Bakgrund: Efter ett avtjänat fängelsestraff ska individen återintegreras till samhället, det kan vara svårt för en nyss frigiven att gå från anstalt och ut i frihet, detta innebär att individen ofta behöver stöd i olika former för att arbeta mot en återintegrering. Tidigare studier har funnit att stödet ofta finns hos familj och vänner, även att hitta en sysselsättning och en bostad samt att ha vilja och motivation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återintegreringen i samhället hos tidigare dömda och vad som har varit betydande för återintegreringen. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta tidigare dömda deltagare från den ideella föreningen KRIS. En Interpretativ Fenomenologisk Analys genomfördes därefter för att skapa teman som varit framträdande under intervjuerna. Resultat: Resultatet av analysen visade att förändringsarbete inom individen och anpassningsresurser kring individen upplevdes viktigt för deltagarna i sin återintegrering till samhället. Deltagarna upplevde att inre förändring så som vilja och motivation var bidragande till återintegrering. Socialt stöd, praktiskt stöd samt tid upplevdes även det vara bidragande för återintegreringen. Diskussion: Resultatet gick i linje med tidigare forskning. Teorin om sociala band kunde förklara varför inre förändring hos deltagarna var viktigt för återintegreringen samt att socialt och praktiskt stöd var viktigt för återintegreringen i samhället. Förslag på vidare forskning och praktiskt arbete gavs. / <p>2015-06-03</p>

Syftet med studien är att studera hur skolprofessionella betraktar begreppet problematisk skolfrånvaro och vilka bakgrundsfaktorer de anser har en betydelse på elevers skolfrånvaro. Vidare avser studien att undersöka i vilken utsträckning den växande skolfrånvaron anses påverka eleverna. Studien har en kvalitativ ansats och den valda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide har utformats med tematiska frågor. I studien deltog en skolkurator, en lärare, en fritidschef samt en lärar- och elevassistent i en kommunal grundskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys och studiens resultat har analyserats tillsammans med ekologisk systemteori och teorin om sociala band. Studiens resultat visar att några av de framträdande faktorerna till att en elev blir frånvarande var relationer mellan elev och lärare, bristande stöd i hemmet, motivation och skolsituation. En utmärkande faktor som framkom i vårt resultat var att relationerna runt en elev kan bli avgörande för alla de bakgrundsfaktorer som identifierats i studien. Brister det i någon av dessa, blir risken för problematisk skolfrånvaro högre. Slutsatsen av det analyserade materialet är att dessa faktorer påverkar elevernas inställning till skolan i hög utsträckning och att det föreligger ett samband mellan dessa faktorer och elevernas frånvaro. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma dessa bakgrundsfaktorer för att främja en positiv skolmiljö och minska risken för frånvaro.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka professionellas förståelse för sitt och organisationens arbete med avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar, samt studera hur samverkan fungerar mellan organisationer. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar med avhoppare. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Travis Hirschis teori om sociala band och samverkansteori. Studiens empiri har tolkats genom tematisk analys. Studien visar på att professionella identifierar ett flertal påverkansfaktorer som är centrala i arbetet med avhoppare. När det gäller processen in i kriminalitet tar yrkesverksamma upp sociala aspekters betydelse, såsom påtryckningar från omgivningen, lojalitet, umgänge och sammanhang. Bristande skolgång och avsaknad av meningsfull fritid, samt individens egna betydelse lyfts också. Gällande processen ut ur kriminalitet betonar yrkesverksamma att akuta händelser, såsom dödsfall eller hot, är centrala aspekter. Många som väljer att lämna kriminaliteten gör det på grund av trauma och att orken att vara kriminell finns inte längre kvar. Nya sammanhang och nya värderingar i livet kan leda till att individer påbörjar avhopparprocessen. Samverkan beskrivs som ytterst nödvändig för att arbetet med målgruppen ska kunna bedrivas. Alla insatser sker genom samverkan och aktörer behöver inta en kompletterande roll gentemot varandra. Yrkesverksamma i arbetet med målgruppen har olika erfarenheter av möjligheter och begränsningar i arbetet. Samverkan och sekretess anses vara både möjliggörande, men även försvårande i arbetet. Att personalen är relationsskapande och personalomsättningen är låg, ger goda förutsättningar för att arbetet med målgruppen ska ge önskade resultat. Psykiatrin lyfts fram som en saknad aktör och ytterligare nationellt stöd efterfrågas för att arbetet i kommunerna ska bli mer samstämmigt. Slutsats kan dras att arbetet med målgruppen behöver fortsätta att vidareutvecklas och inkludera professionella på flera olika nivåer, lokalt, regionalt och nationellt.

The aim of this study is to investigate how it is possible that tourists who are not actively seeking child prostitutes still account for the majority of child sex tourists. The study includes tourists, locals, people working in the sex industry and staff from Swedish embassy and ECPAT international in Bangkok. The study was conducted with a qualitative approach and an ethnographic method, using field observations and interviews to collect the empirical data. The data has then been categorized in to different themes and analyzed using previous research on the subject. Hirschis theory of social bonds was then used to further interpret the results. The results of this study show that the tourists in Thailand, who are not seeking out child prostitutes, will most likely come in contact with them anyway. This will happen because of the availability to the vast sex industry and the fact that the sex industry markets itself by offering youthful prostitutes. The tourists will have weaker social bonds because they have left their normal social surrounding but depending on how weak these social bonds are the tourists may or may not experiment with buying sex. In combination with that about 25 percent of the prostitutes are under the age of 18, this may lead to that some of the tourists will sexually abuse children even if they were not seeking them out.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots