Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten.

Det här är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med personer som lämnat kriminella gäng. Syftet var att undersöka vad det är som gör att individer lämnar kriminella gäng, samt vad som har varit av betydelse för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Frågeställningar är (1) vad behövdes för att informanten skulle kunna lämna gänglivet samt upprätthålla en icke-kriminelllivsstil? (2) Hur kan avhopparverksamheter utvecklas och anpassa sig i relation till individens behov?​​Studiens teoretiska grund bygger på Sampson & Laubs åldersgraderade teori och Glenn D. Walters livsstilsteori. Studiens resultatindikerar på att innan de lämnade det kriminella gänget skedde en vändpunkt i deras liv. Informanterna var i behov av ett mångfacetterat stöd.Icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter har en större förmåga att vinna förtroende och tillit med mer limiterade resurser än myndighetsdrivna avhopparverksamheter / This is a qualitative study consisting of semistructured interviews with peoplewho has left criminal gangs. The purpose was to investigate what is causingindividuals to leave criminal gangs, as well as what has been important formaintaining a non-criminal lifestyle. The key issues are (1) what was needed forthe informant to leave the gang life and maintain a non-criminal lifestyle? (2)How can support organisations for former gangmembers develop and adapt inrelation to the individual's needs? The theoretical foundation of the study is basedon Sampson & Laub's age-graded theory and Glenn D. Walters lifestyle theory.The results of the study indicate that before they left the criminal gang there was aturning point in their lives. The informants were in need of a multifaceted support.Non-government-driven support organisations for former gangmembers have agreater ability to gain trust with more limited resources than government-drivensupport organisations for former gangmembers

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett urval av svenska kommuner arbetar med avhoppare från kriminella grupperingar, samt huruvida detta arbete är likvärdigt mellan kommunerna. Tidigare forskning som utförts inom detta område är främst internationell vilket tyder på att forskningsfältet är relativt outforskat i Sverige. De studier som gjorts tydliggör dock att avhoppare är en målgrupp i behov av ett omfattande stöd, då individerna går igenom en stor förändring gällande livsstilen under avhopparprocessen. Vidare visar tidigare forskning att avhoppare i stor utsträckning inte upplevt myndigheter som en betydelsefull del i att lämna kriminella grupperingar, samt att tillgången till det stöd som krävs varierar. De teoretiska perspektiv som legat till grund för denna studie är Luhmanns systemteori och Goldbergs förklaringsmodell, där begrepp som funktionell differentiering av samhället, interpenetration, strukturell koppling och självbild varit användbara. Det framgår utifrån resultatet att enbart 14 av de 26 kommuner som ingick i urvalet har ett påvisat arbete med målgruppen avhoppare, och det arbete som utförs inom dessa 14 kommuner varierar gällande typ av verksamhet, insatser och krav. Detta indikerar på att arbetet med avhoppare ännu kan bli mer likvärdigt i svenska kommuner. Resultatet i denna studie kan tillföra betydelsefull kunskap gällande arbetet med avhoppare, vilket således kan bidra till en vidareutveckling av det sociala arbetet med målgruppen.

Studiens syfte var att studera sociala insatsgruppers avhopparverksamhet i Stockholm utifrån de yrkesverksammas perspektiv för att undersöka hur de upplever att stödet möter deltagarnas behov samt vilka faktorer de anser vara avgörande för att hjälpa deltagarna. I studien användes kvalitativ forskningsmetod, där empirin insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma inom SIG. Intervjumaterialet har med hjälp av tematisk analys tematiserats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorin om sociala band. Studiens resultat visade att stöd, boende/en stabil bas, jobb/sysselsättning, mognad samt motivation var de mest betydelsefulla faktorer för avhopparprocessen, enligt de yrkesverksamma. Studiens resultat visade även att SIG kunde möta deltagarnas behov relativt bra men att särskilda behov var svåra att tillgodose. Studiens huvudsakliga slutsats är att avgörande faktorer varierar utifrån deltagarens behov, men att det finns några återkommande varav några kan förklaras av teorin om sociala band samt att SIG till stor del kan möta dessa behov. / The purpose of this study was to investigate the defector program within sociala insatsgrupper in Stockholm from the perspective of the employees to find out how they perceive that the support meets the needs of the participants and which factors they find crucial to help the participants. A qualitative method was used, where the material was gathered through semi-structured interviews with four employees within SIG. The interview material was analyzed and thematized through a thematic analysis and was then compared with previous research and social bond theory. The result showed that support, accommodation, employment/studies/extracurricular activities, maturity and motivation were the most important desistance factors, according to the employees. The results also showed that SIG can meet the needs of the participants relatively well, but that some were difficult to meet. The main conclusions of this study are that crucial factors depend on the needs of the participants but there are some recurring ones, some of which can be explained by social bond theory and SIG can largely meet these needs.

