Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem.

When the climate change contributes to a greater amount of extreme weather that does also affect the soil erosion and the number of areas that are being affected by the soil erosion. The areas affected by the soil erosion do often suffers from economic loss because of the loss in agricultural land caused by the soil erosion. The reason being that the soil losses nutrients something that leads to less harvest and poorer quality of the water. This bachelor thesis aims to study how soil erosion gets affected by the climate change, and more specific the extreme weather, by using a RUSLE analysis.  By knowing in what extent different areas most likely get affected by soil erosion, there is great possibilities to protect those areas by protection against erosion. In this thesis three analysis have been performed over areas located in Byälvens runoff-areas to extend the knowledge about how extreme weather affect the areas and out of that get a guideline for how similar areas might be affected. As a data source for the analysis Lantmäteriet, SGU and SMHI was used.  The result shows that three analysed areas in Byälvens runoff-areas most likely will lose 93-97 percent more sediment if the precipitation increases with 50 percent compared to 2020 annual value compared to the precipitation between the years of 1961 and 1991. This could be because of the climatological factors that affect the result and the increasement in land loss due to soil erosion. The increasement in soil erosion can depend on human activities that changes the soil structure, climatological factors, but it can also be because of the coal in soil. / När klimatförändringarna bidrar till ett ökat antal extremväder så påverkar det jorderosionen och ökar andelen områden som påverkas av jorderosion. Områden som drabbas av jorderosion påverkas ofta negativt ekonomiskt eftersom resultatet av jorderosion ofta är i form av förluster av odlade områden, minskade näringsämnen vilket påverkar framtida skördar samt ger sämre vattenkvalitet. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur jorderosion påverkas av klimatförändringarna, med fokus på extremväder, främst med hjälp av en RUSLE-analys. Genom att veta i vilken omfattning olika områden sannolikt kan bli drabbade av jorderosion så finns det goda möjligheter att förhindra en ökad jorderosion genom erosionsskydd. I det här arbetet gjordes det analyser över tre områden som är lokaliserade i Byälvens avrinningsområde för att förstå hur dessa kan bli påverkade vid en ökad andel extremväder eftersom det kan ge en riktlinje för hur andra liknande områden påverkas. Som datakälla till analysen användes Lantmäteriet, SGU och SMHI. Resultatet visar på att de tre analyserade områdena i Byälvens avrinningsområde sannolikt kommer att förlora mellan 93–97% mer sediment om nederbördsmängderna i området ökar med 50% jämfört med 2020-årsvärde i jämförelse med genomsnittsnederbörden mellan åren 1961 och 1991. Detta kan bero på de ökade klimatologiska faktorerna som påverkar och ökar jorderosionen i de undersökta områdena. Ökade jorderosioner på en plats som tidigare inte haft några omfattande jorderosions händelser kan bero på mänskliga aktiviteter som förändrar jordens struktur, klimatologiska faktorer men, även på det organiskt bundna kolet i jordarten.

En av de största utmaningarna med miljöarbete i Sverige och internationellt är de ökade koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn som bidrar till klimatförändringen. 30 % av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtransportsektorn. Detta ledde till regeringens mål att alla fordon ska vara fossiloberoende år 2030 (Regeringen 2015). För att uppnå målen krävs det framställning av hållbara lösningar för nya tekniker, drivmedel och infrastrukturer för framtida fossilfria fordon.  Vätgasdrift är den nya tekniken som allt fler aktörer ser en ljus framtid med och anses ge ett betydande bidrag till ett fossilfritt samhälle från vägtransportsektorn. Vätgasdrift utvecklingen är begränsad av ägg-kyckling problematiken där bränsleförtäljaren väntar på fler vätgasfordon för att börja bygga infrastruktur och fordonsköpare förväntar sig bättre infrastrukturtäckning.  I detta examenarbete analyseras dagens tillgänglighet, täckning och effektivitet av befintliga vätgastankstationer i Sverige, med syfte att förbättra dagens vätgasinfrastruktur för vätgasfordonsägarna genom att finna optimala plaster för nya vätgastankstationer. Med hjälp av GIS-analys beräknades tillgängligheten av befintliga vätgastankstationer med avstånds till väg som faktor. 10–40 km serviceområde beräknades runt befintliga vätgastankstationer, därefter tilldelades serviceområdena i fyra olika nivåer som beskriver olika grader på tillgängligheten. Tillgänglighetsnivåerna användes för att erhålla information om vilka städer som behöver bättrevätgasinfrastruktur täckning. Vätgasinfrastrukturen för vätgasfordonsägarna förbättrades med följande kriterier: punktbaserad och flödebaserad efterfråga.    Analysen resulterade i att 3 av 4 vätgastankstationer hade bra upptagningsområde som tillfredsställde vätgasfordonägarnas tankningsbehov. Dessutom upptäcktes 4 städer som saknade vätgasstankstationer samtidigt som vätgasfordonsägare finns i staden. Analysen resulterade i förslag på orter och nya område nya vätgastankstationer kan placeras för bättre tillgänglighet.

