• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 13
  • Tagged with
  • 27
  • 27
  • 15
  • 14
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.

An Investigation of Cefadroxil and Meropenem’s Supply Chain and Estimationof the Health Economic Consequences in Sweden due to Shortage

Attemalm, Christine, Efverström, Jonathan, Elkhalifa, Dania, Hansen, Viktor, Tjärnström, Yasmine Sundelin January 2020 (has links)
Sweden has been increasingly affected by drug shortage and the public healthcare system has identified a large amount of antibiotics risking shortage. Drug shortage of antibiotics is a worldwide problem with complex causes and consequences affecting many countries healthcare systems. The aim of this study is to investigate the shortage of cefadroxil and meropenem. More specifically, to investigate risk factors in the supply chain contributing to their backorders as well as possible consequences for Swedish healthcare due to shortage.  To formulate the supply chain for cefadroxil and meropenem, the active pharmaceutical ingredient (API) manufacturers, final dosage form (FDF) holders and market authorization holders (MAHs)were identified. 4 active API manufactures, 18 active FDF holders and 4 MAHs were identified for cefadroxil and 4 active API manufactures, 32 FDF holders and 8 MAHs were identified for meropenem. In order to analyse the causes behind these antibiotic shortages, problems with the manufactures were researched using various sources. Since API production is the first step in thesupply chain, problems connected to the API manufactures was the sole focus in this study. Research identified several problems with the API manufacturers for both antibiotics, indicating that the shortages can in fact be explained by issues in the supply chain.  In order to calculate and get an estimate of the health economic costs for society, a model based on direct and indirect costs was used. The direct costs were calculated by comparing the most suitable alternative treatment methods. For cefadroxil there were 5 alternatives in the case of shortage for the oral suspension from Mylan AB (the only product covered in this section of the report due to limited data), whereof 3 of the alternatives still were cefadroxil products. These 3 were cefadroxil dispersible tablets, cefadroxil capsules and Grüncef. The other 2 alternatives were Clindamycin and the combination antibiotic Trimethoprim/Sulfamethoxazol (Eusaprim R). Meropenem had only one identified alternative drug called imipenem. In addition to comparing alternative treatments, the cost of extra labor hours spent on dealing with shortages as well as the increased risk of AMR was also also investigated closely. The indirect costs were based on loss of production due to patient care being longer and more demanding as a result of unforeseen side effects caused by the alternative treatments. This was analyzed qualitatively, in other words no definitive cost was calculatedfor loss of production. Results showed that the exchange from Cefadroxil Mylan oral suspension to cefadroxil dispersible tablets would cost Sweden approximately +35 105 SEK/day. The exchange to cefadroxil capsules would cost -30 939 SEK/day and for Grüncef the cost would be +311 814 SEK/day. As for the other 2 antibiotics, the cost would be -23 103 SEK/day for Clindamycin and -53 084 SEK/day for Eusaprim R. When exchanging meropenem for imipenem, the direct cost was estimated to +343 299 SEK/day. Regarding the cost for extra labor hours spent on dealing with shortage, this was estimated to 1.6 MSEK per shortage, regardless of the antibiotic and shortage duration. The costscalculated for the replacement pharmaceuticals were based on worst case scenarios for when all MAHs had their products unavailable. If the calculated values are of any relevance for real life situations depends on the fragility of the supply chain. In other words, how big these health economicconsequences are for Swedish healthcare is dependant on the risk of unavailability for these antibiotics which goes back to the fragility of the supply chain. In regards to AMR, research showed that substituting cefadroxil for clindamycin and meropenem for imipenem increased the risk of AMR and as a consequence, the direct cost increased as well. The use of clindamycin to treat infections caused by Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) could lead to an additional cost of +3665 SEK/outpatient visit in the case of induced resistance against the antibiotic. Substituting meropenem for imipenem would result in an additional cost of +1160 SEK/day assuming that the bacteria behind the infection is ESBLcarba, an Enterobacteriaeac able to break down carbapenems (a class of antibiotics in which meropenem and imipenem reside). Using licensed drugs could minimize this risk but would however come at a cost for the patients health due to the extended lead time as a result of importation. This would in turn increase the indirect cost to society in the form of loss of production. Despite maybe lowering the risk of AMR, the calculated costs for shortage/day show that using licensed drugs would in fact increase the direct cost a great deal. The calculations for Grüncef and imipenem illustrate this as they proved to be much more costly than the other alternative treatments.

Revenue Generation in Data-driven Healthcare : An exploratory study of how big data solutions can be integrated into the Swedish healthcare system

Jonsson, Hanna, Mazomba, Luyolo January 2019 (has links)
Abstract The purpose of this study is to investigate how big data solutions in the Swedish healthcare system can generate a revenue. As technology continues to evolve, the use of big data is beginning to transform processes in many different industries, making them more efficient and effective. The opportunities presented by big data have been researched to a large extent in commercial fields, however, research in the use of big data in healthcare is scarce and this is particularly true in the case of Sweden. Furthermore, there is a lack in research that explores the interface between big data, healthcare and revenue models. The interface between these three fields of research is important as innovation and the integration of big data in healthcare could be affected by the ability of companies to generate a revenue from developing such innovations or solutions. Thus, this thesis aims to fill this gap in research and contribute to the limited body of knowledge that exists on this topic. The study conducted in this thesis was done via qualitative methods, in which a literature search was done and interviews were conducted with individuals who hold managerial positions at Region Västerbotten. The purpose of conducting these interviews was to establish a better understanding of the Swedish healthcare system and how its structure has influenced the use, or lack thereof, of big data in the healthcare delivery process, as well as, how this structure enables the generation of revenue through big data solutions. The data collected was analysed using the grounded theory approach which includes the coding and thematising of the empirical data in order to identify the key areas of discussion. The findings revealed that the current state of the Swedish healthcare system does not present an environment in which big data solutions that have been developed for the system can thrive and generate a revenue. However, if action is taken to make some changes to the current state of the system, then revenue generation may be possible in the future. The findings from the data also identified key barriers that need to be overcome in order to increase the integration of big data into the healthcare system. These barriers included the (i) lack of big data knowledge and expertise, (ii) data protection regulations, (iii) national budget allocation and the (iv) lack of structured data. Through collaborative work between actors in both the public and private sectors, these barriers can be overcome and Sweden could be on its way to transforming its healthcare system with the use of big data solutions, thus, improving the quality of care provided to its citizens. Key words: big data, healthcare, Swedish healthcare system, AI, revenue models, data-driven revenue models

Quality Improvement in Healthcare : Experiences from a Swedish County Council Initiative / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården : Erfarenheter från ett svenskt landsting

Andersson, Ann-Christine January 2013 (has links)
Quality improvement (QI) has become an important issue in healthcare settings. A central question for many healthcare systems is how to manage improvement initiatives adequately. All county councils and regions managing healthcare in Sweden have started to work with QI at an organizational system level, to varied extents. The Kalmar county council improvement initiative constitutes the empirical basis of this thesis. The aim of the thesis is to provide knowledge about different aspects of a county-wide improvement initiative, and a broader understanding of factors and strategies that affect participation, management and outcomes. The overall study design is based on a case study. The first two studies illuminate the practice-based (micro level), bottom-up perspective. Inductively five different areas (categories) were identified. Factors influencing participation in improvement initiatives provided the basis for the next study. The result showed that different staff categories were attracted by different initiatives. The next two studies illuminate the top-down (macro/meso) management perspective. Managers’ views of how patients can participate were investigated and a content analysis of the written answers was made. Four main areas (categories) were identified. A survey study investigated all of the county council managers’ experiences of the whole improvement initiative. Overall the managers thought that the improvement work was worth the effort. To evaluate the Breakthrough Collaborative program, a survey was developed and tested. This survey was used to investigate process and outcome of the BC program. The majority of the respondents were satisfied with their work, but wanted more time for teams to meet and work. To find out if an improvement program can affect outcome and contribute to sustainable changes, interviews were made with project applicants (n=202). Almost half (48%) of the projects were funded, and of those 51% were sustained. Of the rejected (not funded) projects, 28% were accomplished and sustained anyway. The results in this thesis cannot show that the “golden mean” exists, or that a single best way to manage changes and improvements in a healthcare organization has been found, but the way QI initiatives are organized does affect participation and outcomes. The intention, from the management topdown system level, encouraging staff and units and letting practice-based ideas develop at all system levels, can stimulate and facilitate improvement work. / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete har blivit en viktig del av hälso- och sjukvården. En viktig fråga för landsting och regioner är hur kvalitetsutveckling skall drivas och styras. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om kvalitetsarbete i en hälso- och sjukvårdsorganisation, hur förbättringsinitiativ kan bedrivas och ledas, samt vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet utgår empiriskt från en satsning på kvalitet och förbättringsarbete i landstinget i Kalmar län och är genomförd som en fallstudie (case). Resultatet speglar vad ett landstings satsning på förbättringsarbete utifrån mikro-, macro- och mesonivå kan ge. De första två delstudierna speglar det praktikbaserade förbättringsarbetet utifrån ett praktikbaserat perspektiv. En innehållsanalys av projekten som ansökt om ekonomisk ersättning gjordes. Fem kategorier utformades, och projekten betonade områden som patientsäkerhet, förbättrad tillgänglighet och effektivitet. Studie II kartlade deltagande i förbättringsarbete utifrån två olika initiativ. Resultatet visade att de olika initiativen attraherade olika personalkategorier, men kunde samtidigt utesluta andra grupper. Chefernas åsikter om och erfarenheter av landstingets satsning undersöktes i studie III och IV. Cheferna var överlag positiva och nöjda med arbetet. Förbättringsprogrammen följdes med frågeformuläret Swedish Improvement Measurement Questionnaire (SIMQ) som testats och utvärderats. Resultatet visade att deltagarna är nöjda med arbetet med sin förbättringsidé, men att metodiken kan upplevas som svår. Dessutom efterlyste deltagarna mer tid för förbättringsarbete i vardagen. Till sist analyserades de projekt som sökt pengar för att driva förbättringsarbete. Nästan hälften av alla projekt (48%) hade fått ekonomisk ersättning, och av dessa hade fler än hälften (51%) uppnått sitt mål och infört en bestående förbättring. Den här avhandlingen påvisar vikten av att ledningen uppmärksammar, möjliggör och stimulerar förbättringsarbete. Genom att erbjuda flera olika sätt att bedriva förbättringsarbete ökar möjligheten för allas medverkan.

Nyetablering av tandvårdskedjor och dess effekt på svensk tandhälsa : Hur påverkar riskkapitalbolagens intåg på svensk tandvårdmarknad utfallet på medianen av intakta tänder som mått på svensk tandhälsa?

Kouya, Erik Jean-Jacques January 2017 (has links)
Tandvårdsmarknaden är unik ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Den finansieras delvis av privata konsumenter och delvis av staten. Produktionen av tandvård är till skillnad från generell vård relativt jämnt uppdelad mellan privat och statlig sektor. Nya aktörer i form av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag har på senare år gått in på marknaden. Den här uppsatsen tittar på huruvida nyetableringen av tandvårdskedjor har påverkat utfallet hos medianen av intakta tänder som mått på tandhälsa. Metoden för att finna sambandet mellan den beroende variabeln medianen av intakta tänder och den oberoende variabeln nyetablering av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag var fixa effekter. Data samlades in för Sveriges samtliga 290 kommuner under en tidsperiod av 6 år, vilket sammanlagt resulterade i 1740 observationer. Resultatet är att 1 nyetablering av en tandvårdskedjas klinik gav ett positivt utfall i kommun per 100 000 invånare med 0.04 tänder vad gäller variabeln medianen av intakta tänder. Signifikansen var dock högre än 0.1. Slutsatsen i det hela blir därmed att det inte går att finna statistiskt stöd för att nyetableringen av tandvårdskedjor haft en positiv effekt på svensk tandhälsa eller inte. Vi kan därmed inte förkasta att den sanna effekten av privata tandvårdskedjor är lika med noll (eller till och med negativ).

Stafettläkare - Räddaren i Nöden?

Egnell, André January 2014 (has links)
During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors.  The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients’ security and the work environment in Sweden’s healthcare. Additionally, I want to examine options for counties to reduce the dependence of rental doctors and employment agencies. Through this essay I have foremost found a shortage of specialized doctors in Sweden, although there has been an incline of students in medicine. Counties in the northern parts of Sweden and sparsely populated areas have the vastest dependence of rental doctors, which results in future complications. Rental doctors are a necessity to guarantee a positive healthcare in counties that are having difficulties recruiting personal, but in long-term dependence of rental doctors complications appear. The long-termed temporary employment jeopardies the patient’s security and consistency of the treatment and affects the work environment in the healthcare. A majority of workers values social relations at work and a constant shortage of staff results in stress and illness. Therefore it is a necessity to reduce the dependency of rental doctors, although they are a necessity when no other caregiver is of disposal. When Sweden became a part of the European Union, the possibilities expanded for doctors to educate and work all around the union. All states in the union accepted the directive 2005/36/EG which means that all education for doctors to be equal and a simplification of the international labor market. In the beginning of the 21st century there was a growth in Swedish medical students that study and work abroad. There is also an incline of foreign doctors who decides to work in Sweden; furthermore it creates complications including longer introductions and language difficulties. However the inclines of foreign doctors are a useful alternative to reduce the dependence of rental doctors. / Hyrläkare, även kallat stafettläkare har länge skapat en hård debatt i Sverige. En läkarbrist råder i Sverige och för att garantera en god vård till befolkningen enligt HSL måste landstingen hyra in läkare genom bemanningsföretag. Det finns olika åsikter kring stafettläkare, vissa menar att inhyrningen orsakar en negativ arbetsmiljö som dessutom riskerar patientsäkerheten. Samtidigt som andra menar att den svenska vården inte skulle fungera utan stafettläkare. Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att belysa fenomenet stafettläkare ur ett rättsligt perspektiv och hur inhyrd personal påverkar patientsäkerheten samt arbetsmiljön i Sveriges hälso- och sjukvård. Uppsatsen ska även utreda tillgången på läkare, landstingens alternativ gällande bemanning och undersöka huruvida det är möjligt för landstingen att minska sitt beroende av stafettläkare. Genom denna uppsats har det framförallt visat sig en rådande brist på specialistläkare i Sverige, trots en ökning av studenter på läkarutbildningen. Beroendet av hyrpersonal är speciellt märkvärt i glesbygden och de norra delarna av Sverige.  Stafettläkare är en nödvändighet för att kunna garantera en god vård för befolkningen där det finns svårigheter att rekrytera läkare, men genom ett långvarigt behov uppstår det komplikationer. Stafettläkare riskerar att skada kontinuiteten i behandlingen samt patientsäkerheten. Ytterligare kan ett långvarigt användande av stafettläkare innebära negativa upplevelser av arbetsmiljön. Många arbetstagare värdesätter en social relation med sina arbetskamrater och ständig underbemanning skapar stress och ohälsa. Därför är det viktigt att finna alternativ för ett minskat behov av stafettläkare, trots att de är räddare i nöden när ingen annan vårdgivare finns.  När Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen utvidgades möjligheterna markant för läkare att både utbildas och arbeta i unionens medlemsstater. Medlemstaterna harmoniserade direktivet 2005/36/EG som innebar att alla läkarutbildningar ska anses likvärdiga och underlätta läkares fria rörlighet inom unionen. I början av 2000-talet ökade antalet studenter som utbildar sig samt arbetar i ett annat land. Dessutom ökar antalet utländska läkare som kommer och arbetar i Sverige, vilket skapar ett tillskott av tillgången på läkare. Dock råder problematik gällande utländsk arbetskraft, det krävs en längre introduktion och komplikationer kring språkbarriärer. Trots detta är utländsk arbetskraft ett bra alternativ för att minska beroendet av stafettläkare.

Invandrares erfarenheter av hälso- och sjukvården i Sverige : En litteraturöversikt / Immigrants experiences of the health care in Sweden - A literature review

Hedman, Victoria, Lundkvist, Linda January 2018 (has links)
Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.

Erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården hos personer från Somalia : En kvalitativ intervjustudie / Experiences of the encounter with the Swedish health care among people from Somalia : A qualitative interview study

L, G, Tchaoucheva, Souzan January 2012 (has links)
Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.

Stockholms sjukvård uppfyller inte de nya regelverken : Vårdcentralerna i Stockholms läns sjukvårdsområdes anpassningar till MDR och IVDR / The Healthcare in Stockholm Does Not Fulfill the New Regulations : The Healthcare Provision in Stockholm County's Adaptations to MDR and IVDR

