Syftet med examensarbetet är att bistå stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjälp att mäta in mark, vägar och objekt som kan påverka genomförandet av en detaljplan för etablering av småhustomter i södra Årsunda. Inmätning av området utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlånad från Högskolan i Gävle. Totalstation valdes för att få en hög noggrannhet i höjdmätningar av vägar och brunnar. Behandling av mätdata och framställning av en karta och en terrängmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och är en kombination av fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primärkarta, sammanslaget med detta projekts inmätningar i området. Terrängmodellen visualiserar områdets höjdskillnader på cirka 3 m genom färgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen.

Sammanfattning   Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare.   Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan. Fastighetsbeteckningarna användes sedan i programmet TekisWebb TefatTorsby för att sedan sammanställas i en fastighetsägartabell. Cykelledernas redovisning i kartan gjordes med en symbol som fanns i ArcMap.   Det konstaterades att noggrannheten för GPS-mottagaren är tillräcklig för den skala som kartan redovisas i. Sökningen av fastigheter gav önskat resultat och kunde redovisas fullständigt. Däremot är sökningen av fastighetsägare inte fullständig. Cykelledernas symbolisering anses uppfylla kravet att framträda extra tydligt kartans bakgrundsinformation.   Inmätningen kan förbättras om inställningen för mätning av position är inställd på den tätaste positionsbestämningen. För sammanställande av fastigheter och fastighetsägare var det mycket manuell hantering. Detta borde gå att utveckla så att sökningarna sammanställs automatiskt. Förbättring av cykelledernas visualisering kan förslagsvis göras genom att en förstorad del kring Torsby sportcenter läggs in i kartan eller att kartan redovisas i större skala och format. / Abstract   This report describes an approach to measure positions and map proposed bicycle trails for Torsby Sports Center, and to produce a document with the address information of affected property owners.   Inventory and measurement of positions was carried out with an ordinary handheld GPS receiver. The map was produced using GIS (ArcMap) with property maps from the National Land Survey as background, from which the selected layers were exported. For some layers classes were defined into one class, in order to obtain an appropriate map design. All layers were given their own type of symbols. Property ownership data was singled out for concerned properties in the property map. Property designation was made in the program TekisWebb TefatTorsby and then imported into a property owner table. The symbol for bicycle trails in the map was obtained from the ArcMap symbol library.   It was found that the accuracy of the GPS receiver is high enough in relation to the map scale. The selection of properties gave desired results and was reported complete. The selection of the property owners was, however, not complete.  The bicycle trail symbols was considered to meet the requirements of being extra clearly visible on the map’s background information.   Measurement of positions can be improved if the setting is set to the highest positioning accuracy. The compiling of properties and property owners involved extensive manual handling work, and it would be possible to automate that process further. Improvement of bicycle trails visualization can be done by adding a larger scale map of the local area surrounding Torsby Sports Center and include in the map, or by increasing the map scale and format.

I dagsläget saknas ett effektivt sätt att ute i fält kunna mäta in sträckor och tillhörande kartobjekt vid planering av nybyggnation av vägar. Skogsbolagen önskar att kunna göra detta med en mobil enhet med eller utan internetuppkoppling med hjälp av ett geografiskt informationssystems-ramverk med öppen källkod. Därför har vi utfört en fallstudie. Det vi behövde ha svar på var vilka krav som ställts på en sådan lösning. Dessa krav fördes fram genom en intervju med en person hos vår samarbetspartner som hade haft kontakt med ett skogsbolag. Vi identifierade åtta ramverk varav fem återstod efter sållningen. Sållningen utfördes genom att avfärda ramverk som ej uppfyllde de huvudkrav framförda genom intervjun. Dessa fem ramverk analyserades genom att ta fram för- och nackdelar baserat på hur väl dessa ramverk uppfyllde de jämförelsekriterier vi tagit fram. Jämförelsekriterierna baserades på kraven vi fick fram genom intervjun, samt ytterligare kriterier som ansågs vara viktiga vid arbete med öppna källkods-lösningar. Som t.ex. kvalitén på ramverkets dokumentation, när ramverket senast uppdaterades, kostnad mm. Det ramverk som vi slutligen kunde rekommendera var “Mapbox”. Detta ramverk hade inte den högsta kravtäckningen av de kraven framförda genom intervjun. Dock beslutade vi att det var det lämpligaste valet då sett till de övriga kriterierna gällande öppna källkods-lösningar så hade Mapbox bäst förutsättningar. / Today, there’s no effective way for field data collection and its associated map objects when planning construction of new roads. The forest industry wishes to be able to do this with a mobile device with or without an internet connection, with the help of an open-source geographical information system-framework. We have therefore conducted a case study. We needed to know what the requirements were. The requirements needed was forwarded during an interview with one person from our partner organization that had contact with a forest company. We identified eight frameworks, whereas five were left after the screening. The screening was done by discarding the frameworks that didn’t fulfill the main requirements that we got from the interview. The five remaining frameworks were analyzed by identifying the pros and cons that were based on how well the frameworks fulfilled the evaluation criterias. The evaluation criterias were based on the requirements we got from the interview as well as the additional criterias that we considered important when working with open-source frameworks. E.g. the quality of the documentation, when the framework was last updated, the eventual cost etc. The framework we finally recommended was “Mapbox”. This framework did not have the highest coverage of requirements. However we decided that it was the most well-suited choice based on the open-source criteria’s we put forward.