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

Det växande behovet av metoder för tillförlitlig identifiering och kartering av markfuktighet i landskapet inom naturvård och skogsbruk ställer ökade krav på kartmaterialet. Dagens kartor är generellt baserade på flygbildstolkning vilket ofta resulterar i en ofullständig och generaliserad redovisning av våtmarker. Med LiDAR-data och moderna GIS-program kan topografiska markfuktighetsindex med hög upplösning genereras, vilket potentiellt kan ge en mer realistisk och detaljerad redovisning. I detta examensarbete utvärderades det etablerade Topgraphic Wetness Index (TWI) och det mer nyligen utvecklade Depth to Water Index (DTW). Fem TWI-raster med upplösning 2–20 m skapades. Fyra DTW-raster med varierad Flow Initiation Threshold (1–8 ha) skapades, samtliga med 2 m upplösning. Som referensmaterial användes Vegetationskartan (GSD-Vegetationsdata), vilken bedömdes vara det bästa tillgängliga alternativet. Resultatet från studien visar att indexkartorna överlag identifierar fler våtmarker och visar en större andel våtmark än Vegetationskartan. DTW ger en tydligare och mer realistisk kartbild jämfört med TWI. De använda metoderna för generering av indexbaserad markfuktighetskartering innehåller vissa osäkerheter. För DTW finns god förbättringspotential för att minimera dessa osäkerheter men även i att vidareutveckla metoden. Indexkartor (främst DTW) kan trots detta anses användbara i syfte att identifiera markfuktighet, särskilt i kombination med andra typer av kartdata. / The increasing need for reliable identification of wet soils in nature preservation and forestry requires more detailed and accurate maps.  Previous maps are mostly based on aerial photos which may result in an incomplete and generalized representation of wetlands. Using high resolution LiDAR-data and modern GIS software, topographic indices can be generated which has the potential to model wetlands in a more realistic and detailed manner. This study evaluated the widely used Topgraphic Wetness Index (TWI) and the more recently developed Depth to Water Index (DTW). Five TWI-raster with a resolution of 2-20 m was created. Four DTW-raster with 2 m resolution was created with Flow Initiation Threshold varying between 1-8 ha. A vegetation map (GSD-Vegetationsdata) was used as reference since it was judged to be the best available option for comparison. The results show that the index-maps overall identify more wetland area than the vegetation map. The DTW-index generates a clearer and realistic map compared to the TWI. The methods used for index-based mapping of soil moisture has some uncertainties. However, the DTW-index has good potential for further development. It was concluded that index-based maps (primarily DTW) can be useful for identification of soil moisture, especially if combined with other sources of map data.

Havsstrandängar av EU-kod 1330 har en utbredning från atlantkusten till Öresund. Längs med Hallands kust finns salta strandängar utspridda. Habitatet är hem för många hotade och ohotade arter och har krav på finkorniga jordarter samt topografi med låg höjd och sluttning. Genom bete eller slåtter hålls strandängarna öppna. Klimatförändringar påverkar den globala havsnivån och kommer påverka strandängarna negativt. Genom en GIS-analys går det att beräkna strandsförluster samt ta fram potentiella marker för nyetablering. Resultatet visar att stora areella försluter drabbar Hallands strandängar. 87,9% av befintliga strandängar kommer gå förlorade vid en havsnivåhöjning på 1m. Resultatet visar också att det finns möjligheter för nyetablering av salta strandängar. Arealen för potentiell nyetablering är större än den strandängsareal som finns idag vilket ses som ett positivt resultat. GIS-analysen ger en indikation om vad som kommer att ske med Hallands salta strandängar men för att nya marker ska kunna fungera som strandängar måste aktiva åtgärder vidtas. Både omföring av befintliga markslag och åtgärdsprogram som kan underlätta för strandängarna att återetablera sig vid eventuella havsnivåhöjningar. / Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises.

