En av de största utmaningarna med miljöarbete i Sverige och internationellt är de ökade koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn som bidrar till klimatförändringen. 30 % av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtransportsektorn. Detta ledde till regeringens mål att alla fordon ska vara fossiloberoende år 2030 (Regeringen 2015). För att uppnå målen krävs det framställning av hållbara lösningar för nya tekniker, drivmedel och infrastrukturer för framtida fossilfria fordon.  Vätgasdrift är den nya tekniken som allt fler aktörer ser en ljus framtid med och anses ge ett betydande bidrag till ett fossilfritt samhälle från vägtransportsektorn. Vätgasdrift utvecklingen är begränsad av ägg-kyckling problematiken där bränsleförtäljaren väntar på fler vätgasfordon för att börja bygga infrastruktur och fordonsköpare förväntar sig bättre infrastrukturtäckning.  I detta examenarbete analyseras dagens tillgänglighet, täckning och effektivitet av befintliga vätgastankstationer i Sverige, med syfte att förbättra dagens vätgasinfrastruktur för vätgasfordonsägarna genom att finna optimala plaster för nya vätgastankstationer. Med hjälp av GIS-analys beräknades tillgängligheten av befintliga vätgastankstationer med avstånds till väg som faktor. 10–40 km serviceområde beräknades runt befintliga vätgastankstationer, därefter tilldelades serviceområdena i fyra olika nivåer som beskriver olika grader på tillgängligheten. Tillgänglighetsnivåerna användes för att erhålla information om vilka städer som behöver bättrevätgasinfrastruktur täckning. Vätgasinfrastrukturen för vätgasfordonsägarna förbättrades med följande kriterier: punktbaserad och flödebaserad efterfråga.    Analysen resulterade i att 3 av 4 vätgastankstationer hade bra upptagningsområde som tillfredsställde vätgasfordonägarnas tankningsbehov. Dessutom upptäcktes 4 städer som saknade vätgasstankstationer samtidigt som vätgasfordonsägare finns i staden. Analysen resulterade i förslag på orter och nya område nya vätgastankstationer kan placeras för bättre tillgänglighet.

Den alltmer växande klimatkrisen i kombination med den ständigt minskande tillgången på naturresurser motiverade EU till att införa miljömål att sänka koldioxidutsläppen med 55 % till 2030. Tung lastbilstransport stod år 2018 för 6 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och är därför en signifikant industri som måste ändras för att uppfylla miljömålen. I dagsläget använder majoriteten av lastbilsindustrin det fossila bränslet diesel som så småningom kommer att behöva bytas ut mot fossilfria alternativ för att åstadkomma en hållbar framtid. Författarna till detta arbete undersökte samt jämförde batteri- och vätgasdrift som alternativ till industristandarden diesel, för tunga lastbilar under längre distanser. Jämförelsen omfattade kategorierna miljöpåverkan, kostnad, tid samt logistik då dessa kategorier är centrala för lastbilstransport. Dessa kategorier analyserades för sträckan Stockholm - Malmö då detta är en av de vanligaste transportsträckorna i Sverige för långdistanskörning. En förstudie genomfördes för att ge kunskap om de alternativa drivsystemen vilket gav grund till jämförelsen. Resultaten från jämförelsen visade att miljöpåverkan vid användning var näst intill identisk med avseende på koldioxidutsläpp per kilometer. Vid kostnadsanalys var vätgasdrift 56 % dyrare vid tillverkning och batteridrift 11,4 % dyrare i drift, vilket tillsammans med vätgas förväntade prisökning ledde till slutsatsen att batteridrivna fordon är aningen mer kostnadseffektiva. Vid jämförelse av total körtid begränsades den batteridrivna lastbilen av ytterligare ett stopp jämfört med vätgaslastbilen på grund av räckvidden, samt utökad laddtid vilket resulterade i en 22 % längre total körtid för den valda sträckan. Under kategorin logistik undersöktes lastförmågan som visade en 19 % högre lastvikt för vätgasdrift i jämförelse med batteridrift då en maxlastad lastbil jämfördes. Denna fördel blev dock betydligt mindre väsentlig då infrastrukturen jämfördes, som visade en markant fördel för den batteridrivna lastbilen på grund av dess väletablerade laddnätverk samt dess framtida potential.