Användingen av virtuellt byggande och byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen ökar ständigt och är ett område som varit föremål för flera studier under de senaste åren. I flertalet av dessa har dock fokus legat på nyproduktion. Men i och med ett ökande renoveringsbehov i stora delar av det svenska bostadsbeståndet ökar även intresset av att använda BIM inom ROT-projekt. Dessutom har ny teknik inom området inmätning, då främst laserscanning, gjort att det idag finns lämpliga verktyg för att skapa byggnadsinformationsmodeller av befintliga byggnader. Målet med denna studie har följaktligen varit att undersöka hur en BIM av en befintlig byggnad kan tas fram och hur denna kan användas inom ett ROT-projekt. Resultaten som redovisas i denna studie bygger dels på en kartläggning av olika metoder för inmätning och dels på en sammanställning av erfarenheter från olika personer som arbetat med antingen inmätning eller arbetat i ROT-projekt där digitala 3D-modeller använts på ett eller annat sätt. Kartläggningen av de olika inmätningsmetoderna genomfördes främst genom en litteraturstudie medan insamlingen av erfarenheter genomfördes i form av en intervjustudie. De slutsatser som har kunnat dras utifrån resultaten visar att det finns en rad olika nyttor med att använda sig av BIM även inom ROT-projekt. Framför allt nyttor rörande kommunikation mellan olika aktörer inom projektet och aktörer som på olika sätt berörs av projektet. Dessa aktörer kan exempelvis vara beställare eller hyresgäster av en fastighet och saknar många gånger kunskap och erfarenhet av att läsa traditionella bygghandlingar i 2D. Användandet av digitala 3D-modeller skulle göra det lättare att kommunicera med dessa aktörer. Dessutom redovisar studien ett förslag på arbetsgång som kan användas då en BIM av en befintlig byggnad ska tas fram. Denna arbetsgång består av åtta steg och går igenom vad en beställare av en 3D-modell bör tänka på för att undvika de fallgropar som denna studie kunnat identifiera. / The usage of Virtual Design and Construction (VDC) and Building Information Models (BIM) in the building industry is steadily increasing and has been the subject of several studies during the last couples of years. The majority of these have focused on the new production of buildings. However, with an increasing need for renovation in large parts of the Swedish housing stock there has been an increasing interest in using VDC and BIM in retrofit projects.  In addition to that, new advances in the field of surveying, mainly through laser scanning, have provided new adequate tools to create building information models of existing buildings. The objective of this study has therefore been to investigate how a BIM of an existing building can be developed and how it can be used in a retrofit project. The results reported in this study are partly based on a survey consisting of various survey methods and partly on a compilation of experiences from individuals who worked as either a surveyor or in retrofit projects where digital 3D models where used in one way or another. The survey consisting of different survey methods was carried out mainly through a literature study, whereas the collection of experiences was carried out in the form of an interview study. The conclusions that could be drawn from these results show that there are a variety of benefits associated with the use of BIM in retrofit projects. The most pronounced benefits relate to the communication between different participants within the project and participants that are affected by the project in various ways. These participants may include the tenants or the users of the property who often lack the knowledge and the experience of reading traditional blueprints in 2D. The implementation of digital 3D models would facilitate communication with these participants. Further to this the study presents a proposal for a method that can be used when creating a BIM for a retrofit project. This method consists of eight steps, carefully explaining what a client interested in a 3D model should consider in order to avoid the pitfalls that this study has been able to identify.

Det finns flera fördelar med att upprätta en databas över en stads träd. Träden tillför många värden till stadsmiljön och är därför viktiga att sköta om, särskilt eftersom stadsträd ofta lever i en utsatt miljö. För att upprätta en träddatabas för en stad finns det olika metoder för att genomföra inventeringen. De två huvudområdena är dels fältmetoder och dels metoder som bygger på fjärranalys. Fältmetoderna kan delas in i terrester inmätning med totalstation och i mätning med någon typ av handhållen GNSS-utrustning. Fjärrmetoderna som är intressanta i trädanalysavseende kan delas in i laserskanning och flyg- eller satellitbildmetoder. De olika tillvägagångssätten beskrivs i arbetet och deras respektive möjligheter, för- och nackdelar utreds. Det tillvägagångssätt som över ett större område får anses vara effektivast börjar med att en laserskanning utförs. På så sätt kan varje enskilt träd detekteras och information om trädens höjd och till viss del även träslagstillhörigheten kan tas fram. Om mer information om respektive träd önskas kan ett nära-infrarött ortofoto användas. Med viss manuell bearbetning kan då träslagstillhörighet extraheras med större säkerhet. För att förbättra möjligheterna och noggrannheten till träslagsbestämning skulle så kallade hyperspektrala bilder kunna användas. Dessa är dock ännu ej implementerade i kommersiella metoder och mer forskning behövs. Den databasen som fås från ovan nämnda procedur får efter behov och möjlighet kompletteras med fältinventeringar för att inhämta önskade attributdata. / There are several advantages with establishing a database of the trees of a city. The trees contribute great value ​​to the urban environment and are therefore important to take care of, especially because urban trees often live in a stressed habitat. In order to establish a database of the trees of a city, there are various methods to perform an inventory. The two main areas are field methods and techniques based on remote sensing. The field methods can be divided into terrestrial surveying with a total station and measurement with some kind of hand-held GNSS receiver. The remote methods that are of interest when analyzing trees can be divided into laser scanning and aerial photographic methods. The different methods are described in the report and their possibilities, advantages and disadvantages are investigated. The method that over a larger area may be considered to be most effective begins with a laser scanning. From the laser data each tree can be detected and information about tree height and also some information about tree species can be extracted. If more information about the trees is needed, a near-infrared orthophoto can be used. With some manual processing tree species can then be extracted with greater certainty. To improve possibilities and accuracy for determining wood affiliation hyper spectral images could be used. These are however not yet implemented in commercial procedures and more research is needed. The database obtained from the procedure described above may, decided by demand and budget, be supplemented with field surveys to obtain the desired attributes.

Den vitryggiga hackspetten har sedan 1970 varit en starkt hotad art i Sverige tack vare förändrade habitat till följd av ett industrialiserat skogsbruk med stor fokus på barrträd vilket inte är ett optimalträd för den vitryggiga hackspetten. Idag finns det cirka 3 häckande par kvar i Sverige. I Finland och Lettland uppvisar den vitryggiga hackspetten en stark närvaro med en stor population då skogsbruket i dessa länder skiljer sig markant mot Sverige i form av typ av träd och hantering av död ved. Syftet med studien som utförts i den här rapporten är att bedöma om ett område vid sjön Erkens norra strand kallat Hasselhorn i Stockholms län uppnår de riktlinjer Naturvårdsverket har satt på minst 20m3/ha död lövved i trakten samt en medelålder på >80 år för att ett område ska anses vara ett optimalområde för den vitryggiga hackspetten. Fokustrakten identifierades med IR-bilder för att avgöra om området var rikt på lövträd och ett område på 110ha ritades in. Sextio stickprov slumpades ut i området där levande och döda träd mättes in med klave och höjdmätare för att beräkna m3/ha och ålder bedömdes visuellt för varje mätområde. Studien påvisar att Hasselhorn idag inte uppnår optimal status för alla parametrar som satts upp av Naturvårdsverket för att det ska utgöra ett lämpligt habitat för den vitryggiga hackspetten. Däremot uppnår området kravet på mer än 20m3/ha och mer än 75 % lövträd satta av Naturvårdsverket. Området uppnår dock inte medelåldern >80 år. Även artfördelningen i regionen av levande träd visar på mycket lite barrträd och stor tillgång på asp som anses vara det främsta trädet för födosök för den vitryggiga hackspetten som visar på att Hasselhorn kan uppnå god status inom ett fåtal år om särskilda naturvårdsåtgärder sker i området. / The white-backed woodpecker has been a highly threatened in Sweden since 1970 due to drastically changed habitats as a result from industrialized forestry methods with a high focus on conifers. Today there are only 2 known breeding pairs left at Dalälven in Sweden. Compared to Finland and Latvia the white-backed woodpecker exhibits a strong presence with large populations as the forestry industry in these countries differs from Sweden in terms of what type of trees they use and how they manage dead wood. The purpose of this study is to assess whether an area at lake Erken’s northern shore called Hasselhorn in Stockholm County achieves the guidelines determined by Naturvårdsverket. Naturvårdsverket has determined that the white-backed woodpecker at least need 20m3/ha dead deciduous trees in a habitat and an average age of >80 years to be considered as an optimal area for the white-backed woodpecker. The focus area was localized with IR-images to determine an area rich with deciduous trees and an area of 100ha was drafted. Sixty sample points were randomized in the area. All living and dead trees at each points were measured with a tree caliper and clinometer to determine the amount of wood in m3/ha. Age was determined visually for each sample point. The study showed that Hasselhorn currently does no achieve the optimal status for all parameters in the study to make it a suitable habitat for the white-backed woodpecker. On the other hand, the area does meet the guideline set by Naturvårdsverket of more than 20m3/ha dead deciduous wood and more than 75% deciduous trees in the area, however it does not show an average age of >80 years. Species distribution of living deciduous trees exhibits large volumes of aspen, which is considered to be a main source of food since they contain the type of bugs preferred by the white-backed woodpecker. With the right conservation methods, the study shows that Hasselhorn can become a viable habitat for the white-backed woodpecker in the near future.

Trafikverket förfogar över närmare 4000 järnvägsbroar i olika skick och ålder runt om i landet. Beståndet är i ständigt behov av underhåll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den här rapporten är utformad som en skadeutredning på en enkelspårig järnvägsbro söder om Solvarbo i Säter kommun. Järnvägsbron är i drift och här passerar över 10 000 tåg/år. Allt från snabbtåg till godståg. Bron är av typ balkbro, fritt upplagd över väg. Rapporten är gjord i samråd med företaget Reinertsen Sverige AB. En utredning av bron utfördes 2013 av Reinertsen Sverige AB i vilken beskrivs att ena landfästet kläms mot överbyggnaden till följd av rörelse. De skador som då noterades var att de rörliga lagren var kraftigt snedställda, överbyggnaden var i kontakt med grusskifte samt att en avsevärd uppsprickning av landfäste hade skett. Skadorna bedömdes påverka konstruktionens funktion och ansågs behöva en fortsatt utredning där brons rörelser och skador studeras mera för att kunna ta ställning till framtida åtgärder. Målet med detta arbete är att analysera hur bron har förändrats sedan upprättandet samt att besvara vad som kan ha föranlett förändringarna. Rapporten tas fram som underlag för att kunna ta ställning till framtida åtgärder enligt ovanstående. För att fastställa hur bron rört sig utfördes en inmätning med en totalstation. Därefter upprättades aktualiserade ritningar över bron som sedan jämfördes med befintliga originalritningarna. För att visa vad som kan föranlett förflyttningen gjordes en glidningskontroll med olika laster. Utöver det utfördes en kartläggning av skador på konstruktionen som sedan utvärderades. Jämförelsen visar en kraftig förflyttning av det östra landfästet mot det västra. Rörelsen av landfästet har gjort att de båda frontmurarna lutar i vertikalled.  Glidningskontrollen slår fast att det inte föreligger risk för glidning av enbart jordtryck men att det föreligger risk för glidning vid belastning av tåg samt bromskraft från tåg. På grund av slitage samt bristande underhåll har skador åsamkats på konstruktionen. De synliga skador som återfunnits på bron är sprickor, kalkutfällningar, snedställning av lager samt korrosion av lager och synlig armering. Det som kunde fastställas är hur bron har förflyttat sig i horisontal- och vertikalled och att en orsak till det östra landfästets förflyttning är de horisontella krafter som de passerande tågen för med sig. Genom att undersöka de skador som uppkommit på bron och jämföra dessa med de krav som Trafikverket har på sina broar kunde det fastställas att några av dessa skador beror på bristande underhåll. / The Swedish Transport Administration manage nearly 4,000 railway bridges in different condition and age around the country. These bridges is in constant need of