The purpose of the study is to develop a method that generates areas in the municipality of Karlstad that satisfies the habitat area requirement for the bird species lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor). The purpose is also to compare two different databases (kNN-Sweden and the Vegetation Map). Habitat area requirement for lesser spotted woodpecker is 40 ha of forest dominated by deciduous trees, which may be fragmented over a maximum of 200 ha. The software ArcMap was used to developed method to generate habitat areas, based on input from the kNN-Sweden and the Vegetation Map databases. The habitat areas were reviewed and compared by overlay analysis and compared to reported observations. Generated habitat areas from the kNN-Sweden database and generated habitat areas from the Vegetation Map database differed significantly. The format of the input data and the threshold values are probably contributing reasons of the difference. An important shortage of the kNN-Sweden database is that a buffer zone around the water surfaces at generalization has been masked off and hence the volume of mature deciduous forest generally underestimated. The number of observations of lesser spotted woodpecker within the habitat areas differed between the kNN-Sweden and the Vegetation Map that fulfilled the requirement. The Vegetation Map had 138 observations of lesser spotted woodpecker while the KNN-Sweden only had 38 observations. / Karlstads kommun behöver finna potentiella habitat för fågelarten mindre hackspett, som är en förslagen ansvarsart i kommunen. Mindre hackspett behöver minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha för häckning. Behovet kan ses som artens habitatvillkor vid utsökning av potentiella områden för dess habitat. Syftet med studien är att utveckla en metod för att finna områden i Karlstads kommun som uppfyller habitatvillkoret för mindre hackspett. Syftet är även att jämföra två olika databaser, kNN-Sverige och Vegetationskartan, vid dess användning som indata. kNN-Sverige är en rikstäckande databas med information om Sveriges skogar och dess grundformat är digitala kartor i rasterformat med en upplösning på 25 meter. Informationen i kNN-Sverige bygger på en kombination av fältdata från Riksskogstaxeringens stickprovsinventering och heltäckande data från satellitbilder. Vegetationskartan består av polygonskikt innehållande klassning av olika vegetationstyper. Underlaget för vegetationsdata är flygbilder av närainfrarödkänslig färgfilm som har tolkats och karterats utifrån dominansförhållanden hos olika vegetationstyper, med stöd från aktivt fältarbete. Med hjälp av programvaran ArcMap 10.3 utvecklades en metod som genererade habitatområden, baserade på indata från kNN-Sverige respektive Vegetationskartan. Därefter granskades och jämfördes resultaten genom överlagringsanalys och kontroll mot inrapporterade observationer av mindre hackspett. Genererade habitatområden för kNN-Sverige respektive Vegetationskartan skiljde sig åt och det genererades betydligt fler områden med kNN-Sverige. Grundformatet på indata och valet av gränsvärden är troligen en bidragande faktor till skillnaderna.   Resultaten från analysen av Vegetationskartan bedöms rimligare än kNN-Sveriges resultat. För kNN-Sverige saknades även en del områden där det finns mycket lövskog, till exempel vid Klarälvsdeltat. Vegetationskartans resultat påvisade däremot att det fanns områden med mycket lövskog kring Klarälvsdeltat. En stor brist hos kNN-Sverige är att en zon kring vattenytor har maskats bort vid generaliseringen och volymen av äldre lövskog generellt har underskattats, vilket bland annat kan förklara varför inte viktiga områden kring vatten kommit med. Antal observationer som låg inom habitatområden skilde sig betydligt mellan kNN-Sverige och Vegetationskartan, inom habitatområden som uppfyllde villkoret hade Vegetationskartan 138 observationer av mindre hackspett medan kNN-Sverige endast hade 38 observationer.

Surface water hydrology is a deeply studied subject, yet there are barely any studies concerning surface water connectivity, neither micro- nor macro scale. With the explosive development of GIS over the past decade, tools for measuring and analysing rivers and lakes are inumerable. Light detection and ranging (LiDAR) has also seen tremendous improvements over the years. This study uses high resolution digital elevation models and georeferenced aereal photographs to carry out a detailed GIS-analysis of river-lake connectivity in three catchments in Västerbotten, Sweden: Bjurbäcken, Hjuksån and Gargån. Hjuksån is located beneath the highest coast line (HCL) wheras the other catchments are located above this line. A second pupose of the study is also to test if lake size varies above and below HCL. Lakes were digitized at 1:2000 scale and the rivers were digitized and categorized in Strahler stream order using tools in ArcGIS Pro. The data from the study was compared to data from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), as well as data from international studies. The results show a surface water connection of 71,4% for Bjurbäcken, 62% for Hjuksån and 73,1% for Gargån. Comparing this data to data from SMHI results in a lowering of the surface water connection by 20 percentage points för Bjurbäcken, 30,3 for Hjuksån and 8,2 for Gargån. Lake size was tested between the catchments using an ANOVA, yielding a significant difference between Hjuksån and Bjurbäcken as well as Hjuksån and Gargån, backing up the hypothesis that HCL affects lake size.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots