Bakgrund: Utebliven vård är ett globalt och relativt outforskat fenomen. Idag redovisar 20 av 21 regioner brist på sjuksköterskor. Antalet patienter per sjuksköterska ökar, vilket leder till att kravet på den enskilda sjuksköterskan växer. Ungefär 100 000 patienter ådrar sig en vårdskada per år vilket betyder att var tionde vårdtillfälle resulterar i en vårdskada som kunde ha undvikts. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på vårdavdelningar med tillhörande forskningsfrågor: ”Varför uteblir vård?”, ”Vilka omvårdnadsåtgärder uteblir?” samt ”Vad blir konsekvenserna av utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor?”. Metod: Litteraturstudien var utformad utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Resultatet baserades på 13 kvantitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Underbemanning har påvisats vara en bidragande faktor till att vård uteblir. Sjuksköterskor som upplever sig vara underbemannade rapporterade fler uteblivna omvårdnadsåtgärder jämfört med de sjuksköterskor som upplevde sig vara tillräckligt bemannade. De tre vanligaste omvårdnadsåtgärderna som uteblev var: mobilisering tre gånger per dag eller enligt ordination, munvård samt vändning i säng varannan timme. Patientsäkerheten riskerades när vård uteblev, då det fanns ett samband mellan uteblivna omvårdnadsåtgärder och vårdskador. Slutsats: Mer forskning behövs generellt om utebliven vård, men särskilt dess relation till patientsäkerheten.

No description available.

Bristen på sjuksköterskor är utbrett över hela världen och är i Sverige påtagligt både på regional och kommunal nivå. Att arbeta under rådande personalbrist gör att sjuksköterskan behöver ta ett större ansvar för att kompensera den personal som inte finns på plats. Syftet med studien var att identifiera och beskriva konsekvenser för sjuksköterskan vid personalbrist. Studien var en induktiv litteraturöversikt där relevanta artiklar har sökts fram för att sedan analyseras och presenteras i resultatet. Resultatet visade tydligt att det finns flertalet konsekvenser för de arbetande sjuksköterskorna både fysiskt och psykiskt. Dels ökar sjukskrivingarna till följd av bland annat stresspåslag, dels ökar den fysiska belastningen vilket gör att sjuksköterskorna får problem med leder, muskler och skelett. Dessutom kan de inte utöva en säker vård och skapa de vårdrelationer som krävs för att uppfylla de förväntningar och krav som finns på en sjuksköterska. För att bryta den nedåtgående spiralen behöver kärnproblemet lösas nämligen personalbristen. Detta för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket och för att man ska kunna bedriva en säker och personcentrerad vård som främjar hälsa och lindrar lindande. / The shortage of nurses is widespread all over the world and in Sweden is noticeable both at the regional level and in the municipalities. Working during the prevailing staff shortage means that nurses need to take greater responsibility to compensate the staff who are not on site. The purpose of the study was to identify and describe the consequences for the nurse in the event of staff shortages. The study was an inductive literature review where relevant articles were searched for and then analyzed and presented in the results. The results clearly showed that there are several consequences for the working nurses both physically and psychologically. On one hand, sick-leave is increasing as a result of, among other things, increased stress-levels. On the other hand, the physical load is increasing, causing the nurses to have problems with joints, muscles and bones. Further the nurses cannot practice safe care and create the caring relationships required to fulfill the expectations and demands that are placed on a nurse. To break the downward spiral, the core problem needs to be solved, namely the staff shortage. This is to get nurses to remain in the profession and to be able to provide safe and person-centered care that promotes health and relieves suffering.