där havsnivån höjs med 0,5 meter, men att ett flertal mer ellermindre viktiga vägar samt byggnader kommer att påverkas vid en höjning på 1,5 meter. I detvå resterande scenarierna blir påverkan allt större och inkluderar även större bebyggdaområden. Värmdö kommuns arbete för att förhindra skador till följd av havsnivåhöjningen ärbristfällig och kommunen bör i större utsträckning behandla en framtida havsnivåhöjning somett hot.

No description available.

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten. / As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.

Flood risk increases with rising sea levels and coastal settlements need to adapt to this increasing risk. For that, hazard and risk assessments are an important step. Coastal floods have caused problems in Iceland in the past and are thought to do so in the future as well. Therefore, a coastal flooding risk as- sessment needs to be made for Iceland. A risk assessment is currently in the early steps of preparation and a fitting method needs to be developed. To facilitate the process, an overview of the methods used in neighbouring countries is provided here and the suitability of the methods for Iceland is discussed. Building on these methods, a coastal flood scenario is produced for both present and future conditions as a preliminary hazard assessment for the country. The scenario produced is an upper bound scenario, highly unlikely but still possible. As a result, flooded areas are mapped and areas that need to be studied further in regard to flood hazard and risk are identified. It is shown that hazard estimation can be per- formed for Iceland through scenario production and that scenario results can be used in risk assessments. / De nuvarande klimatförändringar i världen kommer påverka människor på många olika sätt. En av de många saker som förändras är havsnivån. Havsnivån har stigit allt snabbare sedan i början av 1900 talet och kommer nästan säkert att fortsätta stiga i flera århudraden. Förhöjda havsnivåer föl- jer ökad översvämningsrisk som vi måste anpassa oss efter (Church, Clark, et al., 2013). Därför är riskbedömningar, alltså systematiska förfarande för att värdera risk, viktiga så att passande förebyggande åtgärder kan användas för att minska negativa påverkan från havsöversvämningar. En bedömning av översvämningsrisk från havet fattas för Island men för närvarande förbereder Is- ländska Meteorologiska Byrån att genomföra en. En tillämplig method behövs hittas och för att un- derlätta arbetet beskrivas i denna rapport metoder för preliminära bedömningar av översvämningsrisk från några av Islands grannländer; Danmark, Norge, Sverige och Storbrittanien. I huvudsak använder alla dessa länder liknande metoder, även om de har olika fysiska förutsättningar. De använder statis- tiska återkomsttider från mareograf data och informationer om historiska översvämningar för att bedöma faran. Sårbarhet identifieras inom fyra sårbarhets klasser, ofta genom ett index. Till slut sammanställs faro- och sårbarhetskartor för att bedöma risken och utpeka områden med översvämningsrisk. Eftersom Island har inte tillräckligt mycket data för att använda samma metoder som grannländerna, produceras i den här rapporten ett scenario för att värdera översvämningsfaran. Scenariot bygger på idéer från grannländerna och ska vara osannolikt men möjligt. Det är beräknad för både nuvarande och framtida förhållanden. Genom att subtrahera landhöjden från scenario havsnivån är översvämningsdju- pet beräknat. Några områden vart vattnet sannolikt skulle flöda och måste vara grundligt forskade är identiferade. Många påverkande faktorer är inte inkluderade i scenariot och därför anger resultatet inte noggranna översvämningskartor utan grovt överblick över översvämningsfaran. Resultaten ger alltså en idé om vart faran från havsöversvämningar är som störst och i vilka områden framtidiga havsnivåförän- dringar kommer bli som största. De visar också att ett scenario kan användas för farobedömning på Island, som sen kan kombineras med sårbarhetsbedömning via en index för att bedöma översvämn- ingsrisken på samma sätt som i grannländerna.

Att industrier påverkar klimatet negativt var känt, men för att få veta hur klimatförändringarna fram till år 2050 kunde påverka massa- och pappersbruket BillerudKorsnäs i Karlsborg krävdes en riskinventering. Syftet var att ta reda på hur förändrad havsnivå, förändrade vindförhållande, förändrad temperatur och förändrad nederbördsmängd kunde påverka bioreningsdammarna och avloppssystemet på området. Av de fyra klimatscenarier som forskare tagit fram användes två av dessa, RCP 4,5 scenario och RCP 8,5 scenario för att jämföras med ett normalvärde. Genom en platsspecifik undersökning kunde riskerna listas och jämföras med den scenariodata som SMHI redovisade för samtliga klimatförändringar. Resultatet av riskinventeringen visade att en förändring i havsnivån hade flest risker kopplade till bioreningsdammarna och avloppssystemet. För att anpassa sig efter klimatförändringarna behövde BillerudKorsnäs i Karlsborg beakta och i framtiden bygga om vissa delar av bioreningsdammarna och avloppssystemet. / It is known that industries negatively affect the climate and contribute to climate change, but to find out how climate change till year 2050 could affect the pulp and paper mill BillerudKorsnäs in Karlsborg, a risk inventory was required. The purpose was to find out how changes in sea level, changes in wind conditions, changes in temperature and changes in precipitation could affect the aerated lagoons and the sewage system at the site. Out of the four climate scenarios developed by researchers, two scenarios i.e., RCP 4,5 scenario and RCP 8,5 scenario were used in a comparison to normal conditions. Throug a site-specific study, the risks could be listed and compared with the scenario data SMHI reported for all climate changes. The results of the risk inventory illustrate that changes in sea level poses most risk to the aerated lagoons and the sewage system. In order to adapt to climate change, BillerudKorsnäs in Karlsborg needed to consider and rebuild certain parts of the aerated lagoons and the sewage system in the future.