Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna. De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer. Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

Att vårda patienterna på plats innebär att sjuksköterskan som träffar patienten gör en bedömning av dennes tillstånd, och avgör därefter en lämplig vårdnivå i samråd med patienten. Denna vårdnivå kan bland annat vara primärvård eller egenvård som patienten utför i hemmet. Att göra en korrekt bedömning har visats sig vara svårt på grund av de komplexa former vården kan anta, samtidigt som man måste ta hänsyn till hela patientens situation. En situation som ofta innebär att man som patient känner sig sårbar och utlämnad. En ökad kunskap om denna patientgruppen är viktig för att förbättra utfallet av dessa bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka karaktäristika av de patienter som lämnas hemma av ambulanspersonalen samt vilka råd de erhåller. I studien används en mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet inkluderar 231 patienter som lämnats hemma, med ålder från 0–96 år. Resultatet visar en tendens till att något fler kvinnor än män lämnas hemma. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan ålder och kön. Patienterna i vårt studie som blev lämnade hemma var äldre (Md. 63 år). De vanligaste symtomen patienter uppvisade var enligt sjuksköterskornas bedömning “Buksmärta” samt “Ospecifika symtom”. Flest patienter lämnades hemma kvällstid (klockan 18:00-23:59) samt under våren (mars, april och maj månad). Totalt 16,9 % av de inkluderade valde att avstå vård trots sjuksköterskans rekommendation, där “Andningsbesvär” och “Medvetandeförlust” var de patientgrupper som var mest framträdande. Råd patienten erhöll av sjuksköterskan berör Skapa möjlighet för egenvård, Återetablera kontakt med ambulanssjukvården vid försämring, Kontakt med annan vårdinstans, Avvakta hemma och se om symtomen går över och Uppsök akuten vid försämring. Ambulanser stationerade längre från sjukhus tenderar att lämna fler patienter hemma. Sjuksköterskor i ambulansen får vägleda och rådge patienter som tillkallat ambulans där ett akut sjukvårdsbehov ej föreligger. Dessa patienter är oftast äldre och råden de erhåller handlar främst om egenvård och hänvisningar till lämpliga vårdinstanser. En ökad kunskap kring denna patientgrupp kan vara till stöd för sjuksköterskornas bedömningar.

Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

Syftet med studien var att för förklara och analysera hur etiskt ledarskap är relaterat till anställdas intentioner att lämna en organisation i en lågavlönad servicesektor, samt hur samhörighet som en tredje, situationsanpassad variabel betingar den relationen.   För studien användes en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. En kvantitativ metod valdes där datainsamlingen skedde via en internetbaserad enkätundersökning riktad till medarbetare på ett marktjänsteföretag på en tysk flygplats som fullständigt besvarades av 75 respondenter.  Resultatet av studien indikerar att etiskt ledarskap har en negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna däremot betingar inte samhörighet den relationen utan samhörighet visade sig istället ha en direkt negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna. / The purpose of this study was to explain and analyze how ethical leadership is related to employee’s turnover intention in a low-income service industry, as well as how connectedness, as a contingency moderate this relation.   This study used a positivistic research philosophy and a deductive approach where the data was collected using an internet-based survey delivered to a ground handling organization operating at a German airport. The result indicated that ethical leadership has a negative correlation with turnover intention, however, connectedness seemed to have no moderating affect but a direct negative correlation with turnover intention itself.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

Bakgrund: Brist på vårdpersonal är ett globalt problem. Vårdpersonalens intention att lämna sin anställning påverkar både patienter och samhället negativt och en av faktorerna som påverkar detta är arbetsrelaterad stress. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorerna vårdpersonals arbetsrelaterade stress och intention att lämna sin anställning samt sambandet dem emellan.  Metod: Tio artiklar med en kvantitativ metod inkluderades i studien. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning, analys och har sammanställts. I sökningarna användes databaserna Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo och Scopus.  Resultat: Samtliga artiklar visade att vårdpersonal upplevde arbetsrelaterad stress och att det fanns vårdpersonal med intention att lämna anställning. De visade även ett signifikant positivt samband mellan dessa faktorer.  Konklusion: Resultatet i denna litteraturstudie belyser ett globalt problem och kan användas för att öka medvetenheten om detta. För att hitta en lösning behövs systematiska interventioner i organisationen och området behöver vidare forskning för att validera denna kunskap och tydliggöra problemets natur. Arbetet med detta kan få betydelse för både vårdtagare och vårdgivare. / Background: Nurse shortage is a global problem. Nurse’s turnover intention has a negative effect on both patients and society and one of the factors affecting this is occupational stress. Aim: The aim was to map nurse’s occupational stress and turnover intention and the correlation between these factors. Methods: Ten articles using a quantitative method were included in the study. All of the articles have gone through a quality review, analysis and compilation. The article searches were conducted using the databases Pubmed, Cinahl, APA PsycInfo and Scopus.  Results: All of the ten articles showed that nurse’s experienced occupational stress and that there were nurse’s with turnover intention. They also indicated a significant positive correlation between these factors.  Conclusion: The results of the literature review illuminates a global problem and can be used to increase awareness about it. To find a solution, systematic interventions are needed in the organization and the subject needs further research to validate this knowledge and clarify the nature of the problem. This work can have significance for both caretakers and caregivers.

Bakgrund: Sjuksköterskor har det grundläggande ansvaret för omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvård och ska arbeta hälsofrämjande. I dagsläget råder en global brist på sjuksköterskor. Bristen beror bland annat på att befolkningen ökar och lever längre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Det är även för få sjuksköterskor som tar examen och det är svårt att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Bristen på sjuksköterskor leder till konsekvenser för vården och gör bland annat att vårdkvalitén försämras.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 9 kvantitativa studier och 6 kvalitativa studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudkategorier om vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket: (1) Bristande arbetsmiljö, (2) Psykisk ohälsa, (3) Bristande stöd, (4) Bristande arbetsrelationer, (5) Sjuksköterskeyrket och (6) Demografiska egenskaper.Slutsats: Det finns flera olika anledningar som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket. Hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider och brist på bekräftelse och belöningar var de mest framträdande skälen till att vilja lämna. Genom att identifiera vad som får sjuksköterskor att vilja lämna kan åtgärder vidtas för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Detta kan eventuellt leda till att bristen på sjuksköterskor minskar och att vårdkvalitén förbättras. / Background: Nurses have the basic responsibility for the nursing work in health care and must work to promote health. There is currently a global shortage of nurses. The shortage is partly due to the population increasing and living longer, which leads to an increased need for care. There are also too few nurses who graduate and it is difficult to get nurses to stay in the profession. The lack of nurses leads to consequences and causes the quality of care to deteriorate.Aim: The purpose of the literature review was to describe what makes nurses want to leave the profession.Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 9 quantitative studies and 6 qualitative studies were obtained from the databases PubMed and Cinahl.Results: The results are presented in six main categories about what makes nurses want to leave the profession: (1) Poor work environment, (2) Mental ilness, (3) Lack of support, (4) Lack of working relationships, (5) The nursing profession and (6) Demographic characteristics.Conclusion: There are several different reasons why nurses want to leave the profession. High workload, unfavorable working hours and lack of confirmation and rewards were the most prominent reasons for wanting to leave. By identifying what makes nurses want to leave, measures can be taken to get nurses to stay in the profession. This may lead to a reduction in the shortage of nurses and an improvement in the quality of care.

Den globala bristen på sjuksköterskor är ett omfattande samhällsproblem. För att kunna bemöta det stigande vårdbehovet efter massuppsägningarna som följde efter coronapandemin beräknas det i ett globalt perspektiv behövas 13 miljoner nya sjuksköterskor inom det kommande decenniet. När allt fler sjuksköterskor väljer att lämna arbetet uppstår en obalans på arbetsplatsen i förhållandet mellan antalet sjuksköterskor till antalet patienter. För sjuksköterskorna innebär detta en alltmer intensiv arbetsvardag som är ohållbar i längden och som i slutändan kan leda till att vårdkvaliteten äventyras och patientvården förbises. Sjuksköterskor är en viktig yrkesgrupp, både från ett individ- och samhällsperspektiv. Att identifiera vilka arbetsrelaterade faktorer som orsakar sjuksköterskors uppsägning skapar förutsättningar för arbetsgivare att fatta bättre beslut som gynnar sjuksköterskors individuella arbetsbehov. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att identifiera och sammanställa kunskap om vilka arbetsrelaterade faktorer som kan ligga bakom sjuksköterskors beslut om att lämna sin arbetsplats eller profession. En litteraturöversikt med insamlade data från sammanlagt 8520 sjuksköterskor i nio vetenskapliga originalartiklar via databaserna CINAHL och PubMed ligger till grund för studiens slutgiltiga resultat. Vid bearbetning av data har brister i arbetsmiljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, engagemangsfaktorer och hälsofaktorer identifierats som orsaker till sjuksköterskors beslut om uppsägning. Under coronapandemin övervägde 31,7 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att lämna sin yrkesprofession. För att motverka och reducera uppsägningsavsikten hos sjuksköterskor krävs förändringar i den intensiva arbetsbelastningen. Det behövs tydligare åtagande angående att försöka minska risken för sjuksköterskor att utsättas för arbetsrelaterad stress och ohälsa, samt en bättre kommunikation mellan chef och medarbetare. För att ytterligare främja processen med att attrahera och behålla sjuksköterskor på arbetsplatsen behövs det bättre arbetsvillkor, en mer förmånlig löneutveckling samt större möjligheter till karriärutveckling.

Försvarsmakten ska nu växa, syftandes till att kunna möta hotbilden. En Försvarsmakt som från nationellt fokus ändrats till ett internationellt och tillbaka till ett nationellt fokus har vissa utmaningar att hantera för att kunna möta politikernas och folkets förväntningar. Personalen i Försvarsmakten är enligt författarens åsikt den viktigaste resursen för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och samtidigt växa enligt regeringens proposition 2020/21:30. Detta innebär att det är av yttersta vikt att samtidigt som Försvarsmakten attraherar, utbildar och anställer ny personal, lyckas behålla befintlig personal. Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för de vanligaste orsakerna till att flygvapenofficerare väljer att söka sig utanför den svenska Försvarsmakten samt skapa förståelse för vad som skulle krävas för att tänka sig att bli återanställd. Genom att skapa förståelse kan arbetsgivarföreträdare använda verktyg som förhoppningsvis kan medföra att färre flygvapenofficerare lämnar Försvarsmakten på egen begäran. Om Försvarsmakten kan behålla befintlig personal i större takt samtidigt som ny personal rekryteras skapas större möjligheter för Försvarsmakten att kunna uppnå satta målsättningar. Empirin i denna studie utgörs av data från 37 formulärsvar och 24 kvalitativa intervjuer. Totalt har 105 individer lämnat Flygvapnet på egen begäran mellan åren 2019–2022. Av dessa var 53 officerare och 52 specialistofficerare. Huvuddelen av respondenterna (37,5 %) uppgav i någon form att huvudanledningen till att lämna Försvarsmakten var på grund av att de upplevde avsaknad av egen utveckling och eller stimulans med den befattning som de hade vid tillfället då de lämnade på egen begäran. Av dessa individer påtalade huvuddelen för sina närmaste chefer att de ville byta befattning, få mer utvecklande och utmanande arbetsuppgifter och eller uppgifter som matchar deras profil. 25% av respondenterna svarade att huvudanledningen till att lämna på egen begäran var, någon typ av hemlängtan till familj och vänner i en annan stad än den som var individens arbetsort. Övriga anledningar har även kategorisets och redogjorts för i denna kvalitativa fallstudie.