Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 8 uppsatser.

The Falun area has been undergoing mining activity for a very long time and miningslag piled up and was used as foundations for building houses and roads, Ingarvetstarted expanding in the 1970s to an industrial area. The main goal for this report is toreconstruct a soil map of how the landscape was before anthropogenic effects. With thehelp of ArcGIS and geotechnical reports a soil map for parts of Ingarvet, Falun werecreated. / Området kring Falun har haft gruvaktivitet under en väldigt lång tid där slagg produkter har förvarats nära gruvan och utgjort grunden för många byggnader och vägar. Expansionen av Ingarvet tog fart på 1970-talet till det industriområde det är idag, geotekniska rapporter användes för att få rätt grund och pålning till byggnaderna. Med hjälp av de geotekniska rapporterna så återskapas en jordartskarta på hur landskapet såg ut innan den antropogeniska påverkning det här området har haft under en väldigt lång tid.

When the climate change contributes to a greater amount of extreme weather that does also affect the soil erosion and the number of areas that are being affected by the soil erosion. The areas affected by the soil erosion do often suffers from economic loss because of the loss in agricultural land caused by the soil erosion. The reason being that the soil losses nutrients something that leads to less harvest and poorer quality of the water. This bachelor thesis aims to study how soil erosion gets affected by the climate change, and more specific the extreme weather, by using a RUSLE analysis.  By knowing in what extent different areas most likely get affected by soil erosion, there is great possibilities to protect those areas by protection against erosion. In this thesis three analysis have been performed over areas located in Byälvens runoff-areas to extend the knowledge about how extreme weather affect the areas and out of that get a guideline for how similar areas might be affected. As a data source for the analysis Lantmäteriet, SGU and SMHI was used.  The result shows that three analysed areas in Byälvens runoff-areas most likely will lose 93-97 percent more sediment if the precipitation increases with 50 percent compared to 2020 annual value compared to the precipitation between the years of 1961 and 1991. This could be because of the climatological factors that affect the result and the increasement in land loss due to soil erosion. The increasement in soil erosion can depend on human activities that changes the soil structure, climatological factors, but it can also be because of the coal in soil. / När klimatförändringarna bidrar till ett ökat antal extremväder så påverkar det jorderosionen och ökar andelen områden som påverkas av jorderosion. Områden som drabbas av jorderosion påverkas ofta negativt ekonomiskt eftersom resultatet av jorderosion ofta är i form av förluster av odlade områden, minskade näringsämnen vilket påverkar framtida skördar samt ger sämre vattenkvalitet. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur jorderosion påverkas av klimatförändringarna, med fokus på extremväder, främst med hjälp av en RUSLE-analys. Genom att veta i vilken omfattning olika områden sannolikt kan bli drabbade av jorderosion så finns det goda möjligheter att förhindra en ökad jorderosion genom erosionsskydd. I det här arbetet gjordes det analyser över tre områden som är lokaliserade i Byälvens avrinningsområde för att förstå hur dessa kan bli påverkade vid en ökad andel extremväder eftersom det kan ge en riktlinje för hur andra liknande områden påverkas. Som datakälla till analysen användes Lantmäteriet, SGU och SMHI. Resultatet visar på att de tre analyserade områdena i Byälvens avrinningsområde sannolikt kommer att förlora mellan 93–97% mer sediment om nederbördsmängderna i området ökar med 50% jämfört med 2020-årsvärde i jämförelse med genomsnittsnederbörden mellan åren 1961 och 1991. Detta kan bero på de ökade klimatologiska faktorerna som påverkar och ökar jorderosionen i de undersökta områdena. Ökade jorderosioner på en plats som tidigare inte haft några omfattande jorderosions händelser kan bero på mänskliga aktiviteter som förändrar jordens struktur, klimatologiska faktorer men, även på det organiskt bundna kolet i jordarten.

Vatten från avlopp innehåller förhöjda nivåer av kväve och fosfor som reningsverken tvingas hantera. Vid dålig rening släpps dessa ämnen ut i sjöar och andra vattendrag, vilket kan leda till övergödning. I det dalsländska samhället Fengersfors används två mindre biodammar för rening av avloppsvatten. Biodammarna uppfyller inte myndigheternas reningskrav, vilket har föranlett kommunen att uppgradera anläggningen. Vid utbyggnad av reningsanläggningen krävs det att dagens volymer av tillskottsvatten reduceras. Detta för att en dimensionering skall vara möjlig i proportion till samhällets storlek. Tillskottsvatten är övrigt vatten som når reningsverken utöver bad-, disk-, klosett- och tvättvatten. Exempel på tillskottsvatten kan vara vatten från nederbörd och grundvatten via inläckage, felkopplingar och överläckage. Man eftersträvar att minimera andelen tillskottsvatten i avloppsvattnet. Detta för att undvika kostnadskrävande reningsprocesser. Syftet med studien är att undersöka hur flödet av tillskottsvatten kan minskas till de biodammar som idag renar Fengersfors spillvatten. Studien skall besvara följande fråga: Vilka källor till tillskottsvatten finns i Fengersfors idag och vilka åtgärder bör kommunen prioritera för att uppnå sitt mål om att minska andelen tillskottsvatten i spillvattennätet? Att kartlägga källor och volymer av tillskottsvatten i avloppsledningsnätet är ett tidskrävande arbete. För att komma till rätta med problemet utan kostnadskrävande dupliceringsåtgärder är det viktigt att först skapa en bild över området. I denna studie görs detta genom fyra undersökningsmoment: fältinventering av bostadsbebyggelse, fältinventering av ytavledning, undersökning av grundvattennivåer och spårfärgning av osäkra kopplingar. Momenten är lätta att utföra och behöver inte utföras av personer med särskild kompetens. Undersökningsmomenten sammanställs i två översiktskartor, Fengersfors Norra och Fengersfors Södra. Kartorna används därefter för enklare beräkningar över vilka områden som bidrar med stora volymer tillskottsvatten. Flertalet fastigheter i Fengersfors har sina takytor anslutna till spillvattennätet. Enklare åtgärder, som omkoppling till utkastare med tät vattenavledare, kan reducera volymen nederbördsvatten som når biodammarna. Dikningsunderhållet är eftersatt i hela Fengersfors, vilket medfört att trummor och brunnar satts igen. Ett fungerande dikessystem är nödvändigt för transport av dag- och dräneringsvatten till recipient. Under spårfärgningsarbetet hittades delar av dagvattenledningar som inte fanns med i ledningskartan. Kartor kan nu uppdateras och bli en viktig pusselbit för framtida åtgärder. Resultaten visar också att cirka 60 procent av det vatten som når reningsanläggningen i Fengersfors består av dränerat grundvatten, vilket gör reningen ineffektiv och en utbyggnad svår att dimensionera. Studien ger en fingervisning över vilka områden som behöver åtgärdas eller utredas vidare av kommunen. / Wastewater contains elevated levels of nitrogen and phosphorus which the treatment plants are forced to deal with. If the purification in the plant are substandard these substances is emitted in lakes and streams, which can lead to eutrophication. The small village of Fengersfors, in the province of Dalsland, uses two small stabilization pounds to cleanse their wastewater. These stabilization pounds do not meet the authorities’ treatment requirements, which have led the municipality to upgrade the facility. Before expanding the treatment plant, today’s volumes of extraneous water must be reduced to be able to dimension the new pounds, in proportion to the size of Fengersfors. Extraneous water is clean water that reaches the treatment plants in addition to water from baths, showers, washing machines and toilets. Examples of additional water can be storm water and groundwater. It is desired to minimize the percentage of extraneous water in wastewater systems to avoid costly purification processes. The purpose of this study is to reduce the flow of extraneous water which transports to the stabilization pounds. What sources to extraneous water is there in Fengersfors and which actions should the municipality take to achieve their goal of reduced flow of extraneous water to the stabilization pounds? To identify seepage of extraneous water in wastewater systems is a time consuming job. To address the problem, without being forced to duplicate the system, it is important