Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett urval av svenska kommuner arbetar med avhoppare från kriminella grupperingar, samt huruvida detta arbete är likvärdigt mellan kommunerna. Tidigare forskning som utförts inom detta område är främst internationell vilket tyder på att forskningsfältet är relativt outforskat i Sverige. De studier som gjorts tydliggör dock att avhoppare är en målgrupp i behov av ett omfattande stöd, då individerna går igenom en stor förändring gällande livsstilen under avhopparprocessen. Vidare visar tidigare forskning att avhoppare i stor utsträckning inte upplevt myndigheter som en betydelsefull del i att lämna kriminella grupperingar, samt att tillgången till det stöd som krävs varierar. De teoretiska perspektiv som legat till grund för denna studie är Luhmanns systemteori och Goldbergs förklaringsmodell, där begrepp som funktionell differentiering av samhället, interpenetration, strukturell koppling och självbild varit användbara. Det framgår utifrån resultatet att enbart 14 av de 26 kommuner som ingick i urvalet har ett påvisat arbete med målgruppen avhoppare, och det arbete som utförs inom dessa 14 kommuner varierar gällande typ av verksamhet, insatser och krav. Detta indikerar på att arbetet med avhoppare ännu kan bli mer likvärdigt i svenska kommuner. Resultatet i denna studie kan tillföra betydelsefull kunskap gällande arbetet med avhoppare, vilket således kan bidra till en vidareutveckling av det sociala arbetet med målgruppen.