Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

Den globala bristen på sjuksköterskor är ett omfattande samhällsproblem. För att kunna bemöta det stigande vårdbehovet efter massuppsägningarna som följde efter coronapandemin beräknas det i ett globalt perspektiv behövas 13 miljoner nya sjuksköterskor inom det kommande decenniet. När allt fler sjuksköterskor väljer att lämna arbetet uppstår en obalans på arbetsplatsen i förhållandet mellan antalet sjuksköterskor till antalet patienter. För sjuksköterskorna innebär detta en alltmer intensiv arbetsvardag som är ohållbar i längden och som i slutändan kan leda till att vårdkvaliteten äventyras och patientvården förbises. Sjuksköterskor är en viktig yrkesgrupp, både från ett individ- och samhällsperspektiv. Att identifiera vilka arbetsrelaterade faktorer som orsakar sjuksköterskors uppsägning skapar förutsättningar för arbetsgivare att fatta bättre beslut som gynnar sjuksköterskors individuella arbetsbehov. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att identifiera och sammanställa kunskap om vilka arbetsrelaterade faktorer som kan ligga bakom sjuksköterskors beslut om att lämna sin arbetsplats eller profession. En litteraturöversikt med insamlade data från sammanlagt 8520 sjuksköterskor i nio vetenskapliga originalartiklar via databaserna CINAHL och PubMed ligger till grund för studiens slutgiltiga resultat. Vid bearbetning av data har brister i arbetsmiljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, engagemangsfaktorer och hälsofaktorer identifierats som orsaker till sjuksköterskors beslut om uppsägning. Under coronapandemin övervägde 31,7 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att lämna sin yrkesprofession. För att motverka och reducera uppsägningsavsikten hos sjuksköterskor krävs förändringar i den intensiva arbetsbelastningen. Det behövs tydligare åtagande angående att försöka minska risken för sjuksköterskor att utsättas för arbetsrelaterad stress och ohälsa, samt en bättre kommunikation mellan chef och medarbetare. För att ytterligare främja processen med att attrahera och behålla sjuksköterskor på arbetsplatsen behövs det bättre arbetsvillkor, en mer förmånlig löneutveckling samt större möjligheter till karriärutveckling.

Bakgrund. Individer i dagens samhälle behöver finna en balans mellan sina olika roller inom arbetslivet och privatlivet. Denna balans konkurrerar om individens tid och resurser, vilket kan vara krävande för en individ att lyckas balansera mellan. Forskningen visar att en individs balans mellan sina olika roller tenderar att samverka med individens motivation på arbetsplatsen. Syftet med studien är därmed att undersöka sambandet mellan work-life balance och medarbetarnas upplevda motivation i arbetet. Material och metod. Studien består av en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval har använts. En enkät användes för datainsamlingen, där 296 respondenter deltog. De instrument som har använts för att undersöka sambandet är WEIMS-instrumentet och WLB-scale. För att kontrollera att sambandet mellan våra huvudvariabler kvarstod mot kontrollvariablerna, har en multipel regressionsanalys använts. I denna analys genomfördes bootstrapping med 5000 iterationer. Resultat. Studien fann ett positivt samband mellan work-life balance och motivation (r = .14, p < .001), när sambandet kontrollerades för våra signifikanta kontrollvariabler: stress, hälsotillstånd och sömn. Slutsats. Work-life balance och medarbetarnas upplevda motivation är två faktorer som samspelar med varandra. Vidare har work-life balance och motivation också visat sig samverka med individens vilja till att lämna arbetsplatsen. / Background. Individuals in today's society need to find a balance between their various roles in the workplace and personal life. This balance competes for an individual's time and resources, which can be demanding for them to successfully juggle. Research shows that an individual's balance between their various roles tends to interact with their motivation at work. The purpose of this study is thus to examine the relationship between work-life balance and employees' perceived motivation in the workplace. Materials and Methods. The study employs a quantitative method, using convenience sampling. A questionnaire was used for data collection, with 296 respondents participating. The instruments used to investigate the relationship are the WEIMS instrument and the WLB-scale. To control for the persistence of the relationship between our main variables against the control variables, a multiple regression analysis was employed. In this analysis, bootstrapping was performed with 5000 iterations. Results. The study found a positive correlation between work-life balance and motivation (r = .14, p < .001) when the relationship was controlled for our significant control variables: stress, health condition, and sleep. Conclusion. Work-life balance and employees' perceived motivation are two factors that interact with each other. Furthermore, work-life balance and motivation have also been found to interact with an individual's intention to leave the workplace