Föreliggande uppsats undersöker hur deltagande i en social insatsgrupp (SIG) kan bistå upphörandeprocessen. Uppsatsens empiri bestod av elva semistrukturerade intervjuer som har utförts med totalt sex individer vilka har deltagit i en social insatsgrupp (SIG) och som uppgav att de har upphört begå brott. Intervjuerna bearbetades med en tematisk analys där resultatet analyserades utifrån Giordanos et al.s (2002) teori om kognitiva transformationer. Resultatet visade att SIG kan ses som en ”hook for change” (dvs. en krok för förändring). SIG-deltagarna behövde emellertid vara mottagliga för att förändras för att kunna dra nytta av insatsen och de behövde aktivt använda sitt aktörskap för att framgångsrikt upphöra med brott. Den del av insatsen som förefaller ha haft störst betydelse för upphörandet är relationen till samordnaren. Andra viktiga delar i insatsen som underlättat upphörandet av brott är materiellt och ekonomiskt stöd. / The aim of this paper was to investigate how participants in a community intervention team (SIG) perceived support from the intervention and how it helped them desist from crime. Data was collected through semi-structured interviews with six participants in SIG who claimed to have desisted. The data was analysed with a qualitative thematic analysis and linked to Giordano's et al.s (2002) theory of cognitive transformations. The results showed that the participant need to have an openness to change in order to desist with help from SIG. We also concluded that the participants needed to use agency in order to desist with support from SIG. The most important part of the intervention for assisting desistance was the relationship to the social worker employed in SIG. Structural support also played an important role in SIG assisting desistance, particularly housing opportunities.

Både internationellt och i Sverige har gängkriminaliteten ökat stadigt sedan 2000-talets början. Gängkriminaliteten orsakar stort mänskligt och ekonomiskt lidande, både för de direkta offren och för samhället i stort. Utifrån denna problembild har insatserna varit många för att stoppa gängen däribland interventioner för att få individer att lämna/hoppa av kriminella gäng. Verksamheter som bistår individer att lämna kriminella gäng benämns som avhopparverksamheter. I Malmö finns bland annat avhopparverksamheten Konsultationsteamet, som består av socialsekreterare och poliser och riktar sig till kriminella individer med en stor hotbild och som är i behov av att flytta till en ny stad. Teamet genomför initialt en utredning av avhopparens motivation och hotbild som används som underlag för ett officiellt beslut om insatser. Efter beslutet flyttas avhopparen till ett boende i en annan stad. Aspekten av samverkan har aldrig tidigare studerats i relation till Konsultationsteamet och dess arbete. Därmed syftar den aktuella studien är att undersöka de verksamma aktörernas, i.e. socialsekreterare och polisers, upplevelser och erfarenheter av arbetet inom Konsultationsteamet. Fokus har lagts på informanternas upplevelser av samverkan inom Konsultationsteamet samt samverkan med andra aktörer som deltar i arbetet med avhopparen. Studien syftar även till att studera vad för upplevelser och erfarenheter anställda på boendena har på arbetet och samverkan med Konsultationsteamet. Resultatet visar att arbetet och samverkan i Konsultationsteamet överlag upplevs fungera mycket bra. Informanterna som arbetar på boendena uttrycker även de att arbetet och samverkan med Konsultationsteamet fungerar bra. Vidare har det noterats att kvaliteten på boendena kan variera mycket vilket upplevts vara ett problem. Kontakten med Socialtjänsten skulle även kunna stärkas och förbättras då det noterats vissa brister i rådande kontakt. / The problem of gang criminality has increased substantially both internationally and in Sweden since the beginning of the 21st century. Criminal gangs cause a tremendous amount of harm and suffering, both physically and economically, to the victims of the crime and to society as a whole. The efforts to stop these criminal gangs have been many. Among the interventions aimed to stop criminal gangs are exit programs which aim to help gang members leave their criminal gang. One example of an exit program is Konsultationsteamet in Malmö. Konsultationsteamet is a form of cooperation between social workers and the police. They work with gang members who have an increased level of threat targeted against them and who are in need of a relocation in a new city. The team initially conducts an investigation of the gang member's motivation and the level of threat targeted against the gang member that wants to leave. This information is used as a basis for an official decision on interventions. After the official decision, the gang member is relocated to a new city. Konsultationsteamet has been studied before. However, the aspect of cooperation has never before been investigated in relation to Konsultationsteamet. The aim of this study is therefore to study the informants' experiences of the work in Konsultationsteamet, i.e. the social workers and the police officers. The focus has been on the informants' experiences of  the collaboration within Konsultationsteamet as well as collaboration with other actors who participate in the work with the exit programs. The study also aims to investigate the experiences of the employees, who work at the accommodations where the defectors are placed about their thoughts on their work and cooperation with Konsultationsteamet. The results shows that the informants at Konsultationsteamet are very satisfied with the work and cooperation within the team. The employees at the accommodations where the defectors are placed also express that their work and cooperation with Konsultationsteamet is working really well. Furthermore, it has been noted that the quality of the accommodations where the defectors are placed can vary greatly, which is perceived as a problem by all informants. Finally, the results also shows that the contact with the social services could evolve and improve more, as some  shortcomings in the current contact have been noted.