to first build an image of the area. In this study this is done by four examinations: field inventory of residential areas, field inventory of transfer schemes, investigation of groundwater levels and dye tracing of bad connections. These steps are easy to preform, requires no large financial means and need not to be performed by individuals with special skills. The survey is completed in two overview maps, Fengersfors Norra and Fengersfors Södra. These are then used for basic calculations to point out areas which are contributing large volumes of groundwater, trough foundation drainage, to the treatment plant. Several properties in Fengersfors have their roof surfaces connected to the wastewater system. Simple measures, such as switching to drain spouts with dense water deflector, can reduce the volume of rainwater that reaches the stabilization pounds. General for the area is that ditches have been neglected for a long time, resulting in drums and wells clogged. A functioning ditch system is necessary for transport of storm and drainage water to the recipient. During the dye tracing process parts of previously unknown storm water systems were found. Sewer system maps can now be updated and become an important part of future actions. The study provides an indication of which areas need to be addressed or further investigated by the municipality.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes. The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well. Despite the increased precipitation the soil moisture is predicted to decrease, as a result of the rising temperatures with an increased evaporation rate as a consequence. This study is carried out for the county administrative board in Uppsala county, in the field of climate change adaptation on the unit for emergency preparedness and civil contingency.The study focuses on three areas in Uppsala, city centre, Hågadalen and Vallsgärde. Focus in the study is on the earth scientific consequences related to flooding as well as changes in precipitation. Maps has been produced in ArcGIS where floodings, soil types and cultural heritages are presented (appendix 1-3). 17 cultural heritages within the three areas has been established to be affected from floodings from Fyrisån where most of them are situated in the city centre of Uppsala. The changes in precipitation are the same throughout all studied areas, to what degree it will impact the cultural heritages depends on the characteristics of them. The ground is estimated not to be strongly affected by the increased amounts of water. But smaller settlings and land slides in clay rich soils can occur. The conservation of cultural heritages in the studied areas will not be widely negatively affected, except for some single objects, by the studied parameters. / Kulturmiljöer är miljöer skapade av människan som anses ha ett bevarandevärde för eftervärlden. De kan ses som en av samhällets icke-förnyelsebara resurser. I och med de framtida klimatförändringarna är det viktigt att ha kunskap om hur bevarandet av kulturmiljöerna påverkas av dessa. I Uppsala kommer vattenflödena öka under vinterhalvåret men minska under våren och sommaren. Nederbörden kommer öka successivt och även perioder med intensiv korttidsnederbörd kommer öka. Även medeltemperaturen kommer öka. Trots den ökande nederbörden antas markfuktigheten minska, som resultat av den ökade medeltemperaturen med en ökad avdunstning som följd. Det här arbetet är utfört för Länsstyrelsen i Uppsala län, inom klimatanpassning på enheten för samhällsskydd och beredskap. Arbetet är inriktat på tre områden i Uppsala, stadskärnan, Hågadalen och Vallsgärde. Fokus i arbetet ligger på de geovetenskapliga konsekvenserna kopplade till översvämningar samt nederbördsförändringar. Kartor har producerats i ArcGIS där översvämningar, jordarter och kulturmiljöer redovisas (bilaga 1-3). 17 kulturmiljöer inom de tre områdena har konstaterats påverkas av översvämningar från Fyrisån varav merparten finns i Uppsala stadskärna. Förändringen av nederbörd är densamma över alla områden, till vilken grad det kommer att påverka kulturmiljöerna beror på kulturmiljöns karaktär. Marken bedöms inte påverkas nämnvärt av de ökade vattenmängderna. Mindre sättningar och skred i lerjordar kan dock uppkomma. Bevarandet av kulturmiljöer i de undersökta områdena kommer inte försvåras nämnvärt av undersökta parametrar, dock kan enskilda objekt påverkas mer.