No description available.

<p>Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning.</p><p>Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi.</p>

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter. Detta menar tidigare studier, skulle leda till effektivare revisioner. En stor del av forskningen inom detta område har dock genomförts ur externrevisionens perspektiv. Mot denna bakgrund är författarnas syfte med uppsatsen att undersöka hur samverkan mellan internrevisionen och Riksrevisionen ser ut från internrevisionens perspektiv samt utreda vilka faktorer som kan anses påverka denna samverkan. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer, fyra med internrevisionschefer vid olika myndigheter samt en processägare från Riksrevisionen. Författarna har vidare använt fyra förklaringsansatser utifrån Deutsch´s theory of cooperation and competition för att analysera intervjusvaren. Ansatserna har författarna benämnt som övergripande verksamhetsmål, koordinering av arbetsuppgifter, kommunikation och lyhördhet samt attityd och inställning. Resultaten visar att det finns en skillnad i internrevisionens och Riksrevisionens verksamhetsmål. Gällande koordinering av arbetsuppgifter sker ingen direkt uppdelning. Beroende på vilket arbetsområde som beaktas varierar graden av samverkan. Kommunikationen sinsemellan kan delas in i en formell och en informell del. Samverkan föreligger företrädesvis gällande den formella kontakten medan den informella kontakten är svårare att definiera. Slutligen visar denna studie att internrevisionen innehar en huvudsaklig positiv inställning till Riksrevisionens arbete. Faktorer som kan anses påverkar samverkan är bland annat; olika uppdrag och uppdragsgivare, Riksrevisionens förtroende för internrevisionen samt personkemi.

This thesis aims to study the relations between Turkey and the Russian Federation in the post Soviet era. The thesis examines the political, military and economic aspects of the relations between these two countries in Eurasia. The thesis argues that economic factors have played a determining role in development of relations between Turkey and the Russian Federation in the post Soviet era. Contrary to the mainstream literature which suggests that the relations between Turkey and the Russian Federation are destined to be conflictual due to the geopolitical factors as well as the traditional distrust between them, the thesis shows that cooperation and trust between these two countries could develop further if both parties continue to take economic relations as the basis for improving their relations. There are six chapters in this thesis. The introductory first chapter is followed by the second chapter on the historical background of the relations between Turkey and the Russia. The third chapter examines the political relations while the fourth chapter discusses the security aspects of relations between these two countries. The fifth chapter explores the economic basis of Turkish-Russian relations in the post Soviet era. The sixth chapter is the conclusion.

No description available.

Tidigare historisk forskning kring stenindustrin i Bohuslän har fokuserat på utvecklingen av produktionen, kulturens inverkan på hur stenarbetarna organiserade sig, och hur kulturmötet var mellan ideologiska ambulerande stenhuggare och bofasta konservativa bohuslänningar. Den här uppsatsen byter till ett ekonomiskt evolutionärt perspektiv utvecklat av ekonomerna Nelson och Winter. Det är en kritik av den rationelle aktören. Företag är analogt med organismer som är olika väl anpassade till marknadsförändringar. Uppsatsen är en fallstudie för att undersöka hur ett nytt företag kan etablera sig på en överetablerad marknad. 1926 bildas Bohusläns Kooperativa Stenindustri u.p.a. i Hovenäset av en grupp stenhuggare. De anlitar I/S Chr. V. Pedersen &amp; Hagensen för att ordna anbud i Danmark och hjälpa dem att bli stenleverantörer till Hamburg. Frågeställningen är om statsvetaren Robert Axelrods samarbetsteori kan belysa och bidra med en större förståelse till hur de kunde etablera sig som stenleverantörer. Hur utvecklade de rutiner och varför ville de exportera till Hamburg. Besvarandet av frågorna gjordes genom att analysera korrespondensen mellan kooperationens medlemmar och det danska företaget.  Uppsatsen kan visa att genom reciprokt agerande kunde ett stabilt samarbete uppnås. Rutiner utvecklades genom dialog och Hamburg sågs som ett brohuvud in på den tyska marknaden. / Earlier historical research into the stone industry in Bohuslän, a province in Sweden, has focused on the development of production, how culture impacted on the way the stonemasons organized themselves or the cultural meeting between ideologically driven travelling stonemasons and local and conservative sedentary. This thesis changes the perspective to economic evolutionary history developed by the economists Nelson and Winter. It is a critic of the rational agent. According to the theory companies are analogue to organisms, which are differently well adapted to market changes. The thesis is a case study and investigates how a company is able to establish itself on an overripe market place. The Cooperative of Bohuslän’s Stoneindustry” was formed in Hovenäset, a small fishing village in Bohuslän which worked with the Danish company I/S Chr. V. Pedersen &amp; Hagensen to establish itself as stone deliverers to Hamburg. The questions asked are if political scientist Robert Axelrods theory of cooperation can illuminate how new companies are able to enter a ripe market, how the co-operative developed routines and why they wanted to export to Hamburg. The questions are answered by analysing the correspondence between the members of the co-operative and the Danish company. The thesis is able to show that a beneficiary stable cooperation was possible through tit for tat or reciprocal action. Routines developed through dialog between the different members and the Danish company. Hamburg was seen as an entry point into the German market.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka professionellas förståelse för sitt och organisationens arbete med avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar, samt studera hur samverkan fungerar mellan organisationer. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar med avhoppare. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Travis Hirschis teori om sociala band och samverkansteori. Studiens empiri har tolkats genom tematisk analys. Studien visar på att professionella identifierar ett flertal påverkansfaktorer som är centrala i arbetet med avhoppare. När det gäller processen in i kriminalitet tar yrkesverksamma upp sociala aspekters betydelse, såsom påtryckningar från omgivningen, lojalitet, umgänge och sammanhang. Bristande skolgång och avsaknad av meningsfull fritid, samt individens egna betydelse lyfts också. Gällande processen ut ur kriminalitet betonar yrkesverksamma att akuta händelser, såsom dödsfall eller hot, är centrala aspekter. Många som väljer att lämna kriminaliteten gör det på grund av trauma och att orken att vara kriminell finns inte längre kvar. Nya sammanhang och nya värderingar i livet kan leda till att individer påbörjar avhopparprocessen. Samverkan beskrivs som ytterst nödvändig för att arbetet med målgruppen ska kunna bedrivas. Alla insatser sker genom samverkan och aktörer behöver inta en kompletterande roll gentemot varandra. Yrkesverksamma i arbetet med målgruppen har olika erfarenheter av möjligheter och begränsningar i arbetet. Samverkan och sekretess anses vara både möjliggörande, men även försvårande i arbetet. Att personalen är relationsskapande och personalomsättningen är låg, ger goda förutsättningar för att arbetet med målgruppen ska ge önskade resultat. Psykiatrin lyfts fram som en saknad aktör och ytterligare nationellt stöd efterfrågas för att arbetet i kommunerna ska bli mer samstämmigt. Slutsats kan dras att arbetet med målgruppen behöver fortsätta att vidareutvecklas och inkludera professionella på flera olika nivåer, lokalt, regionalt och nationellt.

This thesis challenges two key assumptions made in the current Islamic banking literature. Firstly, this thesis challenges and empirically invalidates the assumption that all Islamic banks are indistinguishable from their conventional counterparts and are thus equally unIslamic. To do so, this thesis uses the profit and loss sharing (PLS) criteria, which is central to the philosophy of Islamic banking and is the key principle differentiating Islamic from conventional banking, in theory and practice. By investigating variation in PLS levels between Islamic banks and comparing with conventional banks with and without Islamic windows, this thesis illustrates that the Islamic banking industry does not comprise a homogeneous group of banks that are all indistinguishable from their conventional counterparts. Rather, a typology of Islamic banks exists, comprising of three distinct groups of banks, each one following a different business model. While one group can genuinely be considered indistinguishable from conventional banks, another group shows clear evidence of pursuing PLS-oriented strategies in formulating its asset portfolio, differentiating itself from the purely debt-based intermediation model adopted by conventional banks. As such, empirical evidence shows that some Islamic banks are, in practice, operating closer to the PLS principle and can thus be considered more Islamic than others. Further investigation illustrates that the institutional environment matters for the provision of ideal PLS Islamic financing instruments. Secondly, this thesis overcomes two methodological issues to compare the corporate social performance (CSP) of Islamic and conventional banks. In doing so, this thesis challenges the second identified assumption from the literature, that religion-specific category of corporate social responsibility (CSR) is particular to Islamic banking, and invalidates it on conceptual, theoretical and empirical basis. A novel CSP Index based on the evidence-based disclosure criteria, comprising of 6 dimensions and 25 social performance indicators is constructed and complemented with three Social Performance Quantitative Indicators (SPQIs) to compare the CSP of Islamic and conventional banks. From this comparison, this thesis concludes that, contrary to the industry s claims and expectations held of it, Islamic banking does not offer an ethical alternative to conventional banking. Differences in the level and composition of CSP between the two industries are more subtle and require a nuanced approach to be studied.