Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem.

Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.

This essay examines the changing behavior of young Swedish voters in the 2022 election, showing a shift towards right-wing parties compared to older voters. Focusing on the period from 2010 to 2022, it analyzes the influence of gender and education on subjective political alignment and party choice of young voters in parliamentary elections. The study relies on a statistical analysis of exit poll surveys from Swedish Television, from the elections that took place during the period. Previous research suggests that today's younger generations lean towards post- materialistic or libertarian values due to improved material and economic security, while older generations lean towards materialistic and authoritarian values. As older voters pass away and young people gain voting rights, support for libertarian parties is expected to increase while backing for authoritarian parties should decline. However, this essay challenges the previous research, suggesting that despite increased opportunities for higher education and affluence, certain demographic groups, particularly young men who opt out of these opportunities, are more likely to adopt authoritarian values. The results disclose that both gender and education significantly impact the political alignment and party choice of young people throughout the studied period, with the most significant changes observed among the youngest men.