I uppsatsen studeras vilka förändringar och effekter Krami bidrar med och om detta resulterar i att förbättra livsvillkoren för före detta kriminella personer som deltar i Krami. Krami är en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen och syftar till att etablera tidigare dömda personer på arbetsmarknaden. Arbetsprocessen i denna uppsats består av en kvalitativ inriktning med en hermeneutisk metodansats. Empirin har insamlats genom åtta stycken semistrukturerade djupintervjuer som genomförts med före detta deltagare från Krami Halland och Krami Blekinge. Den teoretiska referensramen i denna uppsats har bestått av Michel Foucaults makt teori, Axel Honneths teori om erkännande och Johan Asplund teori om social responsivetet. Resultatet av de åtta intervjuerna visar att livsvillkoren har förbättrats markant genom att deltagarna i Krami har inkluderats i samhället med hjälp av utbildning och arbete. Detta har resulterat i att de har blivit självförsörjande och har ett helt annat perspektiv på livet än vad de tidigare hade. Intervjupersonerna har genomgått en självförändringsprocess från att vara kriminell till före detta kriminell och som vissa beskriver en vanlig ”Svensson”. / The paper examines what changes and effects Krami contributes to and whether this results in improving the living conditions of former criminal persons participating in Krami. Krami is a collaboration between the Prison and Probation Service, the Swedish Public Employment Service and the municipality and aims to establish previously convicted persons in the labor market. The work process in this study consists of a qualitative approach with a hermeneutic method. The empire has been collected through eight semi-structured in-depth interviews conducted with former participants from Krami Halland and Krami Blekinge. The theoretical frame of reference in this study has consisted of Michel Foucault's power Theory, Axel Honneth's Theory of recognition and Johan Asplund's Theory of social responsiveness. The results of the eight interviews show that the living conditions have improved markedly for the participants in Krami by being included in society, with the help of education and work. This has resulted in them becoming self-sufficient and having a completely different perspective on life than they previously had. The respondents have undergone a self-change process from being a criminal to a former criminal and finally, as some describe an ordinary "Svensson".

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.