Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett urval av svenska kommuner arbetar med avhoppare från kriminella grupperingar, samt huruvida detta arbete är likvärdigt mellan kommunerna. Tidigare forskning som utförts inom detta område är främst internationell vilket tyder på att forskningsfältet är relativt outforskat i Sverige. De studier som gjorts tydliggör dock att avhoppare är en målgrupp i behov av ett omfattande stöd, då individerna går igenom en stor förändring gällande livsstilen under avhopparprocessen. Vidare visar tidigare forskning att avhoppare i stor utsträckning inte upplevt myndigheter som en betydelsefull del i att lämna kriminella grupperingar, samt att tillgången till det stöd som krävs varierar. De teoretiska perspektiv som legat till grund för denna studie är Luhmanns systemteori och Goldbergs förklaringsmodell, där begrepp som funktionell differentiering av samhället, interpenetration, strukturell koppling och självbild varit användbara. Det framgår utifrån resultatet att enbart 14 av de 26 kommuner som ingick i urvalet har ett påvisat arbete med målgruppen avhoppare, och det arbete som utförs inom dessa 14 kommuner varierar gällande typ av verksamhet, insatser och krav. Detta indikerar på att arbetet med avhoppare ännu kan bli mer likvärdigt i svenska kommuner. Resultatet i denna studie kan tillföra betydelsefull kunskap gällande arbetet med avhoppare, vilket således kan bidra till en vidareutveckling av det sociala arbetet med målgruppen.

I detta kvalitativa arbete undersöktes om och, i sådana fall, på vilket sätt maskulinitetsgörande kunde påverka processen att lämna en kriminell gruppering och den kriminella livsstilen, samt hur arbetet i stödverksamheter förhöll sig till maskulinitetsgörande. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med sju individer från stödverksamheter som hade insyn i arbetet att hjälpa individer att lämna kriminella grupperingar samt insyn i processen att lämna kriminella grupperingar. Arbetet tog utgångspunkt i två maskulinitetsteorier. Den tematiska analysen resulterade i fyra centrala teman, som belyste maskulinitetsgörande i processen att lämna en kriminell gruppering och stödverksamheternas arbete med detta. Dessa var: upprätthålla status, strävan efter att bli en deltagande medborgare med kapital, känslomässig process och en kvinnlig partners roll i processen. Delar av resultatet kunde anses överensstämma med tidigare forskning och resterande resultat berörde viktiga aspekter vilka kan vara av värde att undersöka i framtiden. / This qualitative paper examined whether and, in such cases, in what way masculinity influenced processes of leaving criminal groups and the criminal lifestyle and how the work in the support organizations related to masculinity. This was investigated through semi-structured interviews with seven individuals from support organizations who had insight into the work of helping individuals to leave criminal groups, and insight into the process of leaving criminal groups. The paper was based on two theories about masculinity. The thematic analysis resulted in four central themes, which highlighted masculinity in the process of leaving criminal groups and the supporting work regarding masculinity. These were: maintaining status, striving to become a participating citizen with capital, emotional process and a female partner's role in the process. Parts of the results corresponded with previous research and the remaining results referred to important aspects which may be of value to investigate in the future.