SAMMANFATTNING Sjuksköterskan har en central roll i vården och ska ge god omvårdnad på ett patientsäkert sätt. Med patientsäkerhet avses att skydda patienter från skador inom vården. I patientsäkerhetslagen står det att hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet är att upprätthålla hög patientsäkerhet. Syftet var att belysa hur faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus inom öppen/slutenvård kan inverka på patientsäkerheten. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och som inkluderade 18 vetenskapliga artiklar. Datainsamling via PubMed, CINAHL och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt. I resultatet framkom fyra faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus som skulle kunna inverka på patientsäkerhet. Sjuksköterskebemanning på sjukhus relaterat till patientsäkerhet, team- och samarbete relaterat till patientsäkerhet, ledning- och organisation relaterat till patientsäkerhet, arbetsbelastning och sjuksköterskors arbetstid/ schema relaterat till patientsäkerhet. Otillräcklig sjuksköterskebemanning visade sig medföra ökad risk för patienters 30- dagars mortalitet och ökad risk för avvikelser avseende patientsäkerhet. Vidare framkom att goda arbetsrelationer bidrog till minskade risker för negativa avvikelser i vården samt att engagerad och stödjande ledning med förmåga att upprätta välfungerande struktur på arbetsplatsen kunde bidra till högre patientsäkerhet. Övertidsarbete på över 40 timmar per vecka kunde påverka sjuksköterskors möjlighet att bedriva patientsäkert arbete. Slutsatsen blev att sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus kan inverka på patientsäkerheten. Mot den bakgrunden är det viktigt att förbättra och utveckla ovan nämnda faktorer för att främja patientsäkerheten.

Bakgrund: Flertalet studier visar på hur sjuksköterskebristen är ett faktum världen över och att detta medför konsekvenser för kvaliteten på vården av patienten. Syfte: Syftet är att sammanställa kunskapsläget om kommunikation mellan patient och sjuksköterska påverkar patientsäkerheten och om sjuksköterskebristen har en inverkan på detta. Metod: En litteraturstudie utfördes för att besvara syftet. Artiklar söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Svemed och granskades sedan utifrån SBU´s kvalitetsmall. Artiklarna som bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet användes i arbetet och de artiklar som bedömdes ha en låg kvalitet uteslöts från arbetet.Resultat: Resultatet visade att tung arbetsbelastning och tidsbrist bidrog till att kommunikationen med patienten inte prioriterades. Bristfällande kommunikation visade sig ha en direkt påverkan på patientsäkerheten då missförstånd uppstod, felaktiga diagnoser ställdes varpå patienten även i vissa fall fick fel behandling. Patienterna uppfattade sjuksköterskornas arbetsbelastning och kände sympati för dem samtidigt som många kände sig orättvist behandlade. Trots att många patienter berättade om bristfällande kommunikation samt en påverkad relation mellan sjuksköterskan och patienten var det emellertid några patienter som lyfte positiva möten och även möten som förstärkt patientens vilja att våga prata med sjuksköterskan om allting, inte enbart det medicinska. Slutsats: Resultatet visar på hur en bristfällig kommunikation kan leda till stora konsekvenser för patientsäkerheten. Ytterligare forskning och studier med fokus på patienternas synvinkel anses därav som en viktig aspekt för att visa på hur allvarsamt detta är. / Background: Several studies show how nursing shortage is a fact worldwide and that it implicates the quality of patient care.Aim: The aim is too gather information on wheter the communication between patient and nurse affects patient saftey and if nurse shortage has an impact on this.Method: A literature review was conducted. Articles were searched in the following three databases; Pubmed, Cinahl and Svemed and then reviewed based on SBU´s quality template. The articles that was estimated too a high or medium quality were included in the article and the articles whom were estimated too a low quality were omitted from the essay.Results: The results showed that heavy workload and lack of time contributed to unprioritizd communication with the patient. Defective communication was found to have a direct impact on patient safety when misunderstandings arose, incorrect diagnoses were made and in some cases, the patient received incorrect treatment. Patients perceived the workload of the nurses and felt sympathy for them while many felt unfairly treated. Although many patients talked about inadequate communication and an affected relationship between the nurse and the patient, nonetheless, there were some patients who raised positive meetings and also meetings that reinforced the patient's willingness to dare to talk to the nurse about everything, not just the medical aspects. Conclusion: The result shows what devastating consequences a lack of communication can contribute to. Further research and studies that focus on the patients view is considered an important aspect to show how serious it is.

Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett växande problem samtidigt som vårdbehovet hos befolkningen ökar. I Sverige rapporterar endast en region en balanserad situation med tillgång på grundutbildade sjuksköterskor, vilket kan innebära framtida utmaningar i att bemöta efterfrågan på vård. Brist på sjuksköterskor har visat sig ha en negativ inverkan på vårdkvalitet samt patientsäkerhet, vilket gör det angeläget att behålla befintligt antal sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversiktens resultat har baserats på 15 vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och sex kvantitativa artiklar, publicerade under tidsperioden 2011 till 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna CHINAL, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. I kategorin Arbetsmiljö framkom det att stöd från kollegor och ledning påverkar sjuksköterskors varaktighet i sin anställning och att tillfredställelsen till arbetet ökar vid upprätthållande av god och säker vård. I kategorin Individuella faktorer framkom det att personlig och professionell utveckling är viktigt för att skapa trygghet och säkerhet i arbetsrollen. Det framkom också att det är viktigt att privatlivet inte ska påverkas av arbetet. Slutsats: Faktorerna som nämns i litteraturöversiktens resultat kan bidra till att öka möjligheten att skapa attraktivare arbetsplatser och förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen. Det i sin tur kan resultera i ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet samt även bevara professionens förtroende. / Background: The nurse shortage is a growing problem. Only one region in Sweden is reporting to have a balanced situation with access to educated nurses. The shortage of nurses has shown to have a negative effect on the quality of care and patient saftey, which makes it urgent to keep the existing number of nurses.Aim: The aim with the literature review is to describe factors which can influence nurses to leave or stay within the profession and workplace in health care.Method: The literature review is based on 15 research articles, published during the time-period 2011 to 2021. Databases that have been used is CHINAL, PsycINFO and PubMed.Results: In the result two main categories are presented. In the category Work environment it emerged that support from colleagues and management influences nurses' stay at the workplace and being satisfied at work contributes to maintain good and safe care. In the category Individual factors it emerged that personal and professional development are important to become comfortable and confident working as a nurse. It also emerged that it is important with recovery and that the personal life was not affected by work.Conclusion: The factors mentioned in the literature review result can contribute to increase the possibility to create more attractive workplaces, and thereby prolong nurses’ stay at the workplace. That in turn can result in improved quality of care and patient safety and thereby also keep the profession’s credibility.

Den globala bristen på sjuksköterskor är ett omfattande samhällsproblem. För att kunna bemöta det stigande vårdbehovet efter massuppsägningarna som följde efter coronapandemin beräknas det i ett globalt perspektiv behövas 13 miljoner nya sjuksköterskor inom det kommande decenniet. När allt fler sjuksköterskor väljer att lämna arbetet uppstår en obalans på arbetsplatsen i förhållandet mellan antalet sjuksköterskor till antalet patienter. För sjuksköterskorna innebär detta en alltmer intensiv arbetsvardag som är ohållbar i längden och som i slutändan kan leda till att vårdkvaliteten äventyras och patientvården förbises. Sjuksköterskor är en viktig yrkesgrupp, både från ett individ- och samhällsperspektiv. Att identifiera vilka arbetsrelaterade faktorer som orsakar sjuksköterskors uppsägning skapar förutsättningar för arbetsgivare att fatta bättre beslut som gynnar sjuksköterskors individuella arbetsbehov. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att identifiera och sammanställa kunskap om vilka arbetsrelaterade faktorer som kan ligga bakom sjuksköterskors beslut om att lämna sin arbetsplats eller profession. En litteraturöversikt med insamlade data från sammanlagt 8520 sjuksköterskor i nio vetenskapliga originalartiklar via databaserna CINAHL och PubMed ligger till grund för studiens slutgiltiga resultat. Vid bearbetning av data har brister i arbetsmiljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, engagemangsfaktorer och hälsofaktorer identifierats som orsaker till sjuksköterskors beslut om uppsägning. Under coronapandemin övervägde 31,7 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att lämna sin yrkesprofession. För att motverka och reducera uppsägningsavsikten hos sjuksköterskor krävs förändringar i den intensiva arbetsbelastningen. Det behövs tydligare åtagande angående att försöka minska risken för sjuksköterskor att utsättas för arbetsrelaterad stress och ohälsa, samt en bättre kommunikation mellan chef och medarbetare. För att ytterligare främja processen med att attrahera och behålla sjuksköterskor på arbetsplatsen behövs det bättre arbetsvillkor, en mer förmånlig löneutveckling samt större möjligheter till karriärutveckling.

I Sverige har det i många år rapporterats från olika arbetsgivare att bristen är stor på sjuksköterskor inom vården då det är svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Hela nio av tio arbetsgivare uttrycker stora svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Nio av tio sjuksköterskor utbildar sig till sjuksköterska i syfte att arbeta med att hjälpa människor, och upplever detta som meningsfullt. Varför sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats eller väljer att helt sluta som sjuksköterskor beror på många olika skäl, så som överansträngning/utbrändhet, låg lön, bristande chefskap/organisation, bristande arbetsvillkor samt personlig utveckling. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ligger i Borås och har under de senaste åren haft problem med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att sjukhussängar och hela avdelningar har fått stängas. Syftet med studien var att ta reda på av vilka orsaker har grundutbildade sjuksköterskor på SÄS 2017 valt att avsluta sin anställning på sjukhuset? Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och syftar till att ge klarhet i varför sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning på SÄS. Studien visar att orsakerna till att så många sjuksköterskor som slutat på SÄS under perioden 2017 i första hand beror på hög arbetsbelastning, tungt arbete, samt att sjuksköterskorna upplevde att deras arbetsområde låg utanför deras kompetens. Näst största anledningen till att sjuksköterskorna slutade var upplevelsen av låg lön/löneutveckling och arbetstider.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av 22 yrken som kräver legitimation som bevis på att man genomgått erforderlig utbildning och har kompetens att arbeta inom yrket. Sjuksköterskan är ledare inom omvårdnad och bör besitta en mängd olika egenskaper för att kunna utföra sitt arbete. Efterfrågan av grundutbildade sjuksköterskor ökar i samband med ett ökat antal invånare i Sverige samt ökat antal äldre personer i samhället. Trots en ökning av utfärdade sjuksköterskelegitimationer uppger flertalet regioner i Sverige att det råder brist på grundutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskebristen ger negativa konsekvenser i sjuksköterskors yrkesutövning och har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor överväger att lämna sin arbetsplats upprepat antal per år.Syfte: Att beskriva faktorer som kan influera sjuksköterskan att lämna sin arbetsplats inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversiktens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan åren 2010 och 2020. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier som benämndes Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Vidare kunde sex subkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: Sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats på grund av en mängd olika faktorer, där en bristfällig arbetsmiljö sticker ut som den främsta faktorn. Sjuksköterskor upplever en hög arbetsbörda i kombination med underbemanning på arbetsplatsen som leder till att sjuksköterskor väljer att lämna, vilket påverkar både patienter och sjuksköterskor. För att undvika att sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats är det av vikt att de upplever en god arbetsmiljö, bra ledning och att de har en positiv uppfattning av sitt yrke. / Background: The nursing profession requires a license as proof you have undergone the required education and possess the skills to work in the profession. The nurse is a leader in nursing and should possess a variety of qualities in the workplace. The demand for nurses is increasing in relation with an increasing population in Sweden and an increase in aging people in society. Despite an increase in issued nurse licenses, a majority of the regions in Sweden state that they are experiencing a shortage of nurses. The nursing shortage has a negative impact on nursing practice and patient safety. Previous research shows that nurses consider leaving their workplace multiple times per year.Aim: To describe factors that may influence nurses’ intention to leave their workplace in healthcare.Method: The result of the literature review is based on 15 scientific articles published between the years 2010 and 2020. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed.Results: The results were divided into two main categories which were named Organizational factors and Individual factors. Furthermore, six subcategories were identified that were connected to the main categories.Conclusion: Nurses choose to leave their workplace due to several factors where an inadequate work environment is the main factor. Nurses experience a high workload in combination with understaffing in the workplace which leads to nurses choosing to leave, which in turn affects both patients and nurses. To avoid nurses choosing to leave their workplace it is important that they experience a good work environment, adequate management and a positive view of their profession.

Bakgrund: Idag beräknas bristen på sjuksköterskor uppgå till 5,9 miljoner sjuksköterskor globalt, ensiffra som väntas stiga. Att sjuksköterskor lämnar sina arbetsplatser beror på flera faktorer. Hög arbetsbelastning, etisk stress och bristande ledarskap är några exempel. Detta leder till brist på god omvårdnad och bristande patientsäkerhet.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors intention att stanna på sin arbetsplats.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på data från 10 originalartiklar genomfördes, och analyserades med en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. Individuella faktorer innehöll subteman: Privatliv, Klinisk erfarenhet och Ekonomiska faktorer. Det andra temat, Tillfredställelse i arbetet med subteman Professionsstolthet, omvårdnadsfokus och utmanande utveckling. Slutligen Mellanmänskliga relationer, vilken beskrev vikten av Omsorgsfullt ledarskap och Kollegial sammanhållning.  Slutsats: Sjuksköterskor behöver en stabil organisation och en miljö där de tillåts arbeta efter deras professionella autonomi, möjlighet till utveckling, ett gott ledarskap och goda relationer med kollegor. Vidare finns det likheter mellan sjuksköterskors intention att stanna och intentionen att lämna, men även viktiga skillnader. Ytterligare forskning kring detta samband förelsås. Detta för att bidra till god omvårdnad och en säker vård för patienterna. / Background: The global nursing shortage is estimated to 5,9 million nurses. Nurses are leaving their workplaces and the profession. This relates to several factors, for example, high workload, moral distress, and lack of good leadership which contributes to lack of proper nursing care and poor patient safety.   Aim: The aim of this study was to examine what affect nurses’ intention to stay in their workplace.  Method: A literature review of qualitative data was conducted from ten original articles, and was analysed using a qualitative thematic analysis approach.  Results: Three themes and eight subthemes were identified. Individual factors containing subthemes: personal life, clinical experience and financial factors. The second theme was Work satisfaction including subthemes professional pride, nursing care and challenging growth. The last theme was Interpersonal relationships describing the importance of caring leadership and collegial support.  Conclusion: Nurses´ need stable organisations, good leadership, collegial support and being allowed to use their expertise and professional autonomy. There are many similarities between nurses’ intention to stay and intention to leave, but also important differences. Further research investigating these differences are recommended to improve nurses’ work environment.

Bakgrund Det blir allt vanligare att sjuksköterskor väljer att avsluta sina anställningar, byta arbetsplats eller byta bransch, vilket leder till att det på många håll råder brist på sjuksköterskor samt är underbemannat på arbetsplatser. Brist på sjuksköterskor innebär större arbetsbelastning och tidsbrist vilket riskerar att vårdkvalitet, personcentrerad vård samt patientsäkerhet äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur omvårdnadsarbete påverkas vid underbemanning av sjuksköterskor avseende patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. En innehållsanalys genomfördes av13 vetenskapliga artiklar. Resultat En konsekvens av underbemanning av sjuksköterskor var brister i utförande av omvårdnadsmoment. Bristerna påverkade patientnära arbete, sjuksköterskors arbetsmiljö och förutsättningar för att vårda patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Ett högt antal patienter per sjuksköterska kunde påverka vården negativt. Slutsats Underbemanning av sjuksköterskor bidrar till hög arbetsbelastning och tidsbrist, vilket resulterar i att utförande av omvårdnadsåtgärder blir bristande. Sjuksköterskor tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket resulterar i att vården som bedrivs inte alltid uppfyller principerna för personcentrerad vård. Konsekvenser av underbemanning påverkar både patienter och sjuksköterskor negativt och riskerar att resultera i försämrad vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. / Background It is becoming more common that nurses choose to end their employment, change workplaces or change industries, resulting in nursing shortage and understaffed workplaces. A lack of nurses means a greater workload and time shortage, providing a risk that the quality of care, person-centred care and patient safety are compromised. Aim The aim of this literature review is to illustrate how nursing care is affected by nurse understaffing regarding patient safety and quality of care. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A content analysis was conducted on 13 articles in this literature review. Results A consequence of nurse understaffing is insufficiency in conducting nursing care tasks. The shortcomings in nursing care tasks affect bedside care, nurses’ work environment and the circumstances that provide for person-centered care. High nurse-to-patient ratio affects the care that nurses can provide to patients. Conclusions Nurse understaffing contributed to high workload and time shortage which resulted in insufficiency in conducting nursing care tasks. Nurses were forced to prioritize between work tasks which resulted in care that not always met the principles of conducting personcentered care. The consequences of nurse understaffing affected both patients and nurses negatively and risked resulting in declining quality of care and patient safety.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.