No description available.

No description available.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Auteursnaam op omslag: John Janssen. Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

No description available.

Metoder för insamling av geologisk information har under de senaste 25 åren inte ändrats särskilt mycket. Traditionellt har informationen samlats in genom kartering av bergmassan i fält utfört av en kartör utrustad med kompass, hammare, papper och penna. Framförallt så utvärderas och dokumenteras bergmassan strukturer och deras egenskaper. En utförlig kartering kräver direkt åtkomst till bergmassan vilket i många fall inte är möjligt på grund av säkerhetsrisk eller hinder. Under de senaste 10 åren har kartering med kontaktlösa metoder såsom fotogrammetri blivit allt mer populära. Utvecklingen av tekniken och fotogrammetriprogrammen har lett till att användare utan tidigare erfarenhet inom ämnet kan skapa skarpa modeller och punktmoln, utrustad enbart en kamera samt datorprogram. Modellerna och punktmolnen kan georefereras så att de är placerade rätt i världen, men även leder till att de blir skalenliga. Eftersom mycket geologisk kartering beror på spatial information kan karteringen utföras på de genererade 3D-modellerna. Tidigare utförda studier syftar på att metoden är snabb och ett alternativ när konventionell kartering inte kan utföras. Trots det har inte kartering med fotogrammetri tillämpats i någon större utsträckning inom stora infrastrukturprojekt i Sverige. Syftet med examensarbetet var framförallt att utvärdera hur användbart fotogrammetri kan vara för ett bergprojekt. Hur och vad kan levereras samt vilken kvalité det är på resultatet är frågorna som utvärderas i detta examensarbete. För att utvärdera karteringen med fotogrammetri har fyra fallstudier utförts på tre olika platser i Stockholm, Sverige. Två av fallstudierna utfördes i två tunnelsektioner i Henriksdals reningsverk och två fallstudier utfördes ovanjord på två oåtkomliga bergslänter. Ingen dyr eller svårhanterlig utrustning användes för att skapa fotogrammetrimodellerna. En kombination av kommersiell programvara och öppen källkod har använts i fallstudierna. Tunnlarna fotograferades med konsumentklassad digitalkamera monterad på stativ. Bergslänterna fotograferades med en drönare. Fotografierna tillsammans med kontrollpunkter utplacerade i området användes för att skapa fotogrammetrimodellerna som den digitala karteringen utfördes på. Därefter tillämpades flertalet metoder för att utvärdera parametrar såsom RQD, råhet, sprickgrupper, sprickorienteringar och uthållighet. För fallstudierna utförda i tunnlarna jämfördes resultatet från karteringen baserat på fotogrammetri med resultat från konventionell kartering. Karteringen och klassificering av berg med hjälp av fotogrammetri är utifrån utförda fallstudier ett användbart verktyg. De utvärderade parametrarna från den digitala karteringen stämmer väl överens med de från den konventionella. Med metoden kan en person med god bergkunskap leverera ett digitalt karteringsprotokoll med de flesta kritiska sprickegenskaperna som underlag för klassificering av bergmassa. Resultatet från fallstudierna har bekräftat att metoden är användbar i olika miljöer med olika rådande förhållanden och förutsättningar. Tidsåtgången för kartering med fotogrammetri har visat sig jämförbar med konventionell kartering i tunnelmiljö men avsevärt tidseffektivare på bergslänter. Med fotogrammetri har modeller med hög upplösning och spatial noggrannhet skapats. 1,05 mm/pixel är den högsta genomsnittliga markupplösningen som har uppnåtts. Med det i åtanke skulle modellerna lämpa sig väl som relationshandlingar och vidare analyser, till exempel volymberäkning av under- och överbrytning. Speciellt i bergbranschen som redan använder sig av 3D-projektering i stor utsträckning.

<p>För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar.</p><p>Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning.</p><p>Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild.</p><p>Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.</p>

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar. Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning. Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild. Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.

Sammanfattning   Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare.   Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan. Fastighetsbeteckningarna användes sedan i programmet TekisWebb TefatTorsby för att sedan sammanställas i en fastighetsägartabell. Cykelledernas redovisning i kartan gjordes med en symbol som fanns i ArcMap.   Det konstaterades att noggrannheten för GPS-mottagaren är tillräcklig för den skala som kartan redovisas i. Sökningen av fastigheter gav önskat resultat och kunde redovisas fullständigt. Däremot är sökningen av fastighetsägare inte fullständig. Cykelledernas symbolisering anses uppfylla kravet att framträda extra tydligt kartans bakgrundsinformation.   Inmätningen kan förbättras om inställningen för mätning av position är inställd på den tätaste positionsbestämningen. För sammanställande av fastigheter och fastighetsägare var det mycket manuell hantering. Detta borde gå att utveckla så att sökningarna sammanställs automatiskt. Förbättring av cykelledernas visualisering kan förslagsvis göras genom att en förstorad del kring Torsby sportcenter läggs in i kartan eller att kartan redovisas i större skala och format. / Abstract   This report describes an approach to measure positions and map proposed bicycle trails for Torsby Sports Center, and to produce a document with the address information of affected property owners.   Inventory and measurement of positions was carried out with an ordinary handheld GPS receiver. The map was produced using GIS (ArcMap) with property maps from the National Land Survey as background, from which the selected layers were exported. For some layers classes were defined into one class, in order to obtain an appropriate map design. All layers were given their own type of symbols. Property ownership data was singled out for concerned properties in the property map. Property designation was made in the program TekisWebb TefatTorsby and then imported into a property owner table. The symbol for bicycle trails in the map was obtained from the ArcMap symbol library.   It was found that the accuracy of the GPS receiver is high enough in relation to the map scale. The selection of properties gave desired results and was reported complete. The selection of the property owners was, however, not complete.  The bicycle trail symbols was considered to meet the requirements of being extra clearly visible on the map’s background information.   Measurement of positions can be improved if the setting is set to the highest positioning accuracy. The compiling of properties and property owners involved extensive manual handling work, and it would be possible to automate that process further. Improvement of bicycle trails visualization can be done by adding a larger scale map of the local area surrounding Torsby Sports Center and include in the map, or by increasing the map scale and format.

I en stadsmiljö som innehåller stora mängder geografisk information på en begränsad yta finns det flera faktorer som ställer till problem vid kartläggning och positionering. Målet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett användarvänligt gränssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som är användbara för positionering där en GPS-mottagare inte har täckning. Den metod som främst var av intresse att undersöka är en teknik benämnd WiFi Positionering, vilken med hjälp av trådlösa accesspunkter beräknar användarens position. Ett system för datalagring och tillhandahållande av data via ett webbaserat användargränssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som användes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab. Användargränssnittet är ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webbläsare i smartphones samt till datorers dito. Däremot fanns det under utvecklingen tekniska problem som gjorde karthanteringen i en smartphone begränsad. Programmet använder en mjukvarubaserad teknik för att med hjälp av klientens hårdvara beräkna position. Den metod som används för att beräkna positionen varierar avhängig vilken typ av klient som användaren disponerar; härur detekteras och används bästa tillgängliga metod automatiskt. Vid bra förhållanden så visar tester att den metod som använts för inomhuspositionering (WiFi Positionering) ger ett resultat som beräknar en position i rätt del av en byggnad. Resultatet visar att noggrannheten påverkas av hur tätt nätverksnoderna är placerade, hur många av dessa som är karterade och registrerade samt med vilken kvalitet detta gjorts.

Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi. Vidare har fornlämningsområdet placerats i en landskapshistorisk kontext i samarbete med en pollenanalysstudie av en angränsande mosse. De fossila åkerformerna är tidigast upplagda under bronsålder. Resultatet visar att det troligtvis skett en ny- eller återuppodling under tidig medeltid som illustreras och diskuteras i ett senare avsnitt i arbetet. Huvudfrågeställningens resultat styrker att det finns en underskattning av antalet lämningar i FMIS. Dessa resultat stämmer väl överens med en liknande studie i Västra Götaland och t ex med inventeringarna i samband med vägbygget E4 vid Örkelljunga.