Quality improvement (QI) has become an important issue in healthcare settings. A central question for many healthcare systems is how to manage improvement initiatives adequately. All county councils and regions managing healthcare in Sweden have started to work with QI at an organizational system level, to varied extents. The Kalmar county council improvement initiative constitutes the empirical basis of this thesis. The aim of the thesis is to provide knowledge about different aspects of a county-wide improvement initiative, and a broader understanding of factors and strategies that affect participation, management and outcomes. The overall study design is based on a case study. The first two studies illuminate the practice-based (micro level), bottom-up perspective. Inductively five different areas (categories) were identified. Factors influencing participation in improvement initiatives provided the basis for the next study. The result showed that different staff categories were attracted by different initiatives. The next two studies illuminate the top-down (macro/meso) management perspective. Managers’ views of how patients can participate were investigated and a content analysis of the written answers was made. Four main areas (categories) were identified. A survey study investigated all of the county council managers’ experiences of the whole improvement initiative. Overall the managers thought that the improvement work was worth the effort. To evaluate the Breakthrough Collaborative program, a survey was developed and tested. This survey was used to investigate process and outcome of the BC program. The majority of the respondents were satisfied with their work, but wanted more time for teams to meet and work. To find out if an improvement program can affect outcome and contribute to sustainable changes, interviews were made with project applicants (n=202). Almost half (48%) of the projects were funded, and of those 51% were sustained. Of the rejected (not funded) projects, 28% were accomplished and sustained anyway. The results in this thesis cannot show that the “golden mean” exists, or that a single best way to manage changes and improvements in a healthcare organization has been found, but the way QI initiatives are organized does affect participation and outcomes. The intention, from the management topdown system level, encouraging staff and units and letting practice-based ideas develop at all system levels, can stimulate and facilitate improvement work. / Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete har blivit en viktig del av hälso- och sjukvården. En viktig fråga för landsting och regioner är hur kvalitetsutveckling skall drivas och styras. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om kvalitetsarbete i en hälso- och sjukvårdsorganisation, hur förbättringsinitiativ kan bedrivas och ledas, samt vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet utgår empiriskt från en satsning på kvalitet och förbättringsarbete i landstinget i Kalmar län och är genomförd som en fallstudie (case). Resultatet speglar vad ett landstings satsning på förbättringsarbete utifrån mikro-, macro- och mesonivå kan ge. De första två delstudierna speglar det praktikbaserade förbättringsarbetet utifrån ett praktikbaserat perspektiv. En innehållsanalys av projekten som ansökt om ekonomisk ersättning gjordes. Fem kategorier utformades, och projekten betonade områden som patientsäkerhet, förbättrad tillgänglighet och effektivitet. Studie II kartlade deltagande i förbättringsarbete utifrån två olika initiativ. Resultatet visade att de olika initiativen attraherade olika personalkategorier, men kunde samtidigt utesluta andra grupper. Chefernas åsikter om och erfarenheter av landstingets satsning undersöktes i studie III och IV. Cheferna var överlag positiva och nöjda med arbetet. Förbättringsprogrammen följdes med frågeformuläret Swedish Improvement Measurement Questionnaire (SIMQ) som testats och utvärderats. Resultatet visade att deltagarna är nöjda med arbetet med sin förbättringsidé, men att metodiken kan upplevas som svår. Dessutom efterlyste deltagarna mer tid för förbättringsarbete i vardagen. Till sist analyserades de projekt som sökt pengar för att driva förbättringsarbete. Nästan hälften av alla projekt (48%) hade fått ekonomisk ersättning, och av dessa hade fler än hälften (51%) uppnått sitt mål och infört en bestående förbättring. Den här avhandlingen påvisar vikten av att ledningen uppmärksammar, möjliggör och stimulerar förbättringsarbete. Genom att erbjuda flera olika sätt att bedriva förbättringsarbete ökar möjligheten för allas medverkan.