Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse av före detta kriminellas upplevelser av utanförskap efter den tid som kriminell, samt om utanförskapet i så fall har skapat svårigheter att inte återfalla i en kriminell livsstil. Teorier som används i uppsatsen är Erving Goffmans teori om stigma, Howard Beckers teori om stämpling och Travis Hirschis teori om sociala band. Teorierna används för att förstå varför de före detta kriminella kan tänkas uppleva utanförskap och varför det kan upplevas som svårt att inte återfalla. Tidigare forskning tar upp olika former av utanförskap som kan existera hos före detta kriminella, men också om risken att återfalla i kriminalitet på grund av utanförskapet. För att besvara uppsatsens frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män som tidigare levt ett kriminellt liv. Slutsatsen är att männen upplever utanförskap i samhället trots att de inte längre lever ett kriminellt liv. Utanförskapet har varit påtagligast den närmsta tiden efter fängelsestraffet, men tre av de fyra männen upplever idag fortfarande utanförskap. Upplevelsen av utanförskap har även varit en faktor som gjort att deltagarna tidigare i livet har återfallit när de försökt komma ifrån den kriminella livsstilen. Slutsatserna går att koppla till samtliga teorier som används i uppsatsen. För vidare forskning kan utanförskap hos före detta kriminella studeras i livsloppsintervjuer, för att få en uppfattning över hur utanförskap har upplevts även innan och under den kriminella livsstilen. Om upplevelser av utanförskap hos före detta kriminella skiljer sig beroende på kön, etnisk bakgrund och socioekonomiska faktorer kan också vidare studeras. Uppsatsen visar att utanförskap upplevs och även hur, förslag på vidare forskning är därför även hur de före detta kriminella hanterar det upplevda utanförskapet.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.