maintenance and requires continuous inspections. This thesis is designed as a damage investigation on a single-track railway bridge south of Solvarbo in Säter municipality. The railway bridge is in operation and serves over 10,000 trains a year, everything from speed trains to freight trains. The bridge is built as a beam bridge, simply supported over a road. The report is made in consultation with the company Reinertsen Sweden AB. An investigation of the bridge was carried out in 2013 by Reinertsen Sweden AB, which describes that the abutments lean onto the superstructure due to motion. The damage noted was that the movable bearings are seriously tilted, the superstructure is in contact with the breast wall and several cracks were found on the abutment. These damages were considered to affect the function of the structure and found needing further investigation to consider possible future actions. The objective of this thesis is to analyze how the bridge has changed since it was built and to find what may be the underlying causes to these changes. The report is aimed to constitute a foundation and a decision basis for further measures. To determine how the bridge has moved a surveying with a total station was performed. Thereafter updated drawings of the bridge were established and later compared with the existing original drawings. To understand why the bridge has moved a sliding control was performed with different loads. In addition an inspection of structural damages was carried out and evaluated. Comparing the drawings showed a significant displacement of the eastern abutment towards the western. The movement of the abutment has made the two bearing walls tilt. The sliding control showed that there is no risk of sliding when only earth pressure is considered, but when loads of the trains are applied there is a risk of sliding. Wear of the bridge has caused several damages in the bridge structure. The visible damages found were cracks, efflorescence, bearing misalignment and corrosion of bearings and visible reinforcement. What could be determined was that the bridge has moved horizontally and vertically and one reason for the movement in the eastern abutment could be the horizontal forces brought by a passing train. By examining the damage caused to the bridge and compare them with the requirements of the Swedish Transport Administration it could be established that some of these damages have raised due to lack of maintenance.

This study investigates methods for assessing threats in space. Space services are crucial to both civilian and military capabilities, and a loss of such systems could have severe consequences. Space systems are exposed to various types of threats. To ensure the benefits of space-based applications, protect space assets, improve security, and maintain the space environment, it is crucial to assess threats in space. This thesis focuses on co-orbital antagonistic threats arising from satellites that are capable of performing precision manoeuvres. These satellites could either perform physical attacks or perform operations such as inspection, eavesdropping, or disruption on other satellites. Lambert's problem can be utilised for calculating orbital transfers. By solving the problem iteratively over a range of values of when the transfer is executed and the transfer time, it is possible to detect when a transfer is feasible. This can be used to assess when a satellite can pose a threat to a target. The calculations of orbital transfers are improved by the implementation of a genetic algorithm. The algorithm can solve for both direct transfers to the target and transfers using multiple impulses. Furthermore, a genetic algorithm, called NSGA-II, which can handle multiple objective functions is also analysed. The implemented methods show the potential of being employed to assess threats, especially for direct transfers where a single impulse is executed to transfer to a target. In this case, it is possible to identify threats based on the satellite's $\Delta v$ budget. However, when additional impulses are introduced it becomes more complicated. It is more difficult to estimate when an attack is more likely to commence. The implemented methods show potential, but further research is required in order to develop a robust method to assess co-orbital threats.  