Sammanfattning Sjuksköterskan är den som tar ansvar för kvalitén i vården, att tänja på sjuksköterskans gränser kan leda till sämre resultat. Vid underbemanning och ökad stress kan patienter utsättas för större risker. Under 80- och 90-talet ansåg man att sjuksköterskor som undvek problem och var oengagerad hade en mindre risk att känna sig utbrända. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö vad gäller stress, utbrändhet och underbemanning kan påverka patientsäkerheten. Vidare var syftet att kvalitetsgranska urval och bortfall hos inkluderade artiklar. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie baserat på fjorton vetenskapliga artiklar från databasen Cinahl och en manuell sökning. Det funna huvudresultat var att underbemanning bidrar till ökat stresspåslag och en ökad arbetsbelastning vilket beskrivs som krävande och allt fler sjuksköterskor känner sig utbrända vilket ger en sämre patientsäkerhet när ineffektiva prioriteringar görs och viktiga omvårdnadsaspekter glöms bort. Trots en sämre arbetsmiljö kan patientsäkerheten upprätthållas om teamarbete på avdelningen fungerar bra. I föreliggande studie drar författarna slutsatsen att sjuksköterskor som utsätts för stress och underbemanning känner sig utbrända som leder till att det blir en inverkan på patientsäkerheten i samband med att sjuksköterskor inte hinner observera alla sina patienter, de begår medicinska misstag, missar flera viktiga delar i omvårdnaden, olika preventionsåtgärder och identitetskontroller vilket ledde till att patienter utsätts för onödigt lidande.

Bakgrund: Utebliven vård är ett globalt och relativt outforskat fenomen. Idag redovisar 20 av 21 regioner brist på sjuksköterskor. Antalet patienter per sjuksköterska ökar, vilket leder till att kravet på den enskilda sjuksköterskan växer. Ungefär 100 000 patienter ådrar sig en vårdskada per år vilket betyder att var tionde vårdtillfälle resulterar i en vårdskada som kunde ha undvikts. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på vårdavdelningar med tillhörande forskningsfrågor: ”Varför uteblir vård?”, ”Vilka omvårdnadsåtgärder uteblir?” samt ”Vad blir konsekvenserna av utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor?”. Metod: Litteraturstudien var utformad utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Resultatet baserades på 13 kvantitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Underbemanning har påvisats vara en bidragande faktor till att vård uteblir. Sjuksköterskor som upplever sig vara underbemannade rapporterade fler uteblivna omvårdnadsåtgärder jämfört med de sjuksköterskor som upplevde sig vara tillräckligt bemannade. De tre vanligaste omvårdnadsåtgärderna som uteblev var: mobilisering tre gånger per dag eller enligt ordination, munvård samt vändning i säng varannan timme. Patientsäkerheten riskerades när vård uteblev, då det fanns ett samband mellan uteblivna omvårdnadsåtgärder och vårdskador. Slutsats: Mer forskning behövs generellt om utebliven vård, men särskilt dess relation till patientsäkerheten.

