Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.</p>

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp. Den identitet i dåtid som framkom var ett annorlundaskap bland människor med en beskrivning av regler och krav som de förväntades följa. Identiteten i nutid innefattar frihet och social-individualism. Friheten följs åt med både tillägg och undantag och social-individualismen innebär att informanterna vill utveckla sina egna identiteter i samhället som inte är relaterade till grupper. De identifierar sig med sin bakgrund men ser framåt. Hjälpkällan och FROM-projektets betydelse för identitetsformationen var främst för kvinnorna och de som relativt nyligen lämnat Jehovas vittnen. Detta eftersom Hjälpkällan inte fanns när de informanter som har längst erfarenhet utanför lämnade Jehovas vittnen. Bekräftelse och gemenskap inom Hjälpkällan och FROM-projektet var den viktigaste betydelsen för identitetsformationen för informanterna.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Det är många elever som gör avhopp från gymnasiet och forskning visar att genom bland annat satsningar på studie- och yrkesvägledare minskar felval och avhopp på gymnasiet. I denna uppsats undersöks studie- och yrkesvägledares uppfattning om avhoppare och hur de arbetar med elever som vill hoppa av skolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasieskolan upplever avhoppare och hur de arbetar för att förhindra skolavhopp. Vår frågeställning lyder:  Hur uppfattar studie- och yrkesvägledaren skolavhoppare? På vilka sätt uppfattar studie- och yrkesvägledare sina möjligheter att förebygga skolavhopp? För att uppfylla syftet och frågeställningarna använde vi kvalitativ metod där vi intervjuade sex studie- och yrkesvägledare. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, pragmatiska och rationella beslut, habitus, handlingshorisont, fält, brytpunkter och rutiner. Det resultat som framkommit är att studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av en avhoppare är en ensam person som mår dåligt psykiskt och gör fiktiva val. Studie- och yrkesvägledaren upplever också att avhopparen har kunskapsluckor och har hög frånvaro som skapats över en längre tid. Denna studie beskriver studie- och yrkesvägledarens känsla av maktlöshet i sin yrkesutövning och med det hoppas vi kunna öka förståelsen för studie- och yrkesvägledarens arbete med avhoppare och därmed öka resurserna och höja statusen på yrket.

Avhopp på gymnasiet orsakar problem i samhället och stöd i form av vägledning lyfts som en viktig faktor för att förhindra avhopp. Dock tycks avhoppare sakna detta under studietiden. Denna uppsats undersöker avhoppares syn, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. För att uppfylla syftet och frågeställningen använde vi kvalitativ metod genom att intervjua sex personer mellan sexton och tjugofem år som har hoppat av gymnasiet. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, levnadsrum, preventive, reintegrative och recovery.Det resultat som framkommit är att avhoppare anser att aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är faktorer som studie- och yrkesvägledare har behövt vara ett större stöd i för att förhindra avhopp. En bra relation till studie- och yrkesvägledaren anser de behöver präglas mer utav en så kallad neutral relation där makt, bedömning eller uppfostring inte påverkar relationen och vägledningen. För att kunna förhindra avhoppen ansåg respondenterna även att studie- och yrkesvägledare behöver få mer tid att träffa elever samt att de behöver samarbeta mer med skolpersonal och andra betydelsefulla personer.

<p>The purpose of this study was to try to develop a better understanding of the process that being a member in a new religious movement might imply, and to find out how the identity of a defector changes from the time upon entering the movement, while they are within the movement and after leaving the movement. We also wanted to examine what kind of help and support would be needed around a defection. The study focuses on identity and our questions were: How does the defector describe him/herself and his/her identity before joining the new religious movement until the period after defecting? What demand for support and help may there be when defecting from new religious movement? The theoretical starting point was The Identity Theory, Structural Role Theory and KASAM. A qualitative method was used and four defectors from new religious movements were interviewed. The findings were that they described themselves as ”seekers” and ”lost” when they entered the movement and within the initial phase they repressed their personal identity whilst their social identity increased in strength. In due course, doubts began to arise and these continued to grow until the time of defection with mental instability as a result. The process led to the creation of a new selfidentity. Primarily support and help with strengthening the personal identity was needed. It would be advantageous if this support could be given by someone that had defected previously and with whom they could identify.</p>

The purpose of this study was to try to develop a better understanding of the process that being a member in a new religious movement might imply, and to find out how the identity of a defector changes from the time upon entering the movement, while they are within the movement and after leaving the movement. We also wanted to examine what kind of help and support would be needed around a defection. The study focuses on identity and our questions were: How does the defector describe him/herself and his/her identity before joining the new religious movement until the period after defecting? What demand for support and help may there be when defecting from new religious movement? The theoretical starting point was The Identity Theory, Structural Role Theory and KASAM. A qualitative method was used and four defectors from new religious movements were interviewed. The findings were that they described themselves as ”seekers” and ”lost” when they entered the movement and within the initial phase they repressed their personal identity whilst their social identity increased in strength. In due course, doubts began to arise and these continued to grow until the time of defection with mental instability as a result. The process led to the creation of a new selfidentity. Primarily support and help with strengthening the personal identity was needed. It would be advantageous if this support could be given by someone that had defected previously and with whom they could identify.