The conducted analysis has highlighted a few aspects that are crucial for assessing co-orbital threats. Information about the $\Delta v$ budget of the satellite that potentially could pose a threat must be available. Furthermore, space surveillance and tracking capabilities are essential to detect orbital changes, which can be vital to perform counter-operations in the event of an attack / Denna studie undersöker metoder för hotbedöming i rymden. Rymdtjänster är av avgörande betydelse för både civila och militära förmågor och förlusten av sådana system kan leda till allvarliga konsekvenser. Rymdsystem är utsatta för olika typer av hot. För att säkerställa fördelarna med rymdbaserade tillämpningar, skydda rymdresurser, förbättra säkerheten och bevara rymdmiljön är det viktigt att bedöma hot i rymden. Detta examensarbete fokuserar på hot från precisionsmanövrerande satelliter som antingen kan genomföra fysiska attacker eller utföra operationer såsom inspektion, avlyssning eller störning av en annan satellit. Lamberts problem kan användas för att beräkna banmanövrar. Genom att lösa problemet iterativt över olika värden för när manöverna utförs och flygtiden är det möjligt att fastställa när en manöver är genomförbar. Detta kan användas för att bedöma när en satellit kan utgöra ett hot mot en målsatellit. Beräkningarna av banmanövrar förbättras genom implementeringen av en genetisk algoritm. Algoritmen kan lösa både direkta manövrar till målet och manövrar med flera impulser. Dessutom analyseras en genetisk algoritm, kallad NSGA-II, som kan hantera flera målfunktioner. De implementerade metoderna visar potential för att kunna användas för hotbedömning, särskilt för direkta manövrar där en enda impuls används för att ändra banan till målet. I detta fall är det möjligt att identifiera hot baserat på satellitens $\Delta v$-budget. Däremot blir det mer komplicerat när ytterligare impulser introduceras. Det blir svårare att bedöma när en attack sannolikt inleds. De implementerade metoderna visar potential, men ytterligare forskning krävs för att utveckla en robust metod för att bedöma hot från precisionsmanövrerande satelliter. Den genomförda analysen har framhävt några aspekter som är av avgörande betydelse för att utföra en hotbedömning. Information om satellitens $\Delta v$-budget som potentiellt kan utgöra ett hot måste vara tillgänglig. Dessutom är inmätning och övervakningsförmåga av satelliter avgörande för att upptäcka banförändringar, vilket kan vara kritiskt vid genomförande av motåtgärder i händelse av en attack.

The increasing reliance on space infrastructure and its rapid expansion necessitate the development and enhancement of tools for space debris and fragmentation research. Accurate prediction of the risks associated with satellite fragmentation requires comprehensive understanding of the dynamics involved. To address this need, the widely used NASA Standard Breakup Model (SBM) is employed in this thesis to predict fragment characteristics resulting from breakup events. Additionally, a novel method is introduced to determine the direction of these fragments, something not directly covered by the SBM. Furthermore, the principle of kinetic gas theory is applied to calculate the overall, long-term collision risk between debris and a predetermined satellite population. The results from this reveal the limitations of the SBM in accurately simulating fragmentations for certain satellite types. However, the newly implemented fragment directionality method aligns well with observed data, suggesting its potential for further research. Similarly, the risk model exhibits strong correspondence with ESA's MASTER, a model used for assessing collision risks with debris, with the deviations likely due to different impact velocity models used. Finally, the validated fragmentation and risk models are combined, and the combined model is used to analyse a real-world fragmentation event. / Det ökande beroendet av rymdinfrastruktur, samt dess snabba expansion kräver utveckling och förbättring av verktyg för forskning och analys kring rymdskräp och fragmentering. För att förstå risken förknippad med satellitfragmentationer så krävs förståelse för den involverade dynamiken. För att tillgodose detta används NASA:s Standard Breakup Model (SBM) i denna avhandling för att bestämma fragmentegenskaper som bildas från olika sorters fragmentationshändelser. Dessutom introduceras en ny metod för att bestämma riktningen för dessa fragment, något som inte direkt täcks av SBM. Dessutom tillämpas principen för kinetisk gasteori för att beräkna den totala, långsiktiga kollisionsrisken mellan rymdskrot och en förutbestämd satellitpopulation. Resultaten från detta avslöjar SBM:s begränsningar när det gäller att simulera fragmenten för vissa satellittyper. Hursomhelst så kan man se att den nyligen implementerade fragmentriktningsmetoden stämmer väl överens med den observerade datan, vilket tyder på dess potential för ytterligare forskning. På samma sätt uppvisar riskmodellen överensstämmelse med ESA:s MASTER, en modell som används för att bedöma kollisionsrisker med rymdskrot, där avvikelser sannolikt beror på att olika kollisionshastighetmodeller används. Slutligen kombineras de validerade fragmenterings- och riskmodellerna, som sedan används för att bidra med analyser till en riktig fragmentationshändelse.