Bakgrund: Under omvårdnad ingår hälsofrämjande arbete att förebygga sjukdomar och främja hälsa men även ta hand om dem som drabbats av sjukdom. En legitimerad sjuksköterskas huvudfokus ligger i evidensbaserad omvårdnad, samt kunskaper om medicin som är av relevans för patientens omvårdnad och behandling. Missad omvårdnad är ett begrepp som tagits fram för att benämna omvårdnadsåtgärder som missas eller uteblir på grund av olika faktorer.  Bemanning inom ramen för sjuksköterskor innebär att antalet sjuksköterskor ska anpassas efter vårdtyngden och hur arbetsbördan ser ut på den enskilda avdelningen.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bemanning på vårdavdelningar och missad omvårdnad  Metod: Litteraturstudien utgick från en beskrivning av systematisk litteraturöversikt av Rosén (2017). Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Granskningsmall av Forsberg & Wengström (2015) användes för att bedöma kvalitén av inkluderade artiklar. Totalt inkluderades 7 kvantitativa artiklar till resultatet. Induktiv analys genomfördes vid bearbetning av resultatet.  Resultat: Resultatet beskrivs utifrån två kategorier och två tabeller; övervägande positivt samband mellan bemanning och missad omvårdnad och omvårdnadsåtgärder som missas Slutsats: Underbemanning ledde till ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna vilket ledde till ökad risk för missad omvårdnad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunal hemtjänstpersonal i en landsbygdskommun upplever bemanningen. Utifrån detta undersöktes hur hemtjänstpersonalen hanterar eventuella situationer vid underbemanning och vilka konsekvenser det kan medföra för personalen. För att fånga upp hemtjänstpersonalens erfarenheter och upplevelser genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta personer intervjuades. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Teori som applicerats på resultatet var Kahns personligt engagemang och personligt disengagemang samt Hochschilds emotionsarbete och emotionellt lönearbete. Resultatet visade att underbemanning kunde vara det nya normala för hemtjänstpersonalen då normen för god bemanning förändrats. Det har skett en ansvarsförskjutning gällande vikarieanskaffning kvällar och helger. Hemtjänstpersonalen hade strategier som möjliggjorde arbete vid underbemanning. Det fanns två centrala strategier vilka var samarbete inom den egna gruppen och samarbete mellan grupper. Dessa strategier fick konsekvenser för personalen i form av att underbemanningen kontinuerligt osynliggjordes. Studien har bidragit till att problem gällande bemanning och de strategier som används inom kommunal hemtjänst i en landsbygdskommun för att hantera underbemanning synliggjorts. / The aim for this study was to explore how homecare workers in a rural municipality perceives staffing. From this perspective explore how homecare workers dealt with situations of staff shortage and what consequences it could bestow upon the staff. A qualitative interview study was made to capture the experiences of homecare workers and eight persons were interviewed. Thematic analysis was used to analyze the interviews. Theories used to analyze the results were both Kahn’s personal engagement and personal disengagement and Hochschild’s emotion work and emotional labor. The results showed that staff shortage might be the new standard due to a shift in the perceived norm of adequate staffing. There was a shift of responsibility regarding substitutes during evenings and weekends. Homecare workers showed strategies that facilitated a continued work while short-staffed. Two central strategies were cooperation within their own group and cooperation with other groups. These strategies had consequences for the staff such as making staff shortage continuously obscured. This study has highlighted problematic staffing and strategies within municipal homecare in a rural municipality.

Bakgrund Det blir allt vanligare att sjuksköterskor väljer att avsluta sina anställningar, byta arbetsplats eller byta bransch, vilket leder till att det på många håll råder brist på sjuksköterskor samt är underbemannat på arbetsplatser. Brist på sjuksköterskor innebär större arbetsbelastning och tidsbrist vilket riskerar att vårdkvalitet, personcentrerad vård samt patientsäkerhet äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur omvårdnadsarbete påverkas vid underbemanning av sjuksköterskor avseende patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. En innehållsanalys genomfördes av13 vetenskapliga artiklar. Resultat En konsekvens av underbemanning av sjuksköterskor var brister i utförande av omvårdnadsmoment. Bristerna påverkade patientnära arbete, sjuksköterskors arbetsmiljö och förutsättningar för att vårda patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Ett högt antal patienter per sjuksköterska kunde påverka vården negativt. Slutsats Underbemanning av sjuksköterskor bidrar till hög arbetsbelastning och tidsbrist, vilket resulterar i att utförande av omvårdnadsåtgärder blir bristande. Sjuksköterskor tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket resulterar i att vården som bedrivs inte alltid uppfyller principerna för personcentrerad vård. Konsekvenser av underbemanning påverkar både patienter och sjuksköterskor negativt och riskerar att resultera i försämrad vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. / Background It is becoming more common that nurses choose to end their employment, change workplaces or change industries, resulting in nursing shortage and understaffed workplaces. A lack of nurses means a greater workload and time shortage, providing a risk that the quality of care, person-centred care and patient safety are compromised. Aim The aim of this literature review is to illustrate how nursing care is affected by nurse understaffing regarding patient safety and quality of care. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A content analysis was conducted on 13 articles in this literature review. Results A consequence of nurse understaffing is insufficiency in conducting nursing care tasks. The shortcomings in nursing care tasks affect bedside care, nurses’ work environment and the circumstances that provide for person-centered care. High nurse-to-patient ratio affects the care that nurses can provide to patients. Conclusions Nurse understaffing contributed to high workload and time shortage which resulted in insufficiency in conducting nursing care tasks. Nurses were forced to prioritize between work tasks which resulted in care that not always met the principles of conducting personcentered care. The consequences of nurse understaffing affected both patients and nurses negatively and risked resulting in declining quality of care and patient safety.