Grabler, Tilde, Birath, Fanny January 2023 (has links)
Europeiska unionen röstade igenom nya regelverk för medicintekniska produkter och för medicintekniska produkter för in vitrodiagnostik 2017. Regelverken implementerades 2021. De nya regelverken innebär striktare krav på tillsyn, klinisk prövning och spårbarhet, för att stärka patientsäkerheten. Målet med projektet var att undersöka om vårdcentralerna inom Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO) uppfyller de nya regelverken och sedan ta fram en analysmodell och analysera hur väl de anpassar sig till regelverken. För att säkerställa att SLSO:s vårdcentralerna uppfyller de nya regelverken utfördes i detta projekt fysiska inventeringar på tio slumpmässigt utvalda enheter som inte har befintliga serviceavtal med leverantörer eller servicegivare. Det visade sig att på samtliga enheter nyttjas konsumentprodukter till patienter, som inte är avsedda för medicinskt bruk. Flertalet enheter saknade även produkter som bör finnas tillgängliga. Överlag var enhetscheferna på vårdcentralerna inte insatta i de nya regelverken och visste inte att produkterna de använde inte är avsedda för sjukvård. De hade även flera produkter som var gamla och/eller trasiga som användes på daglig basis vilket inte uppfyller kraven på patientsäkerheten. Slutsatsen blev därför att SLSO:s vårdcentraler inte uppfyller de nya regelverken. / The European Union voted through new regulations regarding medical devices and medical devices for in vitro diagnostics in 2017. These new regulations were implemented in 2021. The new regulations entailed stricter supervision, clinical testing, and traceability requirements to strengthen patient safety. To ensure that care centers within Region Stockholm comply with the new regulations, physical inventories were carried out at ten randomly selected units that do not have existing service agreements with suppliers or service providers. To compare different units’ individual adaptations to the regulations, an analysis model was created in which the proportion of products that were not approved for medical use and the lack of certain necessary equipment were factors. In all units, consumer products are used for patients, which are not intended for medical use, and several units lack products that should be available. Overall, the unit managers at the care centers were unfamiliar with the new regulations and were unaware that the products they used were not intended for healthcare. The care centers also had several old and/or broken products that were used daily, which does not meet the requirements for patient safety. The conclusion was therefore that the care centers in Region Stockholm do not comply with the new regulations.

Access to e-health in Swedish healthcare programs for psychological health problems / Tillgång till e-hälsa i svenska vårdprogram vid psykisk ohälsa

Khan, Sajid Ali January 2023 (has links)
Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.

En studie av den rådande New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård : En kritisk diskursanalys

Montelius, Gustaf, Sandberg, Andreas January 2016 (has links)
Bakgrund: Sedan 1980-talet har en uppsättning organisatoriska idéer och teorier lånade från näringslivet under namnet New Public Management tagit sig in i den offentliga sektorn och sjukvården. I takt med att medvetenheten om dessa idéer och teorier ökat hos allmänheten har en levande debatt om New Public Management inom sjukvården tagit fart. Från politiskt håll har nu en önskan om att utveckla nya styrmodeller för offentlig sektor bortom New Public Management lagts fram. Därför är det av intresse att studera New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Syfte: Denna studie avser studera den rådande New Public Management-diskursen kring svensk sjukvård. Utifrån ett kritiskt analytiskt perspektiv är syftet med studien också att undersöka hur denna diskurs kan kopplas till de strukturella relationer som manifesteras av språket. Metod: Kritisk diskursanalys Teorier: New Public Management, Revisions- och mätbarhet, Kvalitetsbegreppet, Diskursanalys, Kritisk diskursanalys Empiri: Sekundärdata bestående av debattartiklar om svensk sjukvård. Slutsats: Denna studie har identifierat en strukturell maktrelation i den diskursiva praktiken som manifesteras i språket. / Background: Since the 1980s, a collection of organizational ideas and theories borrowed from the private sector and under the name of New Public Management have entered the public sector and healthcare. As the public awareness of these ideas and theories has increased, a vivid debate about New Public Management within the healthcare has gained momentum. Politically, a wish for a development of new models of management beyond New Public Management in the public sector have been introduced. Thus, it is of interest to study the discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. Objective: This thesis aims to study the current discourse of New Public Management surrounding Swedish healthcare. By using a critical analytical perspective the objective of the thesis is also to study how this discourse can be linked to the structural relations that manifest themselves through language. Method: Critical discourse analysis Theories: New Public Management, Auditability, Concept of quality, Discourse analysis, Critical discourse analysis Empiric: Secondary data consisting of debate articles about Swedish healthcare Conclusion: This thesis have identified a structural relation of power in the discoursive dimension which manifest itself through language.

Page generated in 